Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Mat övrigt    Naturresurser    Samhällsplanering   

Sverige beroende av livsmedelsimport

ERIK SANDBLOM 2010-05-26        #14887

Skåne har Sveriges bästa åkermark, och den tas ibland i anspråk för ny bebyggelse


Sveriges jordbruk klarar bara att föda tre fjärdedelar av befolkningen. Resten av maten måste importeras. Det uppmärksammar den rödgröna oppositionen. "Vi måste öka den inhemska livsmedelsproduktionen", var den rödgröna oppositionens budskap när de i dag besökte LRF-stämman. 

- I framtiden att vi inte kan räkna med att ha låga världsmarknadspriser på livsmedel, konkurrensen om mark kommer att öka och vi får räkna med att priserna på livsmedel också kommer att öka, säger Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson.

Under perioden 1996-2005 exploaterades 3 430 hektar jordbruksmark för bebyggelse och vägutbyggnad. Minskningen av jordbruksarealerna har också andra orsaker, men i framtiden kan detta bli en viktig fråga. Det går åt 0,41 hektar (ha) för att ge mat åt varje svensk med den levnadsstandard vi har, men det finns i dag bara 0,30 ha åkermark per person i Sverige. Vi kan alltså bara föda cirka tre fjärdedelar av befolkningen. Resten måste vi importera. I framtiden kommer energin troligen att bli betydligt dyrare i samband med oljetoppen, och jordbruket är idag beroende av energikrävande konstgödsel.

- Hoten mot åkermarken blir allt fler och nuvarande lagskydd är för klent, säger LRFs chefsjurist Fredrik Bonde. I framtiden kommer all åkermark att behövas. Ett minimikrav är att den bästa åkerjorden (klass 8-10) skyddas från exploatering genom att klassas som riksintresse, säger Fredrik Bonde.

- Bara i Skåne har på 40 år närmare 14 000 hektar av Sveriges bästa åkerjord försvunnit för att ge plats åt byggnader och vägar. Och exploateringen fortsätter. De närmaste 20-30 åren kommer ytterligare 9 000 hektar av den skånska åkermarken att bebyggas enligt översiktsplanerna, säger Fredrik Bonde.

Förtätning av städer och satsningar på gång, cykel och kollektivtrafik kan medverka till att stävja en utveckling mot utglesade tätorter och asfaltering av jordbruksmark. Men trafikpolitiken går fortfarande åt andra hållet.

Regeringen vill bygga fler motorvägar, bl a Förbifart Stockholm och en tredje sexfilig motorväg tvärs älven i Göteborg. Båda motorvägar går under mark, men syftar till att underlätta exploatering av nya områden med gles bilbaserad bebyggelse. De rödgröna vill visserligen folkomrösta om Förbifart Stockholm om de vinner valet. Men de säger samtidigt att de satsar lika mycket pengar på vägutbyggnader som regeringen.

Vägbyggen är i sig inte något stort hot enligt Jordbruksverket. Under perioden 1996-2005 gick det åt 730 hektar jordbruksmark för vägbyggen. Ett större problem är bebyggelsen som slukade 2 700 hektar under samma tid. Bilberoende bebyggelse som t ex externa köpcentrum och villaområden är mycket ytkrävande jämfört med tät blandstad.

Det har inte byggts mycket tät blandstad under många decennier, men det finns ändå bra exempel bland äldre bebyggelse som Östermalm i Stockholm, eller Majorna och Vasastan i Göteborg.

Ekot: "Vi vill satsa på hållbar livsmedelsproduktion"

Jordbruksverket: Exploateringen av jordbruksmark har ökat de senaste 10 åren

UNT Debatt: Viktig åkermark hotas

Lantbrukarnas Riksförbund: Exploateringen av jordbruksmark tredubblad på 10 år

Yimby: Vad är blandstad egentligen?

Studio Ett: Bönderna tar strid för åkrarna

Åkermarken är en grundläggande resurs för produktion av livsmedel och energi, men det struntar många kommunpolitiker i anser böndernas organisation LRF. De senaste 60 åren har 900.000 hektar svensk åker försvunnit för alltid. I expansiva Skåne är bönderna särskilt oroade - många kommuner vill bygga bostäder, företag och vägar där det idag finns bondgårdar.




MATTIAS CARLSSON 2010-05-26        #14888
Den totala arealen åkermark i Sverige är 2,6 miljoner hektar. Betesmarskarealen är 0,4 miljoner hektar. Bara för att ge lite proportioner. Den areal som exploaterats för bebyggelse och vägbyggen under tioårsperioden 1996-2005 motsvarar alltså en dryg promille av jordbruksmarken.

ERIK SANDBLOM 2010-05-26        #14889



Tack för fakta Mattias!

I Studio Ett 7 januari diskuterades jordbruksmarken i Skåne, som tydligen är den mest produktiva i Sverige, kanske bland den bästa i Europa. (Se sista länken, som jag nyss la till.) Jag antar att det är betydelsefullt för användningen av konstgödsel, och att priset på konstgödsel ökar i samband med oljetoppen.

Om jag summerar Jordbruksverkets uppgifter med de från Studio Ett så har en fjärdedel av åkermarken försvunnit sedan 1950.


IVAN LILJEGREN 2010-05-27        #14898
Mycket bra inlägg Erik i en viktigt fråga!
Vill bara lägga till att åtminstone här i Glteborg har det börjat byggas blandstad igen. Exempelvis dem nya stadsdelen Kvillebäcken. 

MAGNUS BILLBERGER 2010-05-28        #14901

Erik inleder med att "Sveriges jordbruk klarar bara att föda tre fjärdedelar av befolkningen". Man kan också göra reflektionen att vi i så fall har det väl förspänt med att inhemskt klara av livsmedelsförsörjningen. Här på ecoprofile har vi fördjupat oss i bland annat peak oil och peak phosphorus som kan förväntas leda till minskad produktionskapacitet globalt. Om eller när sådana begränsningar börjar få genomslag klarar vi förstås en än lägre andel av behovet vid nuvarande konsumtion.

Men å andra sidan har vi diskuterat att mycket mat slängs och att vår mathållning är långt mer ressurskrävande än den skulle behöva vara. Så här finns nog en effektiviseringspotential på uppåt 50%. Intressant kan också vara att vi har en vilande mycket potent resurs i vårt land med fäboddrift.


JOHAN ERLANDSSON 2010-05-28        #14905
I ett blogginlägg från de rödgröna igår sägs att vi importerar hälften av maten.

ERIK SANDBLOM 2010-07-01        #15114
Hallandsposten: Bra åkermark ska bli 2 000 nya bostäder

Den planerade bebyggelsen i Åmot och Trulstorp hamnar nära havet, motorvägen och järnvägsstationen. Men samtidigt tas en stor andel bra jordbruksmark i anspråk.

ERIK SANDBLOM 2011-01-21        #16680
Ekot: Trafikverket får kritik för saltning
 Trafikverket får nu kritik för den ökade användningen av natriumklorid i samband med halkbekämping. Enligt forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet skadar vägsaltet åkermarken. Tomas Rydberg, som forskat inom området menar att vägsaltet som mestadels består av natriumklorid istället borde ersättas med kalciumklorid.

Motala & Vadstena Tidning: Mer vägsalt drabbar lantbrukare
Lantbrukarnas riksförbund anser att man kanske ska sluta odla närmast vägen.

MAGNUS BILLBERGER 2011-01-23        #16689
Lite av en ickenyhet det här. Inom Trafikverket (och tidigare Vägverket) har dessa nu uppmärksammade konsekvenser av saltning varit välkända sedan länge. Liksom en rad andra negativa effekter. Man har också ägnat sig åt att försöka finna alternativa metoder för halkbekämpning. I rapporteringen kring den aktuella SLU-artikeln så har jag sett både KCl och CaCl som förespråkade alternativ. Båda fungerar som
tömedel och båda har sina för- och nackdelar på samma sätt som NaCl, och andra kända tömedel som exempelvis acetater (t ex CMA) och Urea.

Trafikverket har ett ansvar att väga samman alla kända för- och  nackdelar med de olika alternativa sätten att hantera att det blir halt på vägarna emellanåt på vintern. Dessutom styrs Trafikverket av sin uppdragsgivare att leverera vissa "nyttor". I detta fall rör det framkomlighet och trafiksäkerhet vintertid. Inom givna ramar är då halkbekämpning med NaCl det minst dåliga alternativet.

Logga in för att svara


Produkter

Hemleverans av mat (1)
Matlagningskurser (1)
Vegetarisk catering (2)
Växtskydd (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2793 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen