De senaste månaderna har jag förlorat mig i liggcyklarnas och velomobilernas (liggcyklar med kåpa) värld, triggad av Magnus Billbergers köp av en trehjulig Scorpion. Jag har känt till de här fordonen tidigare och har väl tyckt att de varit lite kul. Men nu har jag fattat grejen: snabbare och bekvämare vid längre resor. Men också dyrare än många kan acceptera. Vem vill vara med och ta fram en smart velomobil till överkomligt pris?

Liggcykeln förbjöds i cykeltävlingar 1934. Det ansågs vara fusk att tävla med en liggcykel. Behöver jag säga mer? Ja, en sak till ska jag säga. Eller fråga. Varför sitter man inte på en sadel och håller i ett styre på långresa med t.ex. buss, bil eller tåg?

Liggcykeln och velomobilen är alltså både snabbare och bekvämare vid längre turer. Ska man bara cykla några kilometer så kanske vare sig hastighet eller bekvämlighet är så viktigt. Men ska man pendla längre sträckor, göra en träningsrunda, åka på dagsturer eller cykelsemestra -ja då vet jag vad jag väljer i alla fall.

Varför är liggcykeln och velomobilen snabbare? Jo, för att luftmotståndet spelar så oerhört stor roll för hur fort det går alternativt hur mycket man behöver ta i. Jag lånar lite bilder och fakta från föreningen Trampkrafts hemsida:

Om en upprätt cyklist upptar en yta av 100 %

så har en typisk SWB (variant av liggcykel, Johans anm.) en yta på 52%

medan en racercyklist har 81%

Cykeltyp	Hastighet vid  250 W (km/h	Effekt för 40 km/h (W)
Upprätt herr/dam-cykel	29,0	622
Racercykel - händerna upp på styret	32,0	469
Racercykel - händerna nere i böjarna	35,0	362
Triathloncykel	37,0	310
Liggcykel - sitthöjd 60 cm	38,5	277
Liggcykel - sitthöjd 40 cm	39,5	259
Liggcykel - sitthöjd 20 cm	41,0	234
Liggcykel - sitthöjd 20 cm och bakkåpa	45,0	180
Liggcykel - sitthöjd 20 cm och hel kåpa av skumplastmaterial	51,0	135
Liggcykel - sitthöjd ospecificerad, hel, hård kåpa	69,0	75

Siffrorna visar att det finns en klar potential att åka snabbare på en liggcykel eller velomobil. Föreningen Trampkraft är dock noga med att inte lova för mycket. De säger att man förmodligen kommer åka snabbare. Men först efter att musklerna tränats upp och aldrig i uppförsbackar.

Bekvämlighetsaspekten har jag själv inte testat än, mer än att jag har provsuttit en Hase (trehjulig liggcykel) och det kändes som att sätta sig i en skön fåtölj. Men jag kan iaf säga att de längre turer jag tagit på min vanliga tvåhjuling inte gör särskilt gott för gren och händer. Det ska vara en träningssak säger en del, men frågan är varför man överhuvudtaget ska behöva träna för att sitta någorlunda uthärdligt...

Här är lite mer information om velomobiler från Low Tech Magazine:
http://www.lowtechmagazine.com/2010/09/the-velomobile-high-tech-bike-or-low-tech-car.html

Och här är pinfärska Velomobilcenter norr om Köpenhamn, öppnar i augusti 2011:
http://velomobilcenter.dk/

OK, velomobilen verkar vara både överlägset snabb och bekväm. Och då kan man ju fråga sig varför det inte kryllar av dessa fantastiska fordon på vägar och cykelvägar? 

Jag tror jag vet en bra förklaring. Den billigaste velomobilen jag hittat ligger på cirka 50 000 kronor (Mango).


Mango

Även om jag skulle kunna motivera ett sånt pris för mig själv så är jag rätt säker på att detta är viktig orsak till varför det inte blir fler.

Men varför är det då så dyrt? Små serier bidrar nog kraftigt. Särskilt plastkarossen lär bli dyr vid små serier. Men även utan plastkaross så är kan liggcyklar vara riktigt dyra. HP Velotechnik Scorpion och Hase kostar båda ca. 35 000 kronor.


HP Velotechnik Scorpion


Hase Kettwiesel Tour

Även om det är väldigt fina cyklar så känns priset som att det borde gå att få ner i massproduktion, eller med enklare tekniska lösningar. Det är många speciallösningar på både Scorpion och Hase.

Jag har diskuterat prisfrågan med några intresserade. En idé som kom upp tidigt var möjligheten att göra en tygkaross. Det borde ha potential att bli både lättare och billigare än en plastkaross. Inspiration kan lånas från BMW:s GINA-koncept från 2008:



Jag har gjort några skisser, här är den jag kommit längst med:


Vad säger den här skissen? Jag tror det är mycket viktigt att det går att sköta de serviceresor som många har bilen till. Dvs handla mat och hämta barn på dagis. Veckohandling och hämta flera barn lär kanske bli svårt, men kan man få med två tunga matkassar eller ett barn (sittandes på en sits, grensle över bakhjulet tänker jag mig) så har vi kommit långt. Så detta tycker jag bör vara ett designkrav. Velomobilen ska kunna transportera två tunga matkassar på ett smidigt sätt, eller ett barn.

Karossen är i tyg, uppspänd med plast- eller metallrör enligt samma princip som i moderna tält. Hur och var karossen ska öppnas har jag ingen lösning på än. Men dragkedja används ju i tält...

Chassit är en konstruktion med två hjul i fram. Jag tror det är enklare att få till en vettig viktfördelning med den designen, om man ska ha med tung last. Hasen tycker jag ser väl lätt ut på framhjulet även utan last bakom sätet på en del YouTube-filmer. Det lär bli bättre bett i kurvorna med två hjul fram.

Som med andra velomobiler sitter framhjulen inte så långt fram. Det är en följd av att man vill kombinera en liten bredd med liten vältrisk.

Jag har diskuterat hela den här idén med Ivan Liljegren. Han intresserar sig för organisering av effektiv produktutveckling och föreslår följande arbetsgång (hoppas det är OK att jag klipper in delar av ditt mail, Ivan!):

Jag har varit påläggskalv i fordonsindustrin och är gärna med på ett hörn. Så fort Saab kastar in handuken för gott finns det ju en uppsjö av desperata producenter i Göteborgsregionen som man kanske kan få med. Nishiki bygger sina (konventionella) cyklar i Göteborg och kanske är intresserade att vara med som "cykel-experter".

Spännande! Jag tar mig friheten att ställa några frågor som direkt poppar upp i mitt huvud.

- Behövs det körkort av något slag för velomobiler? Med tanke på att fordonet kan fara fram i över 40 km/h så kan jag tänka mig att Trafikverket är sugna på att kräva körkort

- Är det aktuellt med en elmotor i fordonet? För stöd vid transport av barn/matkassar. Eller blir elmotorn överflödig eftersom det krävs så lite effekt för att framföra fordonet?

- Går det att förlänga och/eller bredda fordonet för att göra det mer likt en liten familjebil för exempelvis 2 vuxna + 2 barn? Skulle i så fall kunna vara mer användbart för att täcka in en större del av vardagsresandet. Vart går i såna fall gränsen mellan avancerad cykel och bil?

- Vilka produktionsvolymer behövs för att sänka tillverkningskostanden till attraktiva nivåer? Hur når man en sådan marknadsvolym? Går det att hitta kunder som kan tänka sig att köpa in större volymer? (offentlig upphandling, större företag, miljöorganisationer?)

Förväntar mig inga uttömmande svar på frågorna men om Johan eller någon annan har några bra svar så vore det trevligt.

Daniel, låter bra!

Mattias, spännande är bara förordet! Ett tag var jag helt inne i den här världen och satt och kollade velomobilfilmer på YouTube för jämnan! :-) Möjligen något tekniknördigt.

En velomobil är en cykel så inget körkort krävs.

Velomobiler säljs ibland med elassistans som tillbehör. Det är en lite knivig fråga. Eldrift lägger på en del vikt som man inte vill ha, samt mer grejer som kan gå sönder, batteriet ska laddas osv. Samtidigt kan den göra gott i uppförsbackarna. Med min lastcykel har jag nu som filosofi att jag kör utan el på sommaren. På hösten byter jag till ett bakhjul med elmotor och dubbdäck. Det går också att sätta på en kraftigare elmotor och registrera som EU-moped. Men själv tycker jag det finns stora fördelar med att ha velomobilen registrerad som cykel. Ingen skatt och försäkring, inget körkort, och man får köra på cykelbanor.

Det finns större velomobiler, men då går det inte att köra på cykelbanor längre, och det tycker jag blir ett stort minus. Och det är inte kul att trampa ett sådant fordon ensam. När man kör bil ensam gör ju bensinen jobbet åt en ändå. Bättre då att alla har varsitt fordon!

Angående att få upp produktionsvolymerna så är väl kanske det viktigaste att få fram en bra produkt till överkomligt pris så att den kan böra sälja på egen kraft. Men annars kan man säkert tillämpa samma tankar som med stöd till elbilar, att kommunerna går före och köper in. Det börjar väl hända med elcyklar nu tror jag.

Mattias: Kan inte låta bli att blanda mig i ;-)

Dagens fordonsregler matchar egentligen inte dessa fordon särskilt väl. Fram till förra sommaren hade jag i princip bara sett 250W motorer till cykel vilka gör att den fortfarande kan klassas som cykel (hjälp endast när man trampar samt hjälp upp till max 25 km/h). Det sista halvåret har jag dock stött på mängder av erbjudanden om högre effekter (upp till 3 kW) och med möjlighet att släppa fartbegränsningen. Det finns en youtubefilm med en velomobil som tar en stigning på 7% (tror jag det var) i 55 km/h utan att tappa fart.

I senaste Råd och rön testades några el-understödda standardcyklar och här konstaterade man att två av testcyklarna var olagliga. Avvikelsen var i ett fall maxhastigheten och i det andra maxeffekten. Jag uppfattar båda fallen som ganska löjliga då bägge cyklarna fortfarande lätt kan bli ifrånåkta av många av de elfria cyklisterna som finns på vägarna. Det finns alltså all anledning att börja lobba för nya fordonsregler för eldrivna cyklar som bättre motsvarar de fordon som finns.

Vill man nå en större kundkrets så tror jag det är viktigt att kunna erbjuda elmotor som alternativ. Jag har själv cyklat mycket med barn i kärra och +80 liter matvaror (ekipagevikt typ 150 kg, varav jag själv 80kg) och det kostar på ordentligt att åka i uppförsbacke med detta. Vore intressant om detta kunde göra som ett tillbehör som kan sättas in och plackas ut efter behov. T ex en extra kuggkrans eller en remskiva på "andra sidan" bakhjulet, en kedja/rem som kan, men inte måste demonteras samt ett motor+batteripaket som moteras med en snabbkoppling.

Johans idé om tygkaross öppnar kanske möjligheten att montera två velomobiler i par och spänna över ett alternativt tyg?

 

Magnus. Jag hoppades lite på att du skulle nappa på den kroken. Hur ser du (eller verket i stort) på behovet av körkort för elcyklar och velomobiler? I och med att man numer behöver någon enklare form av körkort för att få köra moped så vore det väl lite märkligt om det inte skulle behövas för en velomobil som far fram i 40-50 km/h.

Angående material för karossen. Kan tältduksalternativet ses som likvärdigt, rent friktionsmässigt, med skumplasten i tabellen ovan? Intuitivt känns det som om tältduk borde ge mer friktion/luftmotstånd.

Mattias, det finns inom verket och allmänt i vårt land ett säkerhetstänk som har tungt genomslag. Inom trafiksäkerhet har jag inte så fördjupade kunskaper, men jag dristar mig att påstå att man i Sverige förmodligen går längre än vad som är samhällsekonomiskt försvarbart. Inom mitt eget område så vill jag påstå att det är tvärtom, vi spenderar betydligt mindre på riskhantering och skydd av vatten än vad som skulle kunna motiveras som samhällsekonomiskt lönsamt.

Med detta sagt så tror jag någon form av körkort för dessa och andra eldrivna fordon är ofrånkomligt när man kommer över en viss form av drivning, effekt och hastighetskapacitet. För rena velomobiler har jag svårare att se att det kan komma några krav. Det går att köra fort med vanlig cykel också. Kanske är det en skröna, men en av våra gamla elitcyklister lär ha fått fortkörningsböter på en väg där hastighetsbegränsningen var 90 km/h. Det är nog definitionerna det kommer att hänga på och hur definierar man en velomobil om man nu skulle vilja sätta särskilda krav? En tvåhjulig liggcykel med bakkåpa har ungefär samma hastighetspotential. Lättare då att ange ett visst antal Watt, en hastighet och att drivningen endast går in som understöd.

Viktigt för karossmaterialet är nog främst att man klarar att säkerställa den aerodynamiska formen. Eventuellt kanske man kan bestryka delar av tyget med lämplig härdare. Vad gäller ytfriktion så ser jag det mer som ett materialval. Ett segel, allra helst ett vindsurfingsegel har nog väldigt lämpliga friktionsegenskaper. Det är kanske här man ska hämta idéer för hur man spänner upp karossen.

Johan: I en velomobil tror jag man normalt använder karossens/sittbrunnen kanter för att häva sig ner. På min trehjuling ställer man sig lämpligen framför framaxeln. Det senare ska nog beaktas om du vill ha en tygkaross.

Hej,
det finns en liten verklighetsrelaterad hake med de fina cyklarna. Tyvärr är de stöldbegärliga och svårplacerade.
Mest nytta och kundkrets för de finns i storstäder, men tyvärr har de där också minst plats. Iaf under den tiden de inte rullar.
I designen för en eventuell velomobil måste tyvärr tas hänsyn till att det inte finns någon bra infrastruktur för de; inte alla har ett garage eller eget förråd att ställa in de över natten.

Jag tror att det går att spänna upp tyget eller behandla det på ett sätt som ger goda luftegenskaper. Man kan komma ihåg att tyg var vanligt i flygets tidiga år. Och de gick snabbare än 40 km/h... :-) Hur man ska kunna kliva in i cykeln med tygkaross, ja det återstår att lösa.

Oliver, håller med om att det kan vara ett problem. Dock inte värre än att det går att ändra på med mer eller mindre avancerade låsanordningar. Markförankrad stolpe och en rejäl kätting borde räcka en bit iaf. Och en garageplats i storstadens källarplan rymmer flera velomobiler... Jag parkerar min dyra lastcykel inne på gården (hoppas inga tjuvar läser nu). Det har gått bra i fem år iaf, peppar peppar.

Vad baserar du antagandet att velomobilers nytta och kundkrets främst finns i storstäder på?

Hej!
Om man ska få ekonomi i projektet, så är tämligen övertygad om att man måste bredda tänket lite. Precis som ni är inne på så kan man få ned priset per Velomobil om man producerar fler enheter, men det kommer inte att räcka med det. De flesta biltillverkare exempelvis tjänar inte längre några större pengar på försäljningen av bilar. De stora pengarna kommer in via olika försäkringar, tillbehör, reparationer och andra kringtjänster. För Toyota exempelvis kommer försäljningen av bilar som nummer sex på listan hur de tjänar pengar på sin bilverksamhet. Om man redan från början funderar på hur man kan sätta Velomobilen i ett större sammanhang, så kan man dels höja det upplevda värdet på produkten via olika kringtjänster plus att man kan hålla priset nere per Velomobil.

Precis som du skrev i ditt första inlägg Johan, så ska man först ta reda på vad kunderna behöver. Min magkänsla är att man allt för ofta stirrar sig blind de rent ingenjörsmässiga delarna av ett fordon, så som hastighet och hur många kilo ett fordon kan frakta, men i realiteten handlar kanske valet av fordon snarare om social status, rädsla för att sticka ut, rädsla för okända människor i kollektivtrafik, att bilen kan vara en "stor handväska" där man har sina saker och så vidare. Om det bara hade handlat om de rent ingenjörsmässiga sidorna av transportmedel, så hade dagens bilreklam inte spelat så mycket på känslor som den gör och våra gator hade varit fulla med Velomobiler och andra mer logiska val. (Dagens bilar väger ett ton eller mer och fraktar inte sällan bara en passagerare på låt säga 75 kilo. För att driva dessa bilar framåt så använder man motorer som bara kan ta tillvara kanske 25  % av energin i bränslet för att förflytta bilen. Det mesta av de 25% går åt för att förflytta själva bilen och inte passageraren. På hundra kronor bensin får du bara kanske 2-3 kronor förflyttning av dig själv. Kunde vi verkligen inte komma på något smartare? ) 


För övrigt anser jag att Velomobilen måste gå att fälla ihop på något sätt eller dela upp, så att den går att skicka i ett platt paket till kunden. Det revolutionerade möbelbranschen när IKEA kom på det och det borde fungera även på Velomobiler.

Idel bra ideér o kommentarer, spännande ämne!
Jag har läst endel produktutveckling nyligen fast inte i teknik/transportbranschen utan är mer tilltänkt inköpare av denna typ av fortskaffningsmedel.
Det man alltid måste utgå från är konsumentens perspektiv, vilka behov och önskemål har målgruppen och vilken är denna?

Jättespännande (men kanske också lite naivt att några entusiaster här skulle fixa att ro i land med ett projekt som detta?).
BMW gjorde för ett antal år sedan ett försök att lansera en mc med en skyddsbåge över passageraren, och som var tänkt att användas i framför allt stadstrafik. En kreativ och spännande lösning, men jag har tyvärr inte sett så många på gatorna, varken i Tyskland eller här.

Den avgörande frågan blir hur man lyckas attrahera tillräckligt breda grupper, misslyckas detta blir det bara ännu en produkt som används av några nördar. Ett problem är att de flesta människor nog avskräcks av att sitta så lågt, det ger en känsla av ökad utsatthet och minskad översikt i trafiken. Kan ett genomskinligt hölje  kompensera det sistnämnda?

Magnus Gustavsson är inne på flera viktiga spår. Vi har en stark ingenjörstradition i Sverige men glömmer lätt konsumentperspektivet, det var så Ericsson blev ifrån åkt av Nokia på 90-talet. 

Det är svårt och kräver uthålliga ekonomiska resurser att vara först med en ny lösning, tänk så lång tid det har tagit för Smart att få igång försäljningen av sina små bilar, det hade aldrig gått om dom inte hade haft en spelare som Daimler bakom sig. Och för att få någon att satsa pengar måste den vara både innovativ och konsumentinriktad, utan att för den skull vara för avancerad. En förebild kan vara Christiania Bikes underbara lådcyklar. En annan är förstås Segway.

Kan man tänka sig att velomobilen består av moduler och på så sätt kan anpassas efter behov, t.ex. en extra modul som kan hakas på när man ska iväg och handla? 
Kanske ska den inte säljas utan hyras ut? Hyran kan tryckas ner genom att sälja dyra (massor av goodwill här) reklamplatser på Velomobilen. Varför inte Velomobilpooler? 

Precis den här typen av kommentarer jag hoppades på! Vad kunden vill ha är naturligtvis grundläggande, och det är viktigt att kunna skilja på sina egna önskemål och en tänkt kunds. Mycket bra tankar från Magnus där. Jag hoppas inte för mycket på hur stor marknanden är inledningsvis, det lär finnas mycket motstånd mot detta "udda" fordon. Det är nog många som inte gillar att bli uttittade, för det lär man bli ett bra tag framöver. Jag vet hur det är bara med min lastcykel. Men i takt med att velomobiler blir vanligare kommer också konstigheten att minska.

För den som inte är insatt i miljöproblematik eller inte vill bry sig och inte gillar längre cykelturer som rekreation och inte fascineras av fin cykelteknik så kommer velomobilen också framstå som fullständigt irrelevant. Varför välja ett så trångt och opraktiskt fordon när man kan åka bil? Enda chansen där är kraftigt höjda priser på bränsle och el.

Udda cyklar verkar dessutom vara ett något mansdominerat område, vad jag sett hittills. Jag kommer iofs ganska snabbt på exempel på tjejer som har udda cyklar också. Köpstopps-Anki har Brompton. Det är en tjej som driver företaget Familjecyklar. Den Hase som jag såg i Veloformbutiken häromveckan var beställd av en amerikansk tjej.

Magnus tar upp den känslo-/glädjebaserade delen av inköpsbeslutet här:
http://www.ecoprofile.se/thread-2342-Att-migrera-bort-fran-bilberoendet.html

Erik har lagt upp en färsk Mango-video sist i denna tråd, den är nog ett exempel på känsloladdat prylbögeri. Ord som "cockpit" används och det är mycket fokus på var smartphonen ska sitta:
http://www.ecoprofile.se/thread-1010-Mango-Velomobil.html#18107
Är rätt övertygad om att denna video tilltalar män snarare än kvinnor.

Platta paket är intressant, men vill alla montera sin avancerade velomobil själv? Jag skulle nog föredra att hämta den färdigmonterad på ett ställe där jag också kommer att serva den.

Oj oj, det bara flödar in vettiga kommentarer! Nu hann Martin posta innan jag blev klar.

Kanske blir detta bara en vanlig diskussionstråd där vi lär oss mer om velomobiler snarare än starten på en velomobiltillverkning. Det är väl faktiskt det troligaste alternativet... Men jag tänker samtidigt att om rätt kompetens och engagemang dyker upp, och vi sedan kompletterar upp med mer folk, ja vem vet?

Om påhängbara moduler. Från mitt eget perspektiv så är jag väldigt mycket inne på att det ska vara lätt att spontant få med sig hyfsat med last. En bil har alltid bagageutrymmet med sig, det är väldigt enkelt att svänga iväg och handla eller plocka upp något annat. Men detta får vi naturligtvis fråga kunderna om...

Ett sätt att "modulisera" är en eldriven Bob Yak: http://www.outdoorexperts.de/eTrikes-Elektrofahrrad/akkubent-Schubanhaenger-2011::113.html
Man får tänka lite kompromiss att ha ett visst permanent lastutrymme inuti velomobilen och ha kärran för större transporter.

Kundperspektivet är förstås viktigt. Att utifrån ett historiskt färgat nuläge attrahera kunder håller jag med om är svårt. Vi är vana vid att det finns bilar och kollektivtrafik och få tror att det kommer att bli någon ändring inom överskådlig tid. Själv har jag en annan syn på framtiden. IEA:s senasta rapporter varnar konsekvent att det globala energförsörjningen är under stor press och man står vad jag vet än så länge fast vid förutsägelsen om en "oil crunch" före 2015. Följer man skeendena på olljemarknaden så är det minst sagt stökigt när det gäller att kunna leverera vad marknaden efterfrågar. Tydliga effekter dämpas dock än så länge av att en rad högkonsumerande länders ekonomier just nu haltar svårt (USA, UK, Irland, Spanien, Portugal, Grekland mm). Trots allt grus i maskineriet ligger oljepriset kvar en bra bit äver $100, en nivå som många skrattade åt så sent som 2007.

Med detta sagt så tror jag det finns en avsevärd latent marknad för velomobiler i Sverige. Den måste dock triggas igång. Jag förväntar mig drastiska förändringar inom de närmaste åren när det gäller bilbränsle. Priserna kommer förmodligen att stiga en del, men detta kommer bara ha en begränsad dämpande verkan på konsumtionen. En fördubbling av oljepriset räcker förmodligen bara till att knuffa bensinpriset en bit över 20 kr/l. Däremot kommer bolagen få det svårare och svårare att få fram bränsle till pumparna och förr eller senare tvingas nog myndigheterna att ingripa med någon form av restriktioner för hur fordonsbränsle får användas. Det skulle kunna bli fråga om ransonering. Anta att varje vuxen får en tilldelning på säg 20 liter per månad? Kanske är jag ute och cyklar, men om min analys är rätt så kan nog efterfrågan på HPV:er formligen explodera.

Hej!

En genväg till mer kunskap om människors resebeteende kan vara att läsa den här rapporten från WSP som handlar om hur man kan få fler människor att välja andra alternativ än privat bil för sin dagliga transport.

Till rapporten

Ursprungligen gjordes den till Trafikverket som ville veta hur de kunde minska belastningen på en bro medan den renoverades.

Jag lägger in filmen jag nämnde ovan, en genomgång av tekniken hos en Mango:



Och här är en som visar att det går lätt att köra om racercyklister (om det inte är uppförsbacke iaf):



Funkar för att skapa habegär hos mig iaf! 

Johan, har du provat en velomobil någon gång?

Nej, tyvärr, bara provsuttit en Hase! Kanske kan det bli läge om det blir studiebesök på premiären för Velomobilcenter i augusti.

Och välkommen in som första kvinna i tråden! :-)

Magnus: Tack för länken till rapporten. När jag skummar igenom den får jag bekräftat mycket av den uppfattning om skillnaden mellan att ta bil eller resa kollektivt. WSP-studier gör dock ett ganska klassiskt misstag vad gäller statistiken. Urvalet av deltagare till studien är av flera skäl inte representativt. Till att börja med skedde en rekrytering som bygger på att deltagaren tackar ja till att medverka. Jag tycker det är rimligt att anta att det bland nejsägarna finns en större andel som omedelbart (sakligt eller ej) betraktar det som omöjligt att byta bort bilen. Vidare så var det 8 av 21 som hoppad av efter att först ha tackat ja och det redovisas för flera av dessa att skälet var den extrema ökningen av tidsåtgång vid bytet till kollektivt resande. Den jämförelse som studien gör mellan restider för bil respektive kollektivt(sid 17) innehåller därmed minst en ytterligare faktor (utöver snöstörningar) som borde vägas in vid tolkningen. Dessutom frågar jag mig hur relevant det egentligen är är att jämföra restider.

Jag tror det vore bättre räkna på hur alternativen inkräktar på individens disponibla tid. Av dygnets 24 timmar så är ganska mycket redan intecknat. Om vi utgår från en heltidsarbetande bilresenär kan man summera ihop ungefär såhär: Svårkompromissat är arbetstid 8 h, lunch 1h, restid 1 h, sömn 8 h och primära dagliga behov (hygien, toalett, mat mm) 1 h vilket ger 19 h. Resterande 5 h ska räcka en rad inte lika orubbliga behov som att handla mat, betala räkningar, träning och kanske lite nöje. Det är dessa max 5 h per dag som individen har att disponera lite mer fritt, men många, inte minst föräldrar, upplever att man har svårt att få denna tid att räcka till. Att då genom ökad restid skära denna tid med 20-30% innebär en betydande försämring.

Här tycker jag velomobilen blir ytterst intressant. Om det nu handlar om att byta ut dagligt bilresande på en dryg timme så är det rimligt att denna resa är utbytbar mot en velomobilresa som sannolikt fortfarande är snabbare är det kollektiva resandet. Jämfört med kollektivresan så påstår jag dock att velomobilresan inte inkräktar på samma sätt på den disponibla tiden. Här får man faktiskt både träning och nöje på köpet.

Jag länkade till den här artikeln på HPV Swedens Facebooksida, och nu börjar det komma riktigt intressanta grejer där:
http://www.facebook.com/permalink.php?story_fbid=110738355684744&id=278633176864&notif_t=share_comment

Eller vad sägs om plywoodmonocoque?

Rotovelon nämns också som en lågpris-velomobil med samma typ av plastkaross som i den slitstarka kajakvarianten. Men även denna hamnar på över 50 000 kr.

Någon från denna tråd som skulle vara intresserad av en utflykt till Velomobilcenter utanför Köpenhamn till hösten? Kunde kanske vara en lämplig venue för att genomföra steg 1 i Ivans plan (se första inlägget).

http://velomobilcenter.dk/

Varför jag frågade om du hade provat en velomobil berodde på att jag tänker att det måste vara det första steget. Prova till att börja med flera olika modeller, gärna en längre sträcka, gör därefter strukturerade intervjuer med  några vana användare av velomobiler. Innan dess tror jag inte att det är någon idé att "brainstorma kring vilka olika bidrag (tekniska, kommersiella, kompetenser, resurser...) som behövs för projektet." (det kanske Ivan också förutsätter?)

Jag hänger absolut på besöket i Köpenhamn, bor 4 km från bron.... Jag har kommersiell bakgrund, har jobbat mycket med distribution, marknadsföring, affärsutveckling m.m. och tror att jag kan bidraga utifrån dessa aspekter.

När det gäller pris har jag mycket svårt att tänka mig att man inte skulle kunna få ner priset en ganska bra bit från dagens nivåer, förutsatt att finansieringen går att ordna på ett bra sätt. Materialkostnaderna borde inte behöva vara astronomiska!

En annan eller kompletterande inriktning kan vara att satsa på marknadsföring/distribution av velomobiler från andra företag, på liknande sätt som danskarna. Då skulle vi komma igång betydligt snabbare och kunna lägga all energi på marknadsarbetet.

Kul Martin!

Eleonora, jo visst vore det bra om jag hade testat. Jag vågar nog köra på ändå av dessa anledningar:

-Magnus, som jag litar på, verifierar nu att det verkligen är fördelar med liggcykel, iaf att man slipper få ont.

-Jag har sett en miljon youtubefilmer och hemsidor som alla säger samma sak, det är mycket bekvämare

-Det är logiskt att det är bekvämare att sitta i en mjuk sits än på en liten sadel när man åker långt

-Det är flera erfarna rävar på HPV Sweden som verkar vara sugna på att hänga på

-Om vi får till en workshop så ska vi väl skrapa ihop ngn velomobil och/eller liggcykel så att man kan få testa, kanske på Velomobilcenter

Det är ont om velomobiler att testa i Göteborg...

Johan, jag tycker definitivt att det är ett intressant projekt och ni verkar kunna bli ett kunnigt gäng som kan förverkliga detta tillsammans. Men för att ni ska ha störst chans att lyckas hela vägen fram (vilket jag hoppas på!) tror jag att det är viktigt att från allra första början ha användarens perspektiv, och därför ha provat själv och pratat med de som är vana användare av dagens modeller. Youtube-filmer kan inte ersätta den egna upplevelsen, och av vana användare behöver ni förmodligen veta andra saker än de du fått till livs genom Youtube-filmerna. Det finns flera aspekter på bekvämlighet och flera aspekter än bekvämlighet.

Så en tur till Köpenhamn och Velomobilcenter verkar smart att börja med.

En liten fågel viskade i mitt öra att en tillverkare är i full gång med ritande och prototypande av tygkaross.

Hej!

Jag är definitivt intresserad av att följa med till Velomobilcenter om jag kan få ihop min kalender. Mina funderingar just nu är om man skulle kunna bygga något utifrån de lite billigare Trikes som redan finns på marknaden. Den billigaste jag kunde hitta var är Azub, men det finns säkert andra.

Vad kan jag bidra med då? Inte så mycket när det gäller själva konstruktionen av HPV:n, men jag är Kommunikatör och som sådan kan jag arbeta med att få genomslag i media och skapa uppmärksamhet hos allmänheten.

Låter mycket bra, och intressant att du nämner Azub. Det verkar som om jag gjorde ett misstag i det första inlägget, då jag lät Velotechnik Scorpion och Hase representera genomsnittliga liggcykelpriser. Det var lite som att ange priser för Ferrari när det var Toyota jag var ute efter. Ett par prisexempel:

Azub EcoTrike för 15 400:-


KMX Typhoon för 10 440:-

Dessa hittade jag på nicebikes.se i Örnsköldsvik. Det går dessutom att hitta relativt billiga hopfällbara trehjulingar, vilket är en grym fördel om man vill cykelsemestra med inslag av andra transportmedel.

Johan, KMX är någon slags motsvarighet till tvåhjulingarnas BMX. 15-20 000 kr är nog en realistisk instegsnivå. Vill man köra öppen trike så är pakethållare (eller släp) nödvändigt för att det ska kunna vara ett bruksfordon.

En tanke som slog mig var att karossen bakom sitsen kan vara fast och att man i denna del integrerar lasturymmet. Och så att framdelen är av tyg.

Har följt tråden sedan jag upptäcktde den och ser att ni i första hand diskuterar teknik. Och den är ju viktig naturligtvis. Men för att få någon snurr på användandet så är estetiken minst lika viktig. Och problemet med dagens velomobiler är att de har ett utseende som bara en nörd kan älska.

När vi köper en bil så handlar minst hälften av inköpsbeslutet om utseendet och vår första känsla när vi ser fordonet. Många är beredda att lägga på flera 10 000 för att piffa till utseendet på fordonet, utan att det tillför någon funktion eller prestanda.

Skall vi skapa ett pedaldrivet fordon som på något sätt skall konkurrera med bilen, så måste denna aspekt också tas med. Tricket är att få en tjugoårig tjej som för första gången ser fordonet att säga: Vill ha! Dagens design är inte där...

Hej,

Tänkte att jag kunde komma med en liten bit insikt om hur det ser ut från det klassiska kundsegmentet för den här produkten: cykelpendlaren. Jag har ungefär 26km till jobbet. Det tar mig 25 min att köra till jobbet, fast jag har också fördelen att slippa rusningstrafik. Med bussen ingår ett byte och det tar 90 min om bussarna går i tid (blir i genomsnitt försenad en gång i veckan med ytterligare 30 min). Med traditionell racercykel tar det 50 min (givetvis beroende på vind) men kräver också en del ansträngning. Utifrån det här perspektivet skulle jag gladeligen byta min cykel mot en velomobil men det finns en stor anledning till varför jag inte har gjort det.

Cykelbanan. Låt gå för att även de bästa cykelvägarna är pinsamt ojämna. Längs med min sträcka är det inte mindre än fyra vägarbeten och jag utgår från att alla cyklister vet vad det innebär: i bästa fall en temporär cykelbana av makadam. Lerig och gropig efter ett par veckor. På ett ställe är cykelbanan helt igenbommad och jag vet fortfarande inte var det är tänkt att man ska cykla: jag fann det lättare att lyfta cykeln över en betongplint och gå runt en byggarbetsplats än att försöka leda cykeln rakt igenom den. Tidigare i veckan förstörde jag min framfälg när jag missade ett hål i vägen vid ett annat vägbygge. Det är väldigt lätt gjort när man har bra fart och cyklar i mörker.

Två hjul känns tillräckligt svårt att navigera på det dåliga cykelvägarna. Tre hjul i högre hastighet med sämre (lägre) sikt blir praktiskt omöjligt att hantera på vad som anses vara en av de bästa cykelvägarna i landet.

Annars tror jag att velomobil-lopp skulle göra mycket för att ge positiv uppmärksamhet till fordonen, fast kanske främst från den manliga, nördigare, delen av befolkningen. För att tilltala 20-åriga tjejer eller allmänt statussökande konsumenter tror jag att den behöver se ut som BMWs GINA, ha en elmotor och en mängd mer eller mindre nödvändiga men åtråvärda finesser. Cykeldator integrerad med facebook osv. Hade gärna deltagit i projektet men har nog inte så många användbara talanger att komma med.

Philip, du har helt rätt i att alltför många cykelvägar är alltför dåliga. Men tre hjul är faktiskt inte sämre än två, går du ner i en grop med ett framhjul så är stöteffekten halverad jämfört med en tvåhjuling. Däremot är ju en trike bredare än en tvåhjuling så om det blir för smalt tex vid dålig snöröjning, så tvingas man ut på bilvägen.

Annars är Magnus länk till eldrivet släp mycket intressant! El på själva cykeln är ju fel väg miljömässigt och behövs inte utanför San Francisco. En stor fördel med trike är ju att det går att cykla precis hur sakta som helst i uppförsbackarna, det behövs ingen fart för att hålla balansen. Men har du vagn och tung packning, så kan säkert elassistans vara trevligt!

Ja Magnus, för 15-20 000 verkar man kunna få en helt OK trike. Bra idé om möjligheten att blanda hård och mjuk kaross. Ett hårt utrymme kan ha fördelen att kunna göras låsbart. 

Roland, jag håller med om "vill ha"-faktorn. Men jag tror också att en hel del av tveksamheten beror på att velomobilen är så sällsynt än så länge. Skaffar man en velomobil idag så behöver man i princip vara exhibitionist eftersom alla kommer att titta och komma fram och fråga. Utseendemässigt skulle jag också gärna få till något i stil med BMW GINA, men frågan är om det är möjligt. En velomobil som ska kunna framföras på cykelväg lär alltid få proportioner som andas smal och hög, kanske inte den bästa förutsättningen för att få till en attraktig form. Men den har iaf lång "motorhuv", och det ska det ju vara på ett vrålåk... Men jag tror iofs att rätt designers kan få till något attraktivt. 

Philip, håller med om att dagens vägar är problematiska för velomobiler. Cykelvägar är ofta smala, dåligt underhållna, har ofta hinder och för små kurvradier. Bilvägar har i princip alltid en högre maxhastighet än man förmår komma upp i en velomobil, och då känner man sig bara som ett hinder i vägen och en andra klassens trafikant. Bättre cykelvägar behövs helt enkelt. Men som tur är verkar detta ändå vara på gång på vissa ställen, planerarna jobbar med cykelmotorvägar och raka stråk.

Roland, frågan om el på cykeln är komplicerad och det finns mycket tyckande och känslor kring det. Min egen filosofi just nu är elfritt på sommaren och elassistans på vintern. Jag är oerhört nöjd med att ha el på min lastcykel på vintern, då orkar jag ta mig fram i snömodd på de sedvanligt dåligt röjda gatorna och håller mig lagom varm. Och det tar bort det jobbiga att ta cykeln de mörka Göteborgsdagar då det regnar, är motvind och man känner sig lite krasslig. Det material och den energi som går åt räknar jag håller sig inom hållbara gränser. En sak jag har funnit är att de starkaste motståndarna till el på cykeln är ofta bilägare.

Det är ingen naturlag att en velomobil ska ha tre hjul:

http://www.amidesign.ch/

Det känns som att jag var onödigt negativ. Efter att ha funderat lite mer så insåg jag att vad som inte passar på min cykelväg är en Mango. Om man istället har en velomobil med högre markfrigång och kraftigare hjul så skulle det nog gå. Så vad sägs om en cyclo cross-version?

Inser givetvis att själva poängen med en velomobil är det låga luftmotståndet och att den högre vikten gör den väldigt opraktisk i terräng. Men om man kan göra cross country-barnvagnar (för att inte tala om cross country-inlines) så måste det väl finnas utrymme för en sport/utility velomobil?

Jag har en känsla av att det kan vara många som är tveksamma till en velomobil av samma anledning som jag. De flesta cykelpendlare kör något stabilare än racers av precis den anledningen. Det måste gå att forma tillverkningsprocessen så att flera versioner är lika smidiga att montera och så att merparten av alla delar är utbytbara mellan versionerna.

Apropå ditt inlägg, Philip: Den nya trenden är tydligen, om man får tro DN, att själv plocka ihop cykeln på nätet så man får den exakt som man vill ha den.

Några reflektioner från en hotellsäng i Hamburg.....

Diskussionen här har lett fram till en insikt att det finns ett antal tillverkare av liggcyklar/velomobiler på marknaden, med modeller i olika prisklasser. Detta ser jag som mycket positivt eftersom det kommer behövas många spelare för att få igång marknaden. Frågan är vilken väg vi ska välja. Jag ser tre alternativ:

1) Utveckla egen cykel.

2) Samarbeta med en existerande tillverkare och förädla/vidareutveckla cykel. 

3) Starta ett "velobobil-initiativ" där vi knyter samman intressenter och med gemensamma krafter bygger marknaden.


Som ni säkert anar tycker jag alternativ 3 är mest intressant. Det övergripande målet måste vara att  användningen av velomobiler ökar, och eftersom det redan finns cyklar på marknaden är det bättre att vi använder vår energi till att öka uppmärksamheten och intresset för transportmedlet. T.ex. arrangera roadshows där vi på centrala platser (typ Kungsan)  i större städer informerar och låter folk provcykla. Etta annat arbetsområde kan vara att företräda tillverkare/importörer gentemot myndigheter. Kanske går det att söka bidrag från olika miljöfonder för detta arbete? En förutsättning är givetvis att tillverkarna tycker det är intressant och vill vara med.

Om vi istället, som ursprungligen tänkt, ska satsa på utveckling av en velomobil tycker jag nog att alternativ 2 är vettigast. Att från scratch skapa en ny cykel är en lång och dyr resa och kräver en hel del ingenjörskunskap. Varför inte då istället slå våra kloka huvuden ihop med en spelare på marknaden och hitta ett upplägg där vi tillsammans med denne vidareutvecklar det som redan finns. Kanske utveckla någon ny form av "skal" som kan monteras på en existerande cykel, eller skapar en förlängd variant med plats för matkassarna.


I lördags var det en stor cykel-manifestation här i Hamburg. Trots sämsta tänkbara väder var det 6000 personer som deltog och cyklade från ett antal punkter i periferin, en s.k. Sternfahrt, in till rådhuset där det hölls tal m.m. Ett bra exempel på ett lyckat mobilitetsinitiativ! www. fahrradsternfahrt.org.

Och som av en slump såg jag igår en liten annons för en butik, som är helt specialiserad på liggcyklar. Tyvärr har jag ingen kamera med mig, men jag ska definitivt försöka ta mig dit innan hemresan. Ur filmen som ligger på hemsidan,  www.liegeradstudio.de, framgår för övrigt att man har forskat på dom medicinska aspekterna av att liggcykla, med goda resultat.  

Ja Martin, mitt syfte är främst att det ska gå att köpa en velomobil till rimligt pris. Att starta egen verksamhet vore spännande, men är inte huvudsyftet. Låter rimligt att söka samarbete med någon som redan kommit en bit på väg. Jag för dock samtal med en designer som föreslår en lösning som idag inte finns på marknaden alls... Och hans specialitet är att bygga lätt, billigt och lämpligt för massproduktion. Ja, en workshop får väl indikera vad som är bäst strategi.

Här är ett hemmabygge som kan inspirera till lösningar för hur man får med sig last. Tyvärr har den nyss blivit stulen:
http://www.fyens.dk/article/1872697:Odense--Tyven-laa-ned-paa-stjaalet-cykel

Efter två dagar i centrala Stockholm på cykel så hajjar jag till över hur snålt man tagit till plats för cyklisterna. Större delen av sträckorna jag cyklade på var väl smala för en trehjuling eller en velomobil. På många ställen fanns svåra shikaner och krav på att växla sida på vägen osv. Det känns som att man borde starta en kapanj riktad mot kommuners gatukontor att skapa ändamålsenlig plats för cyklar av alla de slag.

Både Trafikverket och kommunerna är föär närvarande ganska insnöade på långsamma tvåhjulingar när man planerar för cykel. Och som grädde på moset har vi Transportstyrelsens militanta inställning när det gäller vilka krav som ska ställas på fordon och framförande.

Går det att fundera i andra banor? Att vidareutveckla den traditionella cykeln med kaross? Ett tillbehör som går att montera på de flesta cyklar och som förbättrar aerodynamiken? Kankse kan man förlänga hjulbasen något för att på så sätt få en bättre sittposition, en enklare skärm fram och en aerodynamisk kåpa bak?

Magnus, har tänkt i samma banor under dagen, om man kunde skapa ett aerodynamiskt hölje till dagens 2-hjulingar. Det skulle öppna en oerhört mycket större marknad. låt oss fundera vidare på det spåret!

Jag fick ett mycket intressant mail från Fredrik van der Walle, föreningen Trampkrafts velomobilexpert. Han berättade att Robert Hall på Cykelfrämjandet skickat in följande ansökan (sammanfattning) till Energimyndigheten:

Den fjärde fordonskategorin efter bil, motorcykel, och cykel är velomobilen. El-assisterade velomobiler kan vara en hållbar persontransport som kan konkurrera med bilen för arbetspendlingens korta sträckor och göra det året runt - även i svenska klimatförhållanden. Projektet är en 4-månaders förstudie för att klarlägga genomförbarhet av ett större projekt för att underlätta en storskaligmarknadsintroduktion av hybrid velomobiler i Sverige. Förstudien ska kartlägga tekniska, infrastrukturella, logistiska, kommunikations-, finansierings-, och kunskapsuppbyggnadsaspekter och utmynna i en rapport. Materialet kommer att utgöra grunden för en ansökan för ett 2-årigt demonstrationsprojekt med importerade tramp-elhybrider. Demonstrationen ska samla in användarsynpunkter om fordonet från ett antal privata arbetsplatser samt allmänna platser. Marknadsinformationen kommer under demonstrationen att spridas till regionala utvecklingsmyndigheter samt potentiella licenstillverkare i Sverige.

Det framkom också att Pieter Deleu, Umeå, planerar att starta någon form av velomobilverksamhet i Umeå våren 2012.

Magnus och Martin, ja det finns många cykelbanor och trafiksituationer som kan vara besvärliga för en velomobil. Förhoppningsvis blir det bättre förutsättningar efterhand, men det kommer förmodligen att dröja ett bra tag. Men jag tror iofs att det finns en hyfsad mängd människor som har en för velomobil lämpliga pendelavstånd och inte alltför mycket hinder i vägen. Det finns några stråk med helt OK cykelbanor i Göteborg iaf, om man bor så att man kan utnytta dem så kan en velomobil vara klockren redan idag.

En nackdel med för mycket kåpor på en hög cykel är att den blir känsligare för sidvind.

Vad sägs om en hopfällbar velomobil förresten? Borde inte vara omöjligt om man tänker tygkaross på hopfällbar trike. Jag har ju förresten missat att lägga upp detta första steg mot en velomobil med tygkaross, Hase Klimax. Pris från 5 590 Euro (inkl. elassistans)...

Spännande Johan! Frederik har ju själv byggt en velomobil, Waw, som ska finnas i flera exemplar. Han kanske har en du kan prova? Jag håller med Eleonora, det är bra att testa några mobiler innan man börjar bygga sin egen. Då kan man se vilka problem andra konstruktörer har stött på, och hur de har valt att lösa dem.

Ur ett företagsperspektiv kan det vara bra att bli återförsäljare för några olika velomobiler, för att på så sätt få reda på hur kunderna tycker och tänker, och samla in deras erfarenheter. Det är bra att veta varför de köper velomobiler och vad de prioriterar, just eftersom velomobiler är en främmande fågel.

Jag kan ju dra min vanliga harang om dyra cyklar också. Om en velomobil kostar 50 000 kr så är det inte så mycket om man tänker på att ett månadskort för SL kostar 700 kr i månaden, x12 = 8400kr/år. Efter sex år har velomobilen betalat sig!

Något som för mig verkar vara tilltalande är en ren trampdriven Azub EcoTrike med en lämplig tvådelad kaross där den främre delen är "avsågad" just framför bakhjulet så att den bakre karossdelen vid behov kan tas loss och ersättas med en tvåhjulig eldriven påskjuts-lastvagn, med lämpligt utformad lastvagnskaross.

Erik, jag hoppas kunna testa Malin och Sofias Azub-trikes när de kommer till Göteborg, och sen hoppas jag som sagt på ett givande besök på danska velomobilcentrum i höst.

Uno, ja då får man bättre aerodynamik och kanske ett låsbart förvaringsutrymme. Frågan är vad det gör med utseendet?

Magnus, du som provat en liggcykel och som Johan refererar till redan i inledningsartikeln: har du någon teori om varför det inte kryllar av liggcyklar?

Johan Erlandsson skriver "OK, velomobilen verkar vara både överlägset snabb och bekväm. Och då kan man ju fråga sig varför det inte kryllar av dessa fantastiska fordon på vägar och cykelvägar?" och tror att förklaringen är det höga priset. Ser du, Magnus, med din erfarenhet andra möjliga faktorer?

Har du provat en liggcykel med kaross också? Har någon annan här i tråden provat en velomobil och kan berätta om sina personliga erfarenheter?

Eleonora: En del av svaret ligger hos beslutet av UCI 1934 att föbjuda liggcyklar vid tävling. Därigenom bromsades det kommersiella intresset att vidareutveckla och sälja liggcyklar. Bilens införande som massföreteelse gjorde väl resten. Som jag förstår så var det bara entusiasterna som ägnade sig åt utveckling och användade av liggcyklar undre många år. Tillverkare av liggcyklar har visserligen funnits, men jag har fått intrycket att det fram till ca 1990 var hemmabyggen som dominerade utbudet. Det är först de senaste tio åren som liggcykeln faktiskt har blivit ett fordon som tillverkas i större serier och för vilka det finns kundkretsar. Jag menar nu internationellt. Länder som Tyskland, Schweiz, Benelux, USA och Australien är länder där liggcyklar hunnit bli någorlunda etablerade. Jag uppfattar att det även längre söderut i Europa funnits en viss etablering av liggcyklar.

När det gäller tillverkare så har jag intrycket att det hela tiden dyker upp nya aktörer och att produkterna bara ganska nyligen nått en sådan mognad att de kan tilltala en bredare publik utöver de mer uttalade entusiasterna. Internationellt tror jag att detta är under stark förändring. Särskilt i tyska och holländska texter har jag uppfattat att liggcyklarna och velomobilerna blir en allt vanligare syn på vägarna. Jag tror att vi kommer att se samma sak i Sverige, men man får väl ha lite tålamod. Priserna jämfört med standarcyklar är förstås högre, men även om priserna vore på samma nivå så är det ett större hinder att få inser liggcykels potential. Dessutom krävs det en del efterforskning av en köpare så att hon eller han hittar just sitt fordon. Med standardcyklar är detta lättare och det finns betydligt mer hjälp från handlare mm.

Nu skall äntligen trampbilen byggas !
Fick aldrig nån när jag var liten, och började med motoriserade flera år före laglig moppeålder.

Jag skall bygga midjestyrt med leden anordnad så att jag får in kurvlutningen automatiskt. Ett hjul fram, två bak men med liten språvidd.
- Bara "provkört i hjärnan" än med det skall funka.

Hem nu efter semesterveckan, - ut på soptippen å leta grejer.
Synd bara att behöva klättra över grindar till kommunala återvinningar, under åtalshot !
Undrar just vad deras "genier" tänkt använda sina insamlade tillgångar till, när de är såå rädda om dem.
Kyl och frys förstår jag, men resten är ju för tusan "lagervaror" som kostat resurser att producera ?
Har kommunekonomerna i strid med kommunallagen, smugit sig till aktieköp i ClasOlsson och Jula ?

Återvinning har kanske en något annan innebörd för Uppfinnarjockar.

Till alla funderare på tygkaross; Förr byggde man nu kanoter med oljefärgbestruket tyg. Bara inte ytor "arbetar" fjädrande kommer det att fungera bra.
Modernare metod med epoxy från Biltema är effektivare, tätare och lättare än oljefärg.
Se bara till att använda icke syntetiskt tyg. Bomull går fint och line är strålande, men kanske dyrt.
Det man tillverkar med egen hand, blir dock aldrig dyrt.
Dagens utpriser speglar flera saker; efterfrågan, nyhetsvärde och affärssugna ekonomer i flera led.
Uppfinnaren är helt nöjd med sina "one-off-alster".
- Det är väl aldrig särskilt upphetsande med standardkonfektion, eller hur ?

@Eleonora & Magnus:
Jag tror modet är en delförklaring varför liggcyklarna inte slagit så stort ännu. Cykling har setts som ett omodernt färdmedel och tillverkarna har fokuserat på cyklar som sport, antingen räcer eller mountainbike. Då spelar det inte så stor roll att man kan sälja en cykel som är bekvämare för längre turer. Av någon anledning vill folk också att cyklar ska vara billiga, även om samma personer lägger enormt mycket mer pengar på bilar och resor i allmänhet.

Det krävs också ett visst intresse för att hitta och köpa en annorlunda cykel. När jag köpte min Brompton trodde jag att den skulle vara långsam och obekväm på grund av de små hjulen. Nu, fem år senare, är min erfarenhet att däcksvalet har mycket större betydelse än hjulstorleken. Och bekvämlighet handlar mer om justeringar och val av sadel och styre än om ramen eller hjulen. Min Brompton är faktiskt den bekvämaste av de tre cyklar jag använder nu.

Liknande erfarenheter har de gjort på tidningen Bicycle Quarterly. De har slutat med smala däck och gillar inte alltför styva ramar. De kör nu med breda däck och lite mer levande ramar, och menar att det gör cyklingen snabbare, roligare och bekvämare. Det tycker jag visar att man måste prova sig fram och vara intresserad. Annars har man bara en massa förutfattade meningar, eller i bästa fall har man uttänkta lösningar som passar någon annan, men inte en själv. Redaktören Jan Heine har bloggat om detta under vignetten "A Journey of Discovery":

Jan Heine: A Journey of Discovery, Part 3: Wide 650B Tires

Conny, varför väljer du denna lösning framför en tvåhjuling?

Lite delvis förändrade tankar efter 40-50 mil på lastcykelsemester:

Jag vill ha elassistans om det är minsta risk att jag ska köra i backig terräng. Uppförsbackar med mycket last är helt enkelt inte kul om det inte är tung träning man vill åt. Att behöva hoppa av och leda cykeln uppför backarna när man börjar tröttna är inte kul och går långsamt.

Ja, sadel är obekvämt som f-n i längden, även om man har cykelbyxor. Detta tror jag är liggcykelns/velomobilens främsta argument. För mig iaf. Kan jag sitta bekvämt kan jag åka längre sträckor.

Tre hjul och små hjul är ingen höjdare på grusväg (som man ofta råkar ut för om man väljer kortaste vägen på landsbygden). Vill man kunna köra mycket på grusväg är nog en tvåhjuling att föredra. Men jag väljer nog hellre att köra en längre omväg med trehjulig liggcykel.

Lastkapacitet är viktigt. Jag fyllde Niholans generösa lastutrymme på min resa. Det ska bli intressant att se hur mycket last som tjejerna som cyklar från Karesuando till Göteborg har med sig.

Jo en tanke till förresten. Roland sa ju tidigare i tråden att velomobiler och liggcyklar har ett utseende som bara cykelnördar kan älska. Jag fick se en bild på en Bugatti T37 häromdagen, och den formen är ju inte dum...




I samma stil är också alldeles nya Morgan-trehjulingen:


Problemet här är att om framhjulen ska sitta så långt fram på en velomobil så behöver de också sitta längre isär av stabilitetsskäl. Och med ökad bredd blir det svårare att köra på cykelväg.

Ingen av dessa bilar har någon optimal aerodynamisk utformning. Men det har ju inte heller vanliga bilar idag. Bilarna säljer på ett attraktivt utseende snarare än aerodynamisk perfektion. Kanske behöver man tänka så med velomobiler också.

Velomobilcenter utanför Köpenhamn ska enligt uppgift från HPV Sweden öppna måndag 29 augusti:
http://www.facebook.com/pages/HPV-Sweden/278633176864?ref=ts

När jag kollar min kalender så är det helgen 10-11 september som ser ut att passa bäst för ett besök. Någon som vill hänga på om de har öppet då?

Vi är några liggister som ska köra dit troligen lördag eller kanske söndag 27 eller 28 augusti för att titta både på Velomobilcentret och danska mästerskapen i liggcykel. Läs lite längre ned i kommentarerna här http://www.facebook.com/home.php#!/pages/HPV-Sweden/278633176864

Hör av er för vi startar från Malmö central troligen så kan vi samcykla.

<iframe width="425" height="349" src="http://www.youtube.com/embed/avjOxdL2JPk" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>

Amerikan säljer Mango:
Senaste favoritvideon...

Välkommen hit Jan-Inge! Men har Velomobilcentrum öppet den helgen då? De skulle ju öppna måndag 29 augusti?

Trevlig film, men jag kan inte låta bli att notera att det är ännu en i raden av män som kör velomobil, och jag undrar också vem som hämtar barnen på dagis och hur matinhandlingen till hushållet går till...

Velomobilcenter arrangerar Danska Mästerskapen och det är kring Velomobilcenter det rör sig alltså är det där och då det händer! De rekommenderade att vi kom då alltså gör vi det.

Matinköp går att få in i en Mango. Det är så stort bagage att man kan köra tälttouring vilket många gör med Mango och Quest och Alleweder. Min familj (5 personer) är dock för stor att göra veckoinköp till så man får handla lite oftare. Att hämta ett barn på dagis går, jag brukade ha ett barn i knäet när jag hämtade på dagis. Några har gjort en backlucka och satt en barnstol där och några kör med cykelkärra efter velomobilen.

Själv är jag helt chockad över din bedrift att köra långtur med en Nihola. Hur orkar du köra 10 mil om dan med en sådan? Jag är imponerad! Med en Quest är det lätt och fort går det också, ta en sådan nästa gång...

Det har varit många intressanta utvikningar i den här tråden, men för att återgå till ursprungsfrågan...om det skall startas velomobilfabrik, så måste man nog försöka tänka bort allt som redan har gjorts och tänka nytt. Jag skissade på min första velomobil redan i slutet av sjuttiotalet och de ser fortfarande i princip likadana ut som på den skissen.

Eftersom man inte får tävla i cykeltävlingar med velomobiler så torde det primära inköpsbeslutet grunda sig i någon annan aspekt än fart. Vad? Kan vi definiera det, så kan vi tillverka en hoj som också kan säljas.

Bekvämligheten är det som idag säljer två- och trehjuliga liggcyklar.  Med ett väderskydd så ökar vi komforten, men får sämre sikt och mer tyngd, så det argumentet håller inte hela vägen. Men om en velomobil skall ersätta andrabilen som i Jan-Inges film, så måste vi titta på vad en bil klarar som en cykel inte kan. Och för mig landar det i: På en cykel är du ensam och har mycket begränsad last. I en bil åker du bekvämt och känner dig säker.

En säljbar velomobil kanske skall ha två pedalsäten i bredd, med plats för ett barnsäte bakom. Då kan du skjutsa till dagis på vägen till jobbet eller åka på en liten familjeutflykt. Den skall ha plats för alla matkassar när du storhandlar. Den skall vara byggd på en stabil och (jämfört med liggcyklar) ganska hög ram så att även äldre och överviktiga lätt kan ta sig i och ur. Den behöver en underhållsfri transmission med mycket brett utväxlingsspann. Den behöver vara snygg och du måste kunna åka bekvämt.

Däremot behöver den inte vara perfekt aerodynamiskt utformad. Och den behöver inte vara gjord i kolfiber för att spara det sista kilot. Den får naturligtvis inte vara så tung att du inte kan cykla den ensam på ett bekvämt sätt, men ett par kilo hit eller dit betyder inte så mycket.

Jan-Inge, jag är tyvärr upptagen helgen 27-28 augusti, så jag kommer inte med. Räknar med utförlig rapportering från HPV Sweden! :-)

Efter att ha sett lite bilder och filmer på Mangon så antar jag att det är rätt så extremt snål packning man får ha med sig? Jag är själv en bekvämpackare som kräver mycket plats... Att pressa in tält och sovsäckar i alldeles för små påsar är inget för mig, ner med det i en jättebag bara. Kärra är naturligtvis en bra möjlighet, både för packning och barnkärra. Själv föredrar jag nog att få med mig allt på fordonet, utan behov av kärra, men det är ju olika. 

He he, roligt att du är chockad över min Niholaresa Jan-Inge... :-) Det var två dagspass som var på nio mil, och det var som sagt lite för mycket för mig, i alla fall i backig terräng. Japp, nästa gång blir det liggcykel eller velomobil, troligen med elassistans också (för jag vill ha mycket packning med mig!).

Mycket intressant Roland, jag tror du och jag har liknande preferenser. Det är bekvämligheten och möjlighet att ta ordentligt med last som är prio ett. Hastigheten är inte lika viktig. Även om jag själv nog gärna vill ha elassistans för att kunna hålla anständig fart trots rätt mycket last i form av mat, resepackning eller barn.

Men andra är mer ute efter fart, Magnus Billberger är en sådan. Han vill minimera sin pendlingstid på ett rätt långt avstånd och ser även pendlingen som ett träningspass. Och vill köra långa tränings/utflyktsrundor. Vikt och aerodynamik blir då viktigare för honom. Det finns nog utrymme för båda sorter.

Jag vet inte om jag håller med om att man är ensam på en cykel. Till skillnad från bilister så kan man ju kommunicera enkelt med andra cyklister, antingen medcyklister eller de man stöter på. Malin och Sofia är inte ensamma till exempel. Jag tror nog mer på att man har varsitt fordon än ett tandemfordon. Inte kul att trampa ett tandemfordon ensam. Men vad vet jag? Med elassistans kanske det blir helt OK.

Självklart finns det de som i första hand är ute efter farten, jag hör själv till den skaran ibland. Men det jag menar är att sådana velomobilfordon finns redan, även om de pga liten efterfrågan är alltför dyra.

Men om vi skall skapa ett nytt fordon, så tror jag att inriktningen storlek-bekvämlighet är rätt väg att gå. Jämför med bilar; de flesta av oss skulle nog åka liten sportbil de flesta gångerna om vi hade fri tillgång. Ändå ser man betydligt fler praktiska familjebilar på vägarna.

Har jag inte fru och barn i tandemfordonet så vill jag kanske ha matkassar och annat, så storleken behövs i alla fall. Solcellsladdad (?) batteriassistans i uppförsbackarna skulle kanske även jag gilla då :)

Jag letade efter en bild på en modern polsk tandemvelomobil jag såg för ett tag sedan, men lyckades inte. Men jag hittade den här bilden från ett "cykelbil-SM" på Liggisters/HPV Swedens/Trampkrafts (Vad heter ni egentligen, Jan-Inge?) hemsida:
http://liggister.org/cykelbilSM2009/

De här ser ju helt fantastiska ut! Intet nytt under solen...

Solcellsladdad cykelbil med solceller direkt på fordonet är ingen omöjlighet, även om det kanske inte räcker hela vägen. Skiner solen så räcker en halv kvadratmeter böjlig solcell till nästan 50 watt. Ett tillskott som märks när man cyklar och som räcker till att ladda batteriet fullt om man lämnar fordonet i solen över dagen.

Jag hoppas jag inte blir strypt av Velovision nu, men här är den polska tandemvelomobilen. Måste börja prenumerera på denna tidning!

http://www.velovision.co.uk/showStory.php?storynum=1173

Hallå Johan! just nu heter vår förening Trampkraft men internationellt kör vi på gamla namnet HPV Sweden. Liggister är vi liggcyklister ett kul namn vi kom på när vi körde i grupp och fick frågan om vi var cyklister.

Polsk velomobiltandem låter som Car-Bike sidebyside med hjälpmotor se Velovisions reportage från årets Spezimässa http://www.velovision.com/showStory.php?storynum=1173

Jag kan rekommendera boken "Folkhemmets farkoster" av Claes Johansson som handlar om cykelbilar och andra mystiska farkoster från förr. Bra att ha läst för att inte uppfinna hjulet på nytt.

CykelbilSM 2009 blev tyvärr inte av. Men intresset ökar så kanske i en inte alltför avlägsen framtid kan vi få ihop något. Jag tror det kan vara bra med tävlingar och uppmärksamhet för att få igång utvecklingen av cykelbilar/velomobiler.

Ja prenumerera på Velovision finns digital utgåva också. Kan varmt rekommenderas.

Tack för alla lästips Jan-Inge! Vore kul att åka på Spezi eller liknande mässa någon gång.

Jag tror du hann börja svara på ett inlägg innan jag la upp bilden och länken till den polska tandemvelomobilen.

En tanke kring tävlingar: Om det är praktiska, bekväma fordon vi tänker på så blir en tävling lite som att köra race med ett gäng Toyota Corollor med minsta motorn. Lastcykelrace i Köpenhamn har jag sett, de är ju kul eftersom det även ingår moment att flytta last. Kanske man kan ha race med lite mer sportiga liggcyklar/velomobiler och mer av uppvisning av de mer praktiska/bekväma/snygga?

Oj, och den var ju riktigt snygg också :) Den gillar jag!

Den polska? Jag tyckte den var ful... Smaken är som baken! Jag är inne på en Bugatti-liknande form. Framhjulen utanför, som på formelbilar, tycker jag är nice.

Velayo http://www.fortschritt-fahrzeugbau.de/ har friliggande framhjul och bakhjulsstyrning och ser lite gammaldags bilaktig ut.
http://www.youtube.com/watch?v=89kHs-XHSvk

Nu börjar det likna något ja! Inte riktigt min form, men helt klart närmare. Frågan är hur bred denna velomobil är? För visst behöver man gå upp i bredd när hjulen ska sitta längre fram?

Och så var det det här med priset, 5 500 Euro tyckte jag nämndes.

Har inte provat denna (än!) men eftersom jag just nu kör midjestyrd cykel och tycker den är lite senare att reagera med än framhjulsstyrda cyklar så undrar jag hur sent styrreaktionen kommer på en bakhjulsstyrd?

Ja, bakhjulsstyrning har jag lite svårt att se vitsen med. Visst, mindre vändradie, men samtidigt säkert lurigare att köra.

Sen är det så med friliggande hjul att de förstör luftflödet alltså ökar luftmotståndet. Täcker man överdelen på hjulet som snurrar mot vinden och bildar dåliga luftströmmar vinner man mycket. Velayo verkar inte ha läst på eller bryr sig inte.

En modell med friliggande hjul är Leitra men de har läst på och täckt överdelen på hjulen se www.leitra.dk

Jag stjäl bilder friskt, såg inget om copyright och tänker att de nog ändå vill ha reklamen.

Ja, det är ju det här med utseendet som Roland är inne på. Jag är nog inne på hans spår att kompromissa med aerodynamiken och vikten om man får ett utseende som skapar habegär. Leitran skulle jag nog klassa in bland de som Roland säger "bara en nörd kan älska". Jag ska inte säga att Velayon är snygg, men den andas iaf något annat än optimering av cw-värde.

Av de "vanliga" velomobilerna så tycker jag att Fietser Waw har ett rätt OK utseende.

Roland, jag tror inte man ska efterlikna bilar alltför mycket eftersom det blir för tungt och otympligt då. De flesta bilars kapacitet utnyttjas väldigt sällan. Över hälften av bilkörandet sker med ensam förare. Ofta säger folk att ett besök i möbelaffären kräver bil, men nästan alla möbelaffärer erbjuder billig eller kostnadsfri hemkörning, även kväller och helger. Att bilarna är såpass stora idag, ett eller två ton, beror nog mer på attityder, gammal vana och kultur.

Jag vill påstå att dagens velomobiler är hyfsat mogna som produkt. Serieproduktionen har varit igång i flera år. Det är klart att man inte ska stirra sig blind på dagens cykelutbud, men man ska inte heller utgå alltför mycket från dagens bilpark.

Jag har en god vän som är kvinna och har form som profession. Jag bad henne att titta igenom den här tråden och säga om det är någon cykel som är i närheten av att vara snygg. Jag fick till svar "Bugattin var fin". Om Mangon sa hon "Ser ut som en rodel=ful".

Apropå soldrift Roland, så tror jag att du som Azubåterförsäljare gillar den här:



Något överdådig musik kanske! :-)

Jag gillar också Bugattin och Morgan-bilen. Långsmalt är snyggt och det får plats två personer efter varann. Vill man ha plats för två vuxna tycker jag man ska utgå från en tvåhjulig liggcykeltandem som denna från Azub, och så sätter man en tygkåpa på den. Båda kan trampa, så det går lite fortare. Att bara ha två hjul minskar friktion, vikt och luftmotstånd. Cykeln är vikbar, vilket jag tycker är viktigt för en så stor cykel.

AZUB TWIN - recumbent tandem

Hm, Azub Twin med kåpa i stadstrafik? Tror inte det... Den käre Honza Gallas solcellsrally såg inte heller så praktiskt ut...men kul!

Erik, du har rätt i att dagens velomobiler har varit med ett tag och funnit sin form. Men det är litet där problemet sitter. De fyller sin funktion; man kan cykla hyfsat fort med dem! Men uppenbarligen är det inte riktigt det som marknaden vill ha, för det säljs inte många av dem. Vi måste "ut ur lådan" om vi skall göra något nytt och bra.

Jan-Inge, var får jag tag på "Folkhemmets farkoster"? Hade svårt att hitta den. Är velomobilerna från cykelbilstävlingen med i den? Det är flera där som ser högintressanta ut. Tycker att det ser ut som att det är tygkaross på en av dem till och med.

Jag skulle tro att om man får till en velomobil som ser fräsig ut, som är bekväm, som har elassistans, som lastar hyfsat, som har ett pris som är överkomligt och att det ordnas ordentliga parkeringsmöjligheter i staden för dem -ja då tror jag det kan släppa. Då kan man åka snabbt till jobbet med sin velomobil i alla väder utan att bli svett, och man får med sig mat och barn. Tre hjul och elassistans är överlägset i vinterväglag -jag är typ ensam cyklist i Göteborg när det har snöat i min elassisterade Nihola. Jag tror 25 km/h räcker gott och väl för många. För egen del vill jag grymt gärna ha en Bugatti-replika att åka omkring i! Vit eller blå.

Angående elassistans så är jag medveten om att många inte tycker att det är "rätt". Och visst är det vackert med ren muskeldrift. Och det är bra för folkhälsan. Men min utgångspunkt är att vi ska kunna ha personlig mobilitet utan att vi äventyrar planetära gränsvärden. Och då vore det grymt att få fram ett attraktivt och praktiskt fordon som kräver så lite energitillskott att det ryms inom den energibudget var och en av oss har. Och som kan accepteras av många som ett substitut till egen bil i många transportsituationer.

Grejen är att de här gamla racingbilarna är små. Inte så mycket större än vad en motsvarande velomobil skulle bli. Här är en Bugatti T37 från 1927.

Johan, du säger att du vill ha hjälpmotor och att vikten inte spelar så stor roll.  Jag tolkar det som att hjälpmotorn behövs i uppförsbacke när man har barn eller last med, men annars ska man kunna klara sig utan motor i uppförsbacke. Är det ungefär så du tänker?

A propos sikt så kan man göra kåpan genomskinlig om man vill, helt eller delvis.

Ihr Streamer schützt vor Wind und Wetter

När elassistans är skönt att ha är vid lite olika tillfällen. Min egen erfarenhet är dels att det är skönt hela vinterhalvåret när man kanske inte är så sugen på att cykla från början. Då kan man bylsa på sig riktigt gott och bara mysa fram i ovädret utan att bli svett. Det trampande man ändå gör hjälper till att hålla värmen, till skillnad från en moped där man lätt fryser.

Det andra tillfället är vid cykelsemester i backig terräng, då det blir bra jobbigt och långsamt i uppförsbackarna.

Sommartid och på kortare sträckor är inte behovet av elassistans så stort, ens med backar och last. Då är det nog bara en fördel att man får lite träning. Jag kör själv utan elassistans på Niholan nu på sommaren.

Vikten spelar naturligtvis stor roll, men om det handlar om enstaka kilon så föredrar jag en vill ha-form och goda lastmöjligheter.

Har hittat två nackdelar till med den vanliga trike-designen. Tydligen kan knät bli lite jobbigt belastat i och med att benet ständigt ligger ganska parallellt och man får en "bro-effekt". Samt att det är svårt att få grepp på löst underlag i uppförsbackar.

Nu föreslår jag följande design:

Fyra hjul, då kan man behålla en relativt liten bredd utan att få för hög vältrisk. Säg 90 cm bredd så man får plats på cykelbanan. Då frigörs också utrymme bakom föraren, och vips har vi ett bra lastutrymme. Det blir också bara två spår att köra upp i snömodd, jämfört med tre för triken.

Relativt hög sittposition. Det blir lätt att kliva i och ur, och bro-effekten minskar. Jag skulle tro man får bättre tryck på bakhjulen i uppförsbackar också så man inte slirar lika lätt. Bättre översikt över trafiken. Luftmotståndet ökar, men som jag konstaterat tidigare så är det främst bekvämligeten man vinner med en liggcykel ändå.

Rattstyrning. Tar bort en av "konstigheterna" med velomobiler och möjliggör att kunna ha en hand fri. Broms via paddlar och växling med tummarna. Dock mer ivägen än spakstyrning och det blir svårare att kliva i.

Elassistans. Om det ska vara ett vardagsfordon som man ska köra last med året runt, i backig terräng, och fler än liggcykel- och träningsfreaks ska åka så får det nog vara det. Men det räcker med cykelassistans, alltså max 250 watt och upp till 25 km/h.

Tygkaross av vikt- och kostnadsskäl. Kanske plastkaross i bak så man kan låsa lastutrymmet.

Bugattiutseende med friliggande hjul för habegärets skull.

Det blir en dyr och avancerad lådbil med andra ord. Eller en relativt billig velomobil. Lite lik de på cykelbils-SM anno dazumal.

Ja! En Bugatti i mahogny med kromgrill. Jag beställer en sån tack! :) Nu tror jag att jag förstår lite bättre hur du och Roland tänker. Kanske ska man börja med att tillverka den enligt min specifikation (mahogny) och sen, när det har gått något år, börja med den lättare och billigare varianten med tygkåpa. Då framstår det inte som en nördfarkost.

Har du tänkt dig någon viktbegränsning Johan? Jag tänker mig att man ska kunna vända den 180° genom att lyfta den i ena änden.

Härligt, då har vi två kunder klara! Och ingen har frågat efter priset... :-) Ingen dum idé att göra en riktig lyxvariant för att få PR. 

Vikten, ja vad ska vi säga? Eldriften lägger på rätt så bra plus att det är ett hjul extra, så man kanske får räkna med 40 kg. Ram i svenskt höghållfast stål kanske?

En fyrhjuling innebär att man måste ordna drivning på två hjul istället för ett. Hase har iofs redan drivning på två hjul eftersom de har två hjul bak och ett fram på sin trike. Detta är en Hase Klimax. Batteriet syns, men de har valt att sätta elmotor på framhjulet.

Här har vi en fyrhjuling från Utah Trikes. Man kan se en Shimano Alfineväxel som driver bakaxeln via kedja. Finns med bensinmotor som tillbehör! Only in America. Intressant här är att den bara väger 19 kg trots att den har fyra hjul och stålram.

http://www.utahtrikes.com/TRIKE-UTCQUAD.html

Hmm,
Fler hjul, drivning på två, elmotor+batteri, mahognykaross - nä, den kommer inte att väga under 40 kg. Och även om vikten inte är primär, så måste den gå att trampa på ett vettigt sätt utan eldriften. Fyra hjul ger också ett ökat rullmotstånd. Batteriet kommer inte att palla lika länge som på en 15 kgs cykel.

Jan-Inge, du som har erfarenhet av velomobiler: Jag tänker mig att man vintertid får problem med imma och is på rutan/kåpan i slutna rum. Hur löser man det? Vi har ju ingen uppvärmd luftström att jobba med som i bilar... Är det ur detta perspektiv bättre att använda en halv kaross som tex den gula go-one i undercover cyclings logga http://www.go-one.us/ (som ju faktiskt är mycket snyggare än den hela karossen :)

Och jag som hade hoppats att du skulle bli begeistrad, Roland! :-) Men vi har ju iofs konstaterat att vi har olika smak för utseende... Hade resultatet blivit annorlunda om du fått se en mer modern form kanske?

Den amerikanska quaden väger ju inte mer än flera av dina trikar, trots stålram? Självklart orkar inte batteriet lika länge som en 15 kilos cykel (i backig terräng iaf), men det är ju liksom en förutsättning man får leva med om man ska ha elassistans i velomobil. Och som tur är finns det ingen begränsning i elcykelreglerna i hur mycket energi man får bära med sig. Det som det fjärde hjulet löser är framförallt ett vettigt lastutrymme och ett utseende som fler kan känna igen sig i.

Mahognykaross ska det naturligtvis inte vara annat än för show.

Angående slutna rum och velomobil så föredrar jag själv att inte ha det. Jag har cyklat i 20 minus och 20 km/h med Niholan och det går utmärkt om man klär sig rätt. Kanske ett regnkapell som det i Hase Klimax kan vara bra iofs, det som sluter åt kroppen upp till huvudet.

Johan: http://www.oldwoodies.com/gallery-cyclecars.htm

Titta på 1925 Mochet Velocar-bilden...

Med dina senaste resonemang glider mina tankar väldigt starkt mot Hase Klimax, Kettwiesel och Lepus. Med 4 hjul kan du ändra lutningen på ramen och förändra sittställning något och framför allt förutsättningarna för karossen. Det är nästan så att man kan ana din Bugatti om man tänker sig en fyrhjulig Lepus. När det gäller last så har Hase en "ryggsäckslösning" eller "baklucka" med stor kapacitet och denna tror jag kan vidareutvecklas.

Vad gäller styrning så är jag själv mer och mer nöjd med mina sidospakar. En möjlig nackdel är att de kan vara lite i vägen när man ska kliva på och av. Detta kunde dock lösas genom att göra ändarna fällbara. Jag kan tänka mig flera ganksa enkla lösningar för detta.

Fantastiskt! Mochet Velocar.

Hase Lepus

Johan, jag gillar Utahs Quad, det är ju en ombyggd TerraTrike med spännande lösning. Och har inget emot fyra hjul i stället för tre, det var totalvikten som, trots allt, började oroa mig en smula.. Plus att drivningslösningen med fyra hjul ger mindre fart och högre kostnad (Utah Quad i Sverige skulle bli ca 9-10 000 kr dyrare än modertriken, även om en del av detta för all del kan hänföras till mindre serier).

Om vi skippar eldriften och slänger in ett Schlumpf växlat vevlager i stället, så får vi något lägre kostnad, mycket lägre vikt och ett utväxlingsförhållande som ger dig både fart- och klättringsmöjligheter. Tillsammans med ett växlat baknav ger det närmast dubbelt så stor växelspännvidd som en traditionell kedjeväxel och betydligt färre växlar som överlappar.

En Utah Quad med Schlumpf skulle kosta 30 000 kr. Vad kostar ett Bugattiskal att hänga på? :)

Ja, vi får väl käftas om det när vi ses! :-) Det finns ju inget som säger att man inte kan ha många varianter. Nu är den här tråden över hundra inlägg lång och visst börjar det kännas som läge att ses? Jag fick ingen respons på idén om att förlägga ett möte på Velomobilcentrum från någon annan än Jan-Inge, så jag tror att jag kommer bjuda in till träff på mitt kontor i Göteborg i höst. Ska bestämma ett datum på fredag med designer-Dennis (duktig på innovativa lättviktskonstruktioner), så hoppas jag att de som vill komma också kan. Det blir väl vision och snack om vad var och en kan bidra med som gäller på första träffen. Kanske väntar vi med vision till steg två då vi träffar potentiella kunder, om det känns intressant att gå vidare efter första träffen.

Se lite reaktioner på Bugattin på Ecoprofiles Facebooksida:
http://www.facebook.com/ecoprofile.sverige

Azubchefen gifte sig i våras och blev transporterad på lämpligt sätt av sina anställda:

Hej igen har varit ute o cyklat lite men här har det hänt saker! Fick Liggecyklen (danska liggecykelklubbens medlemsblad) idag. Där står det att www.velomobilcenter.dk har invigning den 27 augusti. Jag cyklar nog dit då från Malmö, hoppas någon vill följa med det är alltid kul med sällskap. Hela numret handlar förresten om velomobiler i en eller annan form. T.ex. handlar en artikel om ROAM, Roll Over America se www.rolloveramerica.eu som startar den 28 juli. Där drygt 50 velomobiler hälften från Europa och hälften från Amerika kör tvärs över USA. En dansk är ende nordbo som deltager.

Jag fick visst två frågor här i tråden och den ena är var man får tag på boken Folkhemmets farkoster. Det borde gå att få låna på bibliotek tycker jag men finns på t.ex. Adlibris.se att köpa. Bor någon nära mig kan man låna min men den är väl värd att köpa, mycket kul läsning.

En annan fråga var om imma och is på rutorna till velomobiler. Många tillverkare har helt enkelt löst det med så kallad head out att man inte har rutor och tak helt enkelt. Leitra har någotsånär löst det med luftströmmar längs med insidan på rutan men har lite problem vid regn men har torkare på ovälvd framruta men inte helt lyckat. Quest och WAW och flera andra har tak i olika former och framruta på olika sätt med skarvar och titthål etc och riktiga räserhuvar man helt enkelt tar av när man vardagskör på vintern.  Det är problem på något sätt men så är det även med bilar på vintern och i regn.

Appropå Bugattin så kan du väl rita till en svärmorslucka för barnhämtning och svärmorshämtning! Det hade varit fräckt.

Bok beställd! När jag letade så var den slutsåld, på bokus tror jag det var.

Det vore ju en resa! Men jag undrar hur de ska kunna hitta lämpliga cykelvägar i detta bil-land. 

Svärmorslucka blir tillval så klart. :-) Jag har ju sett några tillvalslistor nu och förstår hur de här firmorna kan gå runt...

Här finns en mycket detaljerad byggbeskrivning och tankarna bakom konstruktionen.

http://www.ihpva.org/Projects/PracticalInnovations/index.html

http://www.ihpva.org/Projects/PracticalInnovations/tbolt.html

... och det finns tydligen mycket mera...

http://www.gottrikes.com/parts.htm

http://www.hellbentcycles.com/hell_bent_history.htm

osv...

Eftersom vi på Ekern och Gamla Enskede Lådcyklar är en av de grupper som kanske borde ta på oss ett utvecklingsansvar måste jag förklara varför vi inte gör det. Vi har diskuterat hur vi skulle kunna utveckla bilkonceptet baserat på våra egna tvåhjulingskonstruktioner (för att dra ner priset). Anledningen till att vi lagt saken på hyllan är min oro för säkerheten. Den låga profilen kan vara nödvändig men i en stadsmiljö minskar den inte bara förarens synfält utan även cykelns synlighet. Vidare så minskar tre och fyra hjul manöverförmågan radikalt samt förarens förmåga att kasta sig bort från cykeln vid en krissituation. Förarens låga position förhindrar även den "överrullning" för vilken moderna bilar konstrueras (eftergivlig motorhuv och frånvaro av delar som fångar in cyklisten). Till sist så anser jag att i dagens läge skulle en snabb flerhjuling utgöra en fara i cykeltrafikmiljön då den blir för stor, snabb och svårmanövrerad för cykelbanor. Vi lutar i dag åt mer åt en något högre körställning än en ren liggcykel och en halvtäckt tvåhjuls-lösning baserad på en ram av lättmetall liknande den vi i dag har till vår elektriska, korta, tvåhjuliga lådcykel. Men vi är öppna för förslag, vi har trots allt hela den infrastruktur som krävs för utvecklingen av en billigare cykelbil.
Måns Andersson
Gamla Enskede Lådcyklar & Ekern
www.ladcyklar.se

Måns har du och dina kollegor överhuvudtaget varit i närheten av en velomobil?
Många av resonemangen i denna tråd görs av personer som aldrig ens verkat ha sett en velomobil. Jag är mycket förvånad över alla tvärsäkra uttalanden som görs baserat på rena spekulationer och gissningar.
Synlighet? En velomobil syns! och man ser, så låg är den inte.
Manöverförmåga? Mycket bättre än en lådcykel iallafall.
Kasta sig bort från cykeln? Har du någonsin gjort det? Jag har kanske gjort det som barn men aldrig sen och jag cyklar mycket.
Överrullning? Det har gjorts undersökningar av Leitror www.leitra.dk som är en av de mest sålda velomobilerna och den skyddar bra mot påkörningar av bilar. En WAW i Stockholm blev påkörd men föraren klarade sig bra men inte velomobilen men den rullar igen i Stockholm iallafall.
Velomobil för stor? Den är oftast lagom för en cykelbana men kan inte ta sig igenom de trånga passager som brukar vara vid cykelbanor för att hindra bilar men då får man cykla på vanliga vägen istället och i stadstrafik är en velomobil lika snabb som en bil.

Kan bara hålla med dig, Jan-Inge. Måns argument framförs ofta också mot liggcyklar i allmänhet, dvs även utan skal. Personligen har jag aldrig varit så synlig som sedan jag blev liggist... Har dock indirekt ställt till en olycka, då en annan cyklist blev så intresserad av mitt fordon att han själv cyklade av vägen!

Vad gäller manöverförmågan, så ÖKAR den radikalt med fler än två hjul. Den snabba styrrespons som du får i en trike, är du inte i närheten av med en tvåhjuling där du också måste bibehålla balansen. Du kan ta skarpa kurvor i betydligt högre fart än med en tvåhjuling pga den låga balanspunkten.

Hej Måns! Det är bra att du lyfter fram säkerhetsfrågan vilken åtminstone i mitt sinne på intet sätt är bortglömd. Jag menar att det i Sverige har etablerats inställning till säkerhet i trafiken som långsiktigt varken gynnar ett hållbart transportsystem eller ens i alla lägen trafiksäkerheten. En viktig bakgrund är insikterna från några holländska städer där men drastiskt drog ner på trafikstyrningen. En insikt från dessa projekt är att det finns en stor potential till att få trafikanterna att ta ett större ansvar för arandras säkerhet. I vårt land har vi länge gått i en helt annan riktning till att genom styrning försöka eliminera risksituationer.

Det finns faktiskt exempel även i Sverige där man genom klok vägutformning skapar en situation där mång trafikslag tvingas till ömsesidig hänsyn. Ett bra exempel är byvägen genom Bonäs norr om Mora. Ett annat är ett förslag som ligger för Leksand. På vissa håll som i storstockholm kan jag hålla med om att det är en lång väg att gå, men det finns en rad kommuner i detta land som redan idag har mycket goda förutsättningar för att man med god säkerhet ska kunna klara sina transporter med fordon som har det "farligheter" du tar upp.

... angående trafikstyrning och trafikljus...
http://www.youtube.com/watch?v=vi0meiActlU

Jag har stött på flera som tycker att liggcyklar är farliga i trafiken, att de inte syns. Men jag tror som Jan-Inge, att har man kaross samt sitter något högre så syns man mycket väl. Kanske kan bli en forskningsfråga för CyCity?

Något som kan vara bra att hålla koll på är "The Oregon Manifest Challenge" som går av stapeln 23-24 september. Där tävlar en hel drös designers om att ta fram "the ultimate modern utility bike".

http://oregonmanifest.com/challenge

Får se om det kommer någon cykel med fler än två hjul, verkar dock som att de är inne på tvåhjulingar. Lastkapaciteten som ska testas är också ganska modest:

Portaging of a small bag of groceries, and/or an oversized postal box and/or poster tube, and/or a six-pack of beverage containers

Vet inte om jag tycker att det är värt att kalla en cykel med så begränsad lastförmåga för "the ultimate utility bike"...

Roligt :) På bentrideronline har jag läst en lång utläggning om det negativa med att ha cykelbanor också, i stället för att blanda trafiken som på de flesta ställen i USA. Jag passar i dessa frågor...

Apropå solcellsladdade cykelhybrider, här är en från Ungern http://pannonrider.pannonsolar.hu/pannonrider/pannonrider_2_english.html 

Och en rolig amfibievelomobil från Tjeckien
http://www.esoteric-david.eu/prilohy/ED_HEPAV_1_1_V5.avi 

Ursäkta om jag är en aning känslig på punkten angående liggcyklar och velomobilers synlighet. Jag är stolt liggcyklist sedan tidigt 1990-tal och medlem i Föreningen Trampkraft tidigare HPV Sweden sedan tidigt 1990-tal. Alla de fördomar jag mött är just det fördomar. Folk tror att den vanliga upprätta cykeln är det enda rätta, bekvämast snabbast ja helt enkelt bäst på alla sätt. Tyvärr fungerar inte livet så enkelt och logiskt, fördomar och rädslan för det annorlunda och andra konstiga hänsyn styr människan det är inte bara så i cykelns utveckling det fungerar så i stort sett inom alla skeenden i människans historia, det är inte alltid det bästa som överlever och vinner. Föreningen Trampkraft försöker ändra på denna syn om den vanliga cykeln och visa att det finns många intressanta alternativ. Många av dessa alternativ är bättre än den vanliga cykel på olika områden men den vanliga cykeln är en bra kompromiss.
Att vi inte skulle synas är en mycket vanlig fördom men de som klagar på oss har sett oss och det mycket tydligt och istället har de missat en massa annat. Vanliga cyklister brukar vara osynliga för de är så vanliga kanske. Oss liggister brukar bilisterna lämna mycket stort utrymme. Jag gillar låga cyklar men har aldrig tror jag haft något problem att bli sedd däremot blir jag sedd alltför mycket och hade gärna velat vara mer anonym.
Vår förening har i många år försökt upphäva förbudet mot liggcyklar i Vätternrundan och lyckades för ungefär tio år sedan att få deltaga med liggcyklar i en egen grupp. Numera välkomnas vi och särbehandlas extra positivt, mycket trevligt att acceptansen för liggcyklar ökar. Därför blir jag lite ledsen när jag får läsa negativa kommentarer om liggcyklar som jag tycker så mycket om. Vår förening har fått några tävlingscyklister att byta till liggcykel efter att de har fått sådana skador av vanliga cyklar att de inte ens kunnat cykla mer på någon vanlig cykel. Att hjälpa folk som gett upp cykling helt upptäcka liggcykeln och prova och inse att de kan cykla igen är en helt underbar känsla och gör allt arbete med föreningen och alla konstiga gliringar man får värda allt besvär.

Jan-Inge, jag är ju en av de som uttalar mig utan egen erfarenhet. Men menar du att det inte ligger något i att liggcykeln syns sämre för bilister och att man inte får samma överblick över trafiken? Har för mig att jag hittat dessa nackdelar även på liggcykelsajter...

Jag har inte upplevt att liggcyklar syns sämre för bilister snarare tvärtom. Antagligen syns liggcyklar bättre i vissa lägen och sämre i andra. Likadant med överblicken ibland har man antagligen bättre överblick och ibland sämre överblick. Sanningen är aldrig enkel fast det verkar så ibland. Det är svårt att generalisera. Något som är rätt så klart att det är annorlunda med liggcykel och ännu mer med velomobil om man jämför med vanlig cykel. Inte bara kroppen och musklerna får ställas om utan även tänkandet.

Som ganska nybliven liggist (3 år) kan jag berätta hur jag upplevde övergången: Överblicken framåt och åt sidorna blev bättre, på en vanlig höghjuling ägnar du ju en stor del av tiden åt att titta ner i backen. Däremot tappade jag den lilla sikt man tidigare hade haft snett bakåt.

Numera monterar jag alltid en spegel på de fordon jag skall cykla och har bättre bakåtsikt än någonsin. Tänk efter själv hur många gånger du använder backspeglarna på bilen under en normal färd - lika viktiga är de på cykeln oavsett cykeltyp!

På liggcykel är backspegel en självklarhet. När jag kör upprätt cykel saknar jag backspegel och undrar nervöst vad som händer bakom mig. Samtidigt tycker jag det är nervöst att sitta så högt upp! Och om jag bromsar hårt flyger jag över styret och slår huvudet i marken. En vanlig cykel är faktiskt inte bäst......

Tillbaka till velomobiltankarna:
Vikt och strömlinjeform är inte prioriterat säger Johan någonstans här i tråden för att farten är inte så viktig. Men vikt och strömlinjeform är inte bara till för hög fart. En lättrullad cykel behöver inte så mycket kraft för att framföras man kan bibehålla vanlig cykelfart men med mycket mindre ansträngning. Sedan så har vi uppförsbackar där om inte annat så förstår man hur mycket velomobilen egentligen väger. Man märker inte vikten så mycket på platt mark för där går det  lätt och snabbt och utför ska vi bara inte tala om där slutar en bra velomobil inte att rulla förrän låååångt efter att utförslöpan är slut. Psykiskt kan det bli påfrestande med mycket uppförsbackar eftersom skillnaden mellan utför/platt och uppför blir så väldigt stor. En elassist kan behövas för de som bor i backig terräng men ett system som laddar upp sig själv eftersom man utför mycket lätt kommer upp i väldigt höga hastigheter och där kan ha någon sorts uppladdning som samtidigt bromsar lite.

Det är för lite damer som kör velomobil men här har vi en http://trampkrafttidningen.blogspot.com/2008/11/en-riktig-liggist-fran-katrineholm.html

Nu drog Roll Over America ROAM igång:
http://www.rolloveramerica.eu/
http://www.ligfiets.net/news/3887/roam-tocht-in-blogs-foto-s-en-video-s.html

@Uno Hansson
Thunderbolten har Göran Nicklasson byggt och han beskriver det här http://wb747623.bahnhofbredband.se/
En filmsnutt här
http://liggister.org/Trampkraft/nr26sid1/FILMER/THUNDER.MOV 

40kg är alldeles för mycket i grundvikt på en velomobil som ska vara praktisk. Det bästa är om vi kan komma ner i ungefär hälften av det. 20-25 max. För min del skulle jag egentligen vilja ner ännu mer, men OK. Vad gäller lastkapacitet så lämpar sig deltatrike och Quad bra. Tadpole sämre. Med en deltatrike med bakhjulsdrift, typ Hase Kettwiesel, så vänder man på en femöring. De två som har kommit längst hittills i viktbesparing och med praktisk design tycker jag är John Tetz och Harald Winkler. Tetz säger att dagens tadpoletrikes inte är gjorda för att sätta kåpa på - istället byggde han en egen trikeram som var bättre lämpad, och gjorde sen en mycket lätt kåpa till den i "zotefoam" en slags polyetylenskum. Hans förhoppning är att någon triketillverkare ska ta till sig hans trikeramsdesign, så att det kan börja komma ut lätta smarta trikar på marknaden, som vanligt folk lätt kan göra kåpa till. "Then you can have fun and play with the shell"... citat Tetz. Inklusive elassist och batteri så väger Tetz velomobil cirkus 25 kg. Det går att få ner vikten under 40! Harald Winkler är en av de som har inspirerat Tetz att börja med skumskal. Hans deltavelomobil väger... 11,5 kg. OBS kommat, elva och ett halvt kilo! Med en sån lätt velomobil blir man snabb i stan. Den kan, precis som Hases deltas, vända på en femöring. Ett enkelt men smart lastutrymme finns precis bakom stolen. Och en mängd andra smarta lösningar. John Tetz jobbar på en delta nu också. Just för att den är lättare att få lastutrymme i. Mina fem spänn för en lyckad velomobilsatsning i Svedala: snälla, titta på att få ner vikten så långt det går, ha hög manövrerbarhet och att hålla nere bredden under 80 cm. Jobba miljömedvetet, försök skippa sånt som glasfiber, kevlar, litervis med epoxylim och exklusiva metaller utom där det absolut behövs. Dyrt, snyggt och handbyggt kan det bli ändå om man vill - eller halvsnyggt, serietillverkat och billigt. Men ska vi köra lokalproducerat så kan inte priset hamna hur lågt som helst. Ska vi försöka möta konsumentens drömmar om blanka snabba elbilar i miniatyr så blir det lättare att helt enkelt börja importera nåt av de "stora" velomobilmärkena med elassist inlagt, och marknadsföra på det vanliga sättet... då behöver vi inte sitta här och drömma fram nåt eget. För min del helt ointressant, men andra kan ju tycka annorlunda.

Heja Mats!!!
Ja varför ska vi göra en trampbil? En kopia av en gammal bil från 1920-30 talet? Utvecklingen har förhoppningsvis kommit lite längre. Samma sak med Måns resonemang som verkar gå ut på att sätta någons sorts kaross på en gammaldags lådcykel. En gammaldags cykelsort som redan från början är tung. Här gäller det att tänka "out of the box". Se på när SAAB skapades t.ex de utgick från flygplan för att göra en bra bil. Likadant började Leitra.dk en gång i tiden. C-G Rasmussen sysslade med glidflygplan innan han började göra Leitra. Vi får titta oss omkring i Sverige och se vad som går att göra med vår kunskap och material.

Skrev saker på Trampkrafts forum där detta togs upp.

Undersök gärna vad det skulle kosta att vattenskära ut en ram i aluminium, kolla även vad det finns för möjlighet att gjuta en ram till en trike. Har man en färdig CAD-modell för ramen så är det en initialkostnad att starta upp arbetet med vattenskärningen, sen var det i stort sett materialkostnaden. Ramen skulle kunna vara av typen "belysningstross" (fackverk) ( http://www.bostroms.nu/ljusutrustning/tross-c-468-1.aspx ) som då fast de är lätta tar en ganska stor vikt eller som "Pajton"-cykelns ram. http://www.youtube.com/watch?v=oAdgi7VAPYU

Gjutningen så kostar det att ta fram en gjutmall, men sen så skulle det heller inte vara så dyrt att gjuta ramar även i Sverige. Jag har inte själv kollat upp det, men det kanske är värt att undersöka vad det är för kostnader mot traditionell tillverkning med rör.

Har sett en ihopfällbar trike i datormodell som inte skulle bli så dyr att ta fram rammaterial till om man hade en gjutmall... eller om den då vattenskärs ut. Kolla med Dennis Pedersen (cykeldennis.se) som visade mig bilden för 1½ år sedan.

Inom teatern så kan man "floppa" plast, jag vet inte hur stora bitar man kan göra och hur "mycket". Det borde kunna fungera till att "floppa" en kåpa och har man maskinen och en mall så bör inte det heller ligga några jättekostnader på att få fram en plastkåpa tycker jag. Jag har för mig att vi brukar ta hjälp av Kungliga Operan till att floppa mindre saker och att de har prylar för det i deras verkstad. Deras kanske inte är så stor, men de kanske har koll på var det finns större som har möjlighet att floppa en kaross i två delar som senare limmas ihop. Vikt och pris m.m. går ju alltid att undersöka för att få till en billig plastkåpa. Kanske som komplement till en hårdare kåpa.

Glömde det viktigast... En billig velomobil bör vara smal om de ska gå hem i Stockholm. Cykelbanorna klarar inte av en velomobil där man sitter två i bredd. Vissa ställen så kan det var svårt att mötas med två velomobiler. :(

En sorts velomobil av bambu http://www.theage.com.au/national/bamboozled-give-it-a-grow-20110716-1hj0w.html

Det som jag funderade på om man skulle kunna få på en kåpa på Munzo TT...  Den har 3 hjul och är smal... http://www.fastfwd.nl/index.php?id=57

Nu har jag läst igenom alla trådar efter att jag skrev mitt förra inlägg. Jag kör en midracer liggis varvat med landsvägsracer ifrån Hässelby in till jobbet vid Sergels Torg sedan 1½år tillbaka. Jag upplever inga problem med att jag inte syns, min låga sittställning gör att jag känner att jag har bättre ögonkontakt med bilförare då jag kan titta rakt in genom sidorutorna. Jag har även bättre överblick över omgivningen då jag automatiskt får upp blicken på liggcykeln, det gör att jag har bättre koll vad som sker runt omkring mig.

Orsaken till det dåliga antalet liggcyklar tror jag är både priset och att det finns för få butiker där man kan provsitta. Det kommer fler och fler, men det är för långt mellan dom. Modellerna är fortfarande dyra. Billigaste triken som jag hittat finns i Kina för $1000... sen tillkommer moms, tullavgift, antidumpningstull och frakt, och vips så är den uppe som den billigaste varianterna i EU. Särskilt när den flygtransporteras med DHL... $935 för frakten till Sverige.

Hoppar bara in lite snabbt här eftersom jag faktiskt kör just velomobil med elassist och använder den mest till jobbresor i Göteborg. Har 7,6 km resa enkel väg och det funkar alldeles utmärkt. Är en head-in Cab-Bike med Bionx och den funkar förvånadsvärt bra som pendlarfordon. Bara att välja om man vill dra på och få träning med vindrutan nere eller glida hem lite lugnt (20 km/h) med rutorna stängda i regnet utan att bli svettig trots 20 grader varmt som det var häromdagen. Vid minus 5 inga problem med imma så länge man rullar och riktigt trevligt att varken behöva handskar eller ytterkläder på. Lite djupare snö är däremot ingen höjdare med tre hjul. Inga direkta problem på cykelbanorna förutom när man får möte med folk som kör mot färdriktningen på Götaälvbron samtidigt som man själv gör en omkörning uppför i kurvan mot Hisingen som hände ikväll... Gick dock bra den här gången eftersom hon inte kom så fort... Kom f ö hem för några veckor sedan från en campingsemester runt Vänern med cykelbilen och det funkade bra det med. Fick dock spara rejält på elen och spara den till tuffare backar (ca 25 kg rejäl packning) och hålla nere farten nerför med regenereringen på. Längsta dagstur 9,5 mil i backiga Dalsland med 10% batteri kvar.

Upptäckte den här tråden först nu och har använt nästan en timme på att snabbläsa genom allt.

Själv har jag varit bilfri i ca 5 år och i 2½ haft en tvåhjulig liggcykel, en vikcykel och en biltemacykel (som man kan parkera var som helst utan att den blir stulen.)

Det här projektet är beundransvärt och jag är definitivt en potentiell kund. Jag var tidigare intresserad i aerorider, ett danskt velomobilprojekt med elassist upp till 45 km/t (reg som EU-moppe) som verkar ha lagt ned för ca ett år sedan. Jag provsatt även deras velomobil på liggcykeldagen i Köpenhamn för 2 år sedan. Kanske vore en idé att ta kontakt med dem för att höra efter vad som gick fel och inte upprepa deras misstag?

Tyvärr finns det nog en motsats mellan vikt och snygghet. Jag har svårt att tänka mig att tyg blir snyggt och jag tror inte att en sådan modell kommer att sälja särskilt väl.
"strumpkåpor" till liggcyklar har funnits länge och ger påtaglig fartvinst och skydd (bla har RaceAcrossAMerica vunnits med sådan, bild: http://web.archive.org/web/20060311071512/http://windwrap.com/xtsock.htm ), men de omnämns ändå rätt sällan och mitt intryck är att efterfrågan är låg..
Aerorider befinner sig i andra änden av skalan med vikt över 60 kg, men är den velomobil som jag tycker har mest futuristisk design och även är praktisk med vindrutetorkar, fläktar inuti och stort lastutrymme. (bilder här: http://www.aerorider.com/en/aerorider.html )

Mina personliga krav på en velomobil:
1. Möjlighet att välja om jag vill vara svettig när jag kommer fram (dvs elassist gärna som avtagbar modul).
2. Skydd för väder och vind (tveksam till att ha huvudet ute, men aldrig provat)
3. Få positiv uppmärksamhet! Medtrafikanter ska tänka "Vad var det där för nåt häftigt?" och inte "Vad är det där för galenskap?"

Slutligen skulle jag vilja säga att velomobiler och liggcyklar sannolikt inte är så bra i stadstrafik, åtminstone inte utan rejäl elassist. Accelerera gör man lättare på en lättare upprätt cykel samtidigt som möjligheten att ställa sig upp eller ha huvudet vid framhjulet på en vanlig gör att man inte behöver bromsa ner lite mycket vid korsningar. På min dagliga pendlarsträcka (3½ km i stadstrafik) kör jag ca 26 km/t i snitt på min vikcykel, 28 km/t på min liggracer - tid som lätt förloras på att liggcykeln är bökigare att få ut på gatan än vikcykeln.

Ursäkta slutet på föregående inlägg, jag skrev att liggcyklar och velomobiler inte är så bra, menade att de inte är så snabba förstås.
Bra kan de ju vara ändå utifrån ens preferenser :P

På tal om snabbhet - det är principiell skillnad på ett snabbt muskeldrivet fordon och en snabb bil.

En snabb bil är snabb. Punkt. Ett snabbt muskeldrivet fordon innebär att man antingen kan vara sabbare än vanligt eller ta sig fram med samma hastighet som man brukar med betydligt mindre ansträngning.

Snabbhet är med andra ord en bekvämlighetsfaktor, om man inte väljer att vare snabbare istället förstås ;)

Om velomobilen ändå skall ha elassistans så bör det väl finnas ett alternativet med en trampdriven elgenerator som via ett batteripaket och reglerelektronik kopplas till ett motoriserat drivhjul. Detta gör ju hela velomobilens design och utformning helt oberoende av kedjor, kedjehjul, utväxlingar mm. Utformningen/ergonomin blir kanske friare och enklare för liggstolen kontra trampor, lutningsvinklar, tyngdpunkt osv.

Aerorider teamet var inne på samma idé och byggde en prototyp som fungerade så. De övergav dock idén eftersom känslan av att cykla försvinner när man inte får något gensvar i fordonet ifall man trycker ifrån och testpersonerna tyckte den var alldeles för tråkig att köra..

Pratade för ett tag sedan med en kille som kände någon som höll på att utveckla hydrauliska system istället för  kedjedrift för cyklar, ska se om han är intresserad i den här diskussionen.

Med valfri till- och frånkoppling av någon form av realtids återkopplings-system så bör väl cykelkänslan kunna återskapas. Frågan är kanske i hur enkelt som graden av "distortion" kan minimeras till nära noll, utan att verkningsgraden minskar eller kostnden ökar. En annan fråga är kanske hur långt som tyngden på parmanentmagneten till generatorn kan reduceras, eller om tyngd?, mekanisk utväxling? kontra verkningsgrad, har någon avgörande betydelse.

Jag förstår absolut tanken med eldrift eller -assistans. Men EUmopeder med eldrift finns redan och är betydligt mer praktiska än en minimal velomobil. Och om fordonet ändå väger 60 kg så blir det inte mycket trampa av skulle jag tro...

Jag tror att man skall välja väg här. Tror vi på ett muskeldrivet fordon så borde det vara det som vi jobbar på. Redan en 25.km/h cykelassistans lägger många kilo på vikten, kilon som jag i så fall hellre skulle lägga på att få en snygg och praktisk utformning. En elektrisk eller hydraulisk drivlina är en annan sak, det är jätteintressant om det går att göra utan stora förluster och vi har fortfarande ett HPV. Det skulle kunna ge ett mer underhållsfritt fordon än dagens kedjedrivna.

Många intressanta synpunkter de sista dagarnma. Det där med drivlina har jag förskt gräva lite i och jag tycker mig ständigt återkomma till konstateradet att kedjedrivt står i särklass när det gäller att minimera förluster. Även om många liggcyklar är utrustade med långa kedjor, skyddsrör och styrrullar så förefaller konceptet kedja fortfarande vara det bästa. Jag gjorde själv häromdagen rent kedjan på min Scorpion för första gången efter ca 100 mil. Och det är uppenbart att en kedja behöver en omvårdnad som kanske är lite främmande för många tilltänkta brukare av en velomobil. Kanke kan detta lösas på sikt genom cykelverkstäder som erbjuder snabbservice. Att plocka ner kedja och göra rent alla vitala delar är smutsigt och tar lite tid. Det finns dock idag verktyg som gör en snabbservice ganska mycket enklare och mindre smutsig.

Tommys tips om Munzo TT var ett spännande inspel. Denna är ett fordon som jag ser intressanta möjligheter i att vidarearbeta med tygkåpeidén. Har själv spenderat de senaste två nätterna i ett tvåmanstält på 1,7 kg. Tältets konstruktion indikerar att det finns stora möjligheter att skapa en mycket lätt och samtidigt ändamålsenligt och snygg kaross.

Nu kommer det så mycket kul att jag knappt hänger med själv längre. Lutande velomobil/trike (Munzo) låter spännande och kul! Och igår pratade jag med min vän designern som hade en idé om en styv lättviktsram i höghållfast stål, kan massproduceras billigt (utan svetsning) och dessutom har inbyggda fjädrande egenskaper som kan styras och dämpas som man vill ha det. Han har nyss tagit fram en annan billig och stark lättviktsprodukt i samarbete med SSAB så det är inte idéer som är helt tagna ur luften. Om inte annat så får det mig att tänka i friare banor...

Det Petter säger om bökighet att få ut större cyklar på gatan för de som bor i stan är en väldigt viktig fråga. Jag skulle inte ha något emot om en del parkeringsplatser för bilar gjordes om till velomobilgarage med någon smart, standardiserad låsfunktion som innebär att man inte behöver släpa med sig tunga kättingar.

Jag sa tidigare att jag skulle bjuda in till en endagsträff i Göteborg. Jag/vi får fundera ett tag till på upplägg, men om du tror du har något att bidra med till hur vi få velomobilen att bli något som många skulle sälja sin njure för, så skriv ditt namn och klicka i vilka datum du kan av 7-9 oktober här:
http://www.doodle.com/4idh5nfqq2r9auxi

Det blir minst en rolig träff och med lite tur och vilja kanske också starten på något spännande.

Skicka gärna inbjudan vidare till fler du tror skulle vara bra att ha med. Har du någon idé om träffen så skriv helst här, i andra hand i mail till mig: [email protected].

Liggcyklar, trikar och velomobiler är självklart roligt att kunna få testa om någon kan ta med.

Jan-Inge, hoppas att ni inte ser denna träff som något konkurrerande utan bara ett bevis på att ert arbete har väckt intresset hos fler, och jag hoppas att många från HPV Sweden kommer!

[quote]Lutande velomobil/trike (Munzo) låter spännande och kul![/quote] Nej, det gör det inte. Inte om du frågar mig som har en. Du får gärna prova själv vid tillfälle. Det skulle inte funka i stan med den uppställningen. Jo, kanske med en head-in-kåpa, som Go-one alltså, men head-out, som Mango m.fl., tror jag inte på. På bana är det en annan sak. Skulle vilja se den tadpoletrike som piskar Munzo TT med lätt kåpa på en lagom kurvig bana. Förutsatt att motorn inte är starkare och lättare än min förstås ;) För att en lutande trike ska kunna funga som velomobil i stan så måste den ha en geometri med lägre vevlager, så att man kan se över kåpan. Den måste också ha en bredare spårvidd och en effektivare låsning. Spårvidden därför att dynamiken och uppförandet ändrar sig så enormt så fort man låser. Det går inte ens att föreställa sig innan man har försökt. Låsningen därför att den som den är nu medger en liten rörelse även vid stenhårt tiltlås. Den knäar lite - iallafall med mig på cykeln. Ska du titta på tiltande deltatrike som lämpar sig som velomobil, titta på Mosquito velomobile, de franska brödernas trätrike med tiltande och samtidigt styrande funktion. På det sättet får du tilt utan att behöva balansera triken som en tvåhjuling. Den är bakhjulsstyrd, men de har enligt uppgift fått det riktigt bra intrimmat nu. Inte heller den vanligaste typen av RWD. Nackdelen med den är spårvidden, jag tror att den är runt 90 cm nu va? Samma nackdel som den bakhjulsstyrda Velayo har.

Just det, Tommy, din idé om en vattenskuren fackverksram låter intressant. Härligt med lite innovativa idéer! En annan sak jag har glömt att kommentera är Utah Trikes Quaden. Den har jag själv funderat på att köpa, den är mycket vettigt gjord. Ser inte ut att vara svårt att få en OK kåpa på den. Dock springer priset snabbt iväg med lite riktiga växlar och annan utrustning på den. Hoppas vi alla kan ses i september!

Förlåt, oktober... Doh, dags att gå till sängs...

Och igår pratade jag med min vän designern som hade en idé om en styv lättviktsram i höghållfast stål, kan massproduceras billigt (utan svetsning) och dessutom har inbyggda fjädrande egenskaper som kan styras och dämpas som man vill ha det.
Jättekul om han kan vara med i oktober! För mer om lättviktsramar i stål, titta på Leitran under skalet.

"... kedjedrivt [står] i särklass när det gäller att minimera förluster..."

... här finns tydligen en bekräftelse:
http://www.sdearthtimes.com/et1199/et1199s13.html

Den där länken är intressant Ulf, skulle gärna vill veta mer. De skriver att energiförlusten är ~1-19% i kedjan, men inte vad denna variationen beror på, bortsett från att det inte beror på vilket smörjmedel man använder..

Tanken varför jag drog upp Munzon TT är spårviden och funderar man i en ny "cykel" att man ska få ta del av olika innovationer innan man ritar en ny. Munzon var främst att visa att man kan bygga en cykel med 3 hjul som inte är så bred. Det går att bygga en cykel med tilltande funktion, även om man får frisläppa den manuellt om jag förstått det hela rätt. Det som kan bli komplicerat med en kåpa runt Munzo TT är hur man bygger den runt styrningen för att vara skyddad invändigt. Men väcka lite nya tankar för de som inte hänger i HPV's forum och får ta del av olika varianter som folk snappar upp på internet...

I Tyskland har det organiserats tävlingar i att konstruera vardagsvelomobiler.
Försöker hitta lite bilder från tävlingsbidragen. Leiba "kombi" finns i denna intressanta bildserie. Carbike 2 är den röda tvåsitsiga som Johan har klippt in lite längre upp i denna tråd. Asphalttretboot hittar jag bara på youtube.

För att ändå ha hög verkningsgrad på en eventuell velomobil med elektrisk drivlina och elassistans, så bör den - som komplement till batteriet - även vara utrustad med superkondensator. Vad jag förstår så kommer - med rätt utfomat system - superkondensatorn att laddas/urladdas oberoende av om accelerationen/retardationen kommer från trampdrevet/generatorn eller from motorn/friktionen. Trampdrevet kommer väl då att direkt känna av belastningen från terrängunderlaget och luftdraget, så länge som energibidraget från batteriet är frånkopplat eller försumbart.

Med elektrisk drivlina så förenklas ju anslutningen av en eventuell påhängsvagn med batteripaket till att enbart gälla sladd och kontakt. Själva velomobilen batteribuffertbehov kan ju då reduceras till enbart superkondensator eller elimineras.

Om en lutande trike inte är ett bra alternativ så kanske man kan låna litet idéer från mc-världen; en tvåhjuling med stödhjul http://www.youtube.com/watch?feature=player_detailpage&v=VbdkZB9-Sd4 .

Uno, utveckla det där med superkondensator, är det en existerande produkt?

Har någon läst "Folkhemmets farkoster" än så har ni väl läst om den tvåhjuliga bilen!Finns en sorts ritning på sidorna 138-139  Linköping 1946!

Bäst att tipsa om en sorts Bibel för liggister också! "The Recumbent Bicycle" av Gunnar Fehlau.Han går igenom det mesta av liggcykelvärlden och boken innehåller förstås också flera kapitel om kåpor för olika ändamål och i olika material. 

Mike Burroghs är en annan liggcykelguru som har gett ut flera böcker om cykeldesign. Han ställer flera begrepp på huvudet och är en fritänkare väl värd att lyssna på.

Superkondensator är helt enkelt en kraftfullare kondensator, alltså den kan lagra mer energi. Kan fortfarande ladda ur sig mycket ström snabbt, jämfört med batteri.

Och spårvidden på Munzo är givetvis smal därför att det går att göra den smal. Men när det är så smalt så ska man inte tänka på att kunna köra den som något annat än en tvåhjuling. Låsa kan man göra vid stillastående eller vid mycket låga hastigheter, till exempel i uppförsbacke (men inte min Munzo - dock kanske med ett annat lås)

Hittade en variant som kombinerar några av de förslag som vi har diskuterat:



www.schoene-linie.de

"vackra linjer" på svenska... Det där med smaken och baken :-)

Det finns en holländare som också jobbar på en tiltande velomobil. Har ett mail från honom nånstans, jag har bett honom lägga in mig på sin lista så att jag får reda på om nånting händer i utvecklingen. Kommer tyvärr inte ihåg vad han hette och kommer inte åt att leta efter det på ett tag. Den liknade Drymel litegrann - för övrigt ett annat intressant koncept. En lösning som jag är säker på skulle tilltala även Måns med kollegor - det är mycket bra synlighet på en Drymel, och man ser även bra tack vare den upprätta sittställningen. Också tiltande, styrning och tiltning är ihopkopplat, men Drymel är alltså mycket högre än t.ex Mango - och den är inte heltäckande men har ett trevligt tak. Jag tror på den typen av modeller som bra stads-hoppare för året-runt-bruk upp till max 1-1.5 mil, men kanske inte som långpendlarhojar.

a2b kanske? http://www.a2b-design.nl/ vikt 25-30 kg, intressant men jag önskar att jag begrep holländska bättre

Kanske en enkel modulariserad lösning hade varit det allra bästa?
I så fall skulle det kunna räcka med att producera en kåpa till raptobike och eventuellt ett system med elassistans som fungerar.

Cykeln är redan modifierbar (hjulstorlek fram från 406 till 700mm, bak 559-700), bakdel med två hjul så det blir en smal trike som kan luta i kurvor och även låsas.
Ingångspris på 11.000 SEK ca för standard modellen - vilket gör att det inte känns så himla dyrt även om slutsumman på en fullvärdig velomobil kanske hamnar en bit över 30.000. Många tycker nog det är för mycket pengar, men kan ändå tänka sig en racercykel för 11.000 som de sedan kan uppgradera under några år..

Mer info om raptobike här: www.raptobike.nl

Mycket intressant med lutande trike som sagt! Men ni får bli bättre på att lägga in bilder och filmer! :-) Här är en film på RaptoTriken:

Efter sommarens andra cykelsemester i vackra Sjuhärad fick jag lite velomobil/trike-bryderi. Varför ska jag ha en sådan? Jag har inget behov av pendelfordon och har redan en grym lastcykel (Nihola) för vardagsärendena i stan. Återstår nöjesrundor, träningsrundor och cykelsemester. Men frågan är om inte en tvåhjuling är bättre lämpad för det? Smala 70-vägar med lite trafik tycker jag är de bästa att cykla på, och då är det en fördel med en smal tvåhjuling, särskilt om man vill köra i bredd med sin touring/träningspartner ibland...

Johan, är inte bredden en vanesak? En vanlig cykel är 60 cm bred på styret medan en Mango uppges vara 75 cm bred. I och för sig blir det en skillnad på totalt 30 cm om man cyklar två i bredd.

Jag gillar också smala 70-vägar. Bilisterna visar mer hänsyn, och svängarna är precis så tvära att det blir roligt men ändå såpass vida att det går undan. Men en fin slät cykelbana (om man hittar en sån) är inte fel heller.

Ja, cykla i bredd är ju ett bra sätt att reta bilister på, om man har såna böjelser... :)

Tvåhjulingar är snabba, fina, roliga fordon! Men det finns fler orsaker än kylan till att minst 90% av alla cyklar försvinner när hösten kommer: Fler hjul är helt enkelt mycket säkrare när det blir halt eller besvärligt på annat sätt.

Dessutom är det ännu roligare att cykla trike! Tryggheten gör att du kan lägga allt ditt intresse på själva cyklingen, du får ökad markkontakt och fartkänsla. Att det är möjligt att cykla hur sakta som helst är också en fördel som inte skall föraktas - för vem vill kliva av och leda cykeln uppför?

En velomobil vill jag ha för att cykla snabbare och skyddad för väder och vind. Även för de tillfällen då jag nu tar bilen för att det är litet för långt, litet för obekvämt eller litet för opraktiskt med vanlig cykel.

Breddcykling får man naturligtvis göra med omtanke, men det blev iaf i praktiken flera tillfällen till det på lågt trafikerade vägar, då det var god sikt. Men jag tror det hade tagit emot mer att gå upp en stund i bredd om båda hade haft tre- eller fyrhjuliga cyklar. Det kändes som en värdefull del av cyklingen att kunna göra det ibland. Men det kanske inte är så mycket värre med trikar, skillnaden i bredd är ju inte så stor, som Erik säger. Får fråga tjejerna som snart cyklat 262 mil på trikes hur de upplevt det.

För min egen del har jag redan en klockren vintercykel för mina behov i stan, en Nihola med elassistans. När snön har fallit är det i princip bara jag som är ute av cyklister och mopedister...

Håller med om att det är en fördel med stabiliteten i låga hastigheter med fler än ett hjul. Även i knixiga situationer i stan är det skönt att slippa vingla och behöva sätta ned benet. 

Det är nog som Eleonora säger, jag behöver prova några olika liggcyklar och velomobiler! Ska försöka haka på nästa träff med den lokala liggcykelklubben.

Trikar med två hjul i fram verkar som sagt ha lite problem med fästet i uppförsbackar kombinerat med löst underlag. En deltatrike med drivning på båda bakhjulen borde ha bättre fäste. Hase är den enda deltatrike jag kände till innan. Här är en deltatrike som är på gång, Whike B. Vad jag kan se verkar den dock bara driva på ena bakhjulet.

http://www.whike.com/en/
http://www.facebook.com/WhikeUK

Finns också som Whike S, då med segel!

Tipstack till HPV Sweden.

Nu är jag tillbaks på att drömma om en fyrhjulig velomobil med läckert utseende och fiffiga lösningar för att hålla ner vikten. För en heltäckt kaross med friliggande hjul kan man inspireras av en ny Audi:

Det finns många fler deltatrikar, tex denna från Greenspeed http://www.greenspeedtrikes.eu/cariboost_files/greenspeed_Anura.pdf . Men i Europa är de ganska ovanliga, då de blir långa och inte lika hanterbara som en "tadpole".

Jag hittade detta i Q&A på Utah Trikes (de med fyrhjulingen, Ashley som svarar verkar jobba på Utah Trikes):

---

What advantage is this quad configuration over a Delta?
Posted by high BB
03/05/2010 03:05:44 PM

---

The Quad offers many advantages over a delta. The Quad has improved steering and handling. The Quad has significantly better high-speed steering stability. The Quad has increased cargo capacity. The Quad is 2-wheel drive, and has only two tracks instead of three, which give it an advantage on loose ore slippery surfaces. The Quad is also shorter than most delta trikes which makes transportation easier.
Posted by Ashley

Angående elektrisk drivlina så finns här en beskrivning av verkningsgraden hos en navmotor för cykel som används som generator för att i velomobiltillämpning via superkondensator och batteri kunna tänkas driva en likadan navmotor:

http://epubl.ltu.se/1404-5494/2009/008/LTU-HIP-EX-09008-SE.pdf

Med en enkel omkoppling bör det då bli superenkelt för en eller flera velomobiler att stationärt ladda kondensator och batteri var man än befinner sig för att driva ljus och elektronik genom att trampa igång när det så behövs.

Ja, det är ju en lite kul tillämpning Uno... Hur har du tänkt att den kan komma till nytta i praktiken?

Apropå Tommys och Mats prat om fackverksram, vad tror ni om något liknande Ariel Atom? Jag tänker mig en nättare ensitskonstruktion där fackverksramen är överdragen av något vattentätt tyg.

Min Nihola kan kanske sägas vara delvis en fackverksram, lådan är en volym som är omringad av stålrör, och framhjulsupphängningen är monterad på stålrören. Lådan är täckt i botten av en plåt och av plast på sidorna. OK, Niholan väger 32 kg, men då har den också klarat 250 kg nyttolast en gång...

Lade på lite färg på Bugattin... Jag har nog låst mig lite i tankarna vid en fyrhjuling nu. Antingen gör man något liknande som Utah Trikes Quad. Eller så gör man en hel bottenplatta i höghållfast stål med fjädrande och dämpande egenskaper som designer-Dennis pratar om. Eller så gör man en fackverksram. I samtliga fall spänner man upp en tygkaross. En Utah Trike Quad väger 19 kg. På videon ser man potentialen för att ta last.

Hittade detta på BentRider Onlines forum:

Enough to notice for sure, but it's not painfully slow. I ride it to work and back every day and on 25+ mile rides on the weekends.

Definitely can't get around at high speed, but the ability to carry a load on the fly without any hassle is a HUGE advantage, at least for me anyway.

Don't buy the Quad if all you want to do is ride trails on the weekends, but if you need or want to use it in place of a car, for short distance commuting and general errand running, this is an excellent choice and still fun on the trails.

En bekant tipsade mig om att det finns en hel del varianter på hopfällbara kajaker. I en eller två väskor får man med sig sin kajak, bestående av stänger, tyg och "plaststag" eller vad som är lämpligt att kalla dem.

http://feathercraft.com/
http://www.klepper.com/en.html
http://www2.utsidan.se/faltkajak/tillverkarna.htm

De som har angivit vilka tider de kan delta på workshop har alla sagt att söndag 9 oktober funkar, så då säger vi det! Fiskhamnsgatan 10, Göteborg.

Jag föreslår att vi håller på mellan 12 och 17. Jag föreslår också att vi ordnar med någon hyfsad möjlighet att både hålla en dragning samt lyssna på distans för de som tycker det blir för mycket att resa, men ändå vill vara med.

De som redan har angett vilka tider de kan har jag koll på, ni andra som vill vara med skriver här i tråden eller mailar mig på [email protected]. Ange om du vill vara med IRL eller på distans, och om du har något ni vill dra för oss andra.

På tal om tygkaross. Det finns visst fler exempel på detta: http://www.recumbents.com/wisil/demma/aero_review.htm

Spännande utveckling i en tråd om velomobilfabriken på LinkedIn. En viss biltillverkare visar intresse att vara med...

http://www.linkedin.com/groupItem?view=&gid=2082113&type=member&item=57753001&qid=544dee54-e7d6-4b13-ba80-b9e633c14e99&trk=group_most_popular-0-b-cmr&goback=%2Egde_2082113_member_57753001%2Egmp_2082113

Jag är en av Sveriges få (<5?) aktiva Velomobilister och ägare av den enda Quest(411) som finns i Sverige. Jag cyklade hem den från Holland förra våren och har sedan dess cyklat 700 mil med den. I Sverige har jag cyklat från Trelleborg i söder till Luleå i norr. Eftersom jag också är en aktiv motionscyklist, både på vanlig racer och MTB tror jag mig ha en del att bidra med i ämnet.

Det är några saker jag reagerar över när jag skummar igenom inläggen här.

1. En Velomobil uppmärksammas bättre än en traditionell cykel i trafiken och framförallt visar bilisterna betydligt större hänsyn till en Velomobil än till en vanlig cykel, kanske beroende på att dom tror att det är en bil :-). Under mina 700 cyklade mil har jag inte en enda gång råkat ut för något intermezzo med bilar, däremot några gånger med fotgängare och cyklister de få gånger jag försökt åka på cykelbanor. En låg liggcykel däremot, jag har haft 3 stycken, uppmärksammas enligt min erfarenhet sämre än en traditionell cykel.

2. Cykelbanor (GC-banor) i Sverige fungerar mycket dåligt att åka på med en Velomobil. Jag undviker dessa så långt det är möjligt ehuru de helt reducerar en Velomobils fördel i form av lägre luftmotstånd eftersom det inte går att hålla en fart där luftmotståndet har betydelse på dessa bedrövliga slingrande leder som kryllar av hundar, fotgängare och "ibreddcyklande" virrpannor.

3. Som jag ser det är en traditionell Velomobil först och främst en utmärkt långfärdscykel och långpendlarmaskin. Jag ser ingen fördel med att använda den för min jobbpendling på 4km. Visserligen skulle väderskyddet kunna vara en fördel men på vintern fungerar den inte särskilt bra i snö och nackdelarna i form av bl.a. parkeringsproblematik och klumpigare hantering överväger tycker jag.

4. När man åker Velomobil blir man uppmärksammad vilket i början kan vara kul men efter ett tag blir det påfrestande med alla frågor och kommentarer samt att bilar lägger sig bakom eller på sidan och filmar med allehanda kameror. Dessutom känns det inte särskilt lustigt att parkera fordonet utanför affären när man handlar på grund av den uppståndelse den skapar.

5. Vore elassist bra? Ja, kanske för en Velomobil skapad för kortare resor men när man som jag oftast åker sträckor på 10-30 mil misstänker jag att den ökade vikten i kombination med kort batterilivslängd inte skulle innebära några fördelar. Dock måste jag medge att jag inte har någon praktisk erfarenhet av elassist.

6. Fungerar en Velomobil för träning och tävling? Ja, det krävs en riktigt stark ENSAM cyklist på en vanlig racer för att åka ifrån en lönnfet 55-åring i en Quest om det inte är alltför kuperat:
http://www.malarenrunt.se/docs/2011/mr2011report1.htm
Men i ärlighetens namn skall sägas att motionscykling ensam inte är särskilt roligt egentligen. Själva idén med racercykling är av social karaktär där en svagare cyklist kan dra nytta av en starkare och man övervinner luftmotståndet tillsammans vilket skapar en sorts gruppgemenskap på kuppen. Men visst är det roligt att visa att luftmotståndet under normala förhållanden betyder mer än vikten något som de flesta cyklister inte verkar förstå vilket inte gör det mindre roligt.

7. Fungerar en Velomobil med vår cykelinfrastruktur? Tyvärr måste jag säga att det åtminstone i Norra Sverige är ytterst tveksamt. I somras åkte jag t.o.r. mellan Sandviken och Luleå. En sträcka som med bil är 76 mil enkel väg blir om man åker runt Motor och Mitträckesvägar mer än 95 mil. Att åka på mitträckesvägar med en vanlig cykel går hjälpligt men med en Velomobil är det inte roligt eftersom man måste balansera 2 av de 3 hjulen mellan vägrenens kant och den oftast knottriga kantlinjen. Tyvärr finns det snart inga alternativa vägar kvar i Norra Sverige och antagligen kommer det på sikt att bli lika illa söderut.

8. Är jag då missnöjd med min Quest? Nej, absolut inte! Det är utan tvekan en av de snabbaste cyklarna i Sverige, även långfärdslastad, och den är dessutom ett under av underhållsfrihet. På 700 cyklade mil har jag inte ens behövt smörja kedjan. Tack vare kvalitetskomponenter, helt inkapslad kedja och att bromsarna är av trumtyp behövs i stort sett ingen service alls. Självklart har detta ett pris i form av ökad vikt. Som jag ser det är en Velomobil en svår kompromiss mellan olika krav och jag tror inte att en Velomobiltyp framgångsrikt kan möta alla dessa delvis motstridiga krav. Låg vikt är naturligtvis eftersträvansvärt men med tanke på att det egentligen går att åka hur fort som helst i utförsbackar vill man helst att allt håller ihop också...
Över 80km/h känns det lite skakigt även i en Velomobil som väger 38kg, speciellt när det blåser och spöregnar.

  

Tack för dessa mycket värdefulla synpunkter Jan! Vad tror du om dessa velomobilvarianter och användningsområden:

1. En velomobil liknande din för vardagspendling på 10-20 km under sommarhalvåret. Här är låg vikt och fartresuser prioriterat. På vintern åker man bil.

2. En fyrhjulig velomobil med något mer upprätt sittposition, rejält lastutrymme bakom ryggen och elassistans, främst för pendling och vardagsärenden. Topphastighet är inte lika prioriterat, funkar därför bättre på cykelbanor. Om man bor i storstad ska det gå att åka bekvämt från ena änden av stan till andra, eller ut till förort (kanske 20 km).  Året runt-användning tack vare elassistansen och kanske något större hjul. Lättare att kliva i och ur än en "vanlig" velomobil. Bra parkeringslösningar räknar jag som en förutsättning här. Går att använda för cykelsemester också även om den inte är lika snabb.

Håller med Johan, det var värdefulla synpunkter du erbjuder. Jag känner väl igen mig i det mesta.

Det här med usla cykelbanor och den brutala diskrimineringen av cykel som mitträckesvägarna leder till förtjänar egentligen ett nationellt upprop. Det finns alltför många exempel på cykelbanor som knappt är farbara oavsett cykel. Särskilt intressant tycker det var att på din blog läsa om hur bra det tycks vara i Holland och Tyskland med kompletterande cykelvägar.

Jag köper utan vidare att en quest inte är ett passande pendlarfordon för dina 4 km, men jag tror att det finns många som i likhet med mig har ett par mil att åka och då vore en velomobil ett mycket intressant alternativ. Jag har själv drömt om en Quest och lutar numera åt en Mango Sport. Mina vilkor består dels av en hel del höjdmeter och dels av svåra avvägningar vad gäller vägval. Jag har 4-5 olika alternativ och endast ett av dessa känns rimligt att genomföra regelbunder med en velomobil. Mycket på grund av detta föll valet på en trike på 18 kg som gör backarna lite mer hanterbara. Och triken lägre hastighet gör att man står ut med de lite sämre vägalternativen på ett annat sätt.

Av vad som sagts kring en velomobils potential så utgör själva vägnätet i Sverige idag ett stort hinder genom räckesvägar och usla cykelbanor. Så länge bilen är det prioriterade fordonsslaget så är tillgången till bra cykel- och velomobilvägar endast fragmentarisk. Ett par ljusningar kan jag dock ana i detta elände: Det rör faktiskt på sig i cykelsverige i detta avseende - cykelorganisationer har lyft frågan i nationella medier. I vissa städer växer cykling explosionsartat och man har åtminstone börjat ge cykeln större plats i trafiken. Om man ska kalla Peak Oil för en ljusning kanske kan diskuteras, men vad jag kan se så står IEA:s bedömningar från de senaste årens World Energy Outlook oemotsagda vilket pekar på att vi ganska snart kommer att få se en strypning av tillgången till fordonsbränsle.

Kul att du hittade bloggen Magnus. Jag undvek avsiktligt att nämna den eftersom den är dåligt uppdaterad. Borde väl ta tag i det...

Utan att vara någon expert på området har jag jag noterat 3 viktiga skillnader när det gäller cykelbanor i Sverige och Holland/Tyskland.

1. Cykelbanorna i Holland/Tyskland är just cykelbanor och inte promenadstråk för söndagsflanörer.

2. Cykelbanorna i Sverige löper inne i städerna, utomlands mellan städerna. Enligt mina tyska vänner vill man att cyklisterna skall åka på vägarna i samhällena för att hålla nere bilarnas hastighet.

3. I Sverige är cykelbanorna mycket sällan skyltade GENOM städerna vilket gör dem oanvändbara för en cykelturist utan lokalkännedom. Jag har provat några gånger men det slutar ofelbart med att man hamnar i något villaområde.

För mig är det obegripligt att vi (våra cykelorganisationer) som remissinstanser accepterar dessa GC-vägar. Personligen tycker jag att en cykelväg som inte uppfyller vissa baskrav är sämre än ingen alls och helt enkelt inte skulle byggas eftersom lagen idag kan tolkas så att den måste användas hur dålig den än är.

Med Questen är det dock en ickefråga eftersom det med den inte krävs någon elitcyklist för att hålla trafikrytmen på vägarna i städerna och ingen skulle komma på tanken att kräva att jag skall åka bland fotgängare och barnvagnar.

En Velomobil är ett alldeles utmärkt fordon just för pendling längre sträckor från, som Johan nämner, 10km och uppåt. Jag skulle inte dra mig för att pendla 30-40km under förutsättning att jag hade parkerings och inte minst duschmöjligheter på jobbet.

När det gäller vikten kan jag kanske tycka att den ibland får lite väl mycket fokus. Visst är det trevligt med låg vikt men inte till vilket pris som helst och även en tung Velomobil (läs standard Quest) är överlägsen en konventionell racercykel under de flesta förhållanden.
Dessutom jämför man ofta äpplen och päron. Velomobiel.nl anger alltid totalvikten inklusive touringdäck, belysning, batterier och rikligt med övrig utrustning och vilka andra cykelfabrikanter gör det? De flesta konventionella cykelfabrikanter anger vikten till och med utan pedaler...

Mangon har jag provat, dock inte Sport. Helt klart en trevlig Velomobil även om jag tycker bättre om Questen men det finns alternativ tycker jag. Varför inte WAW, Milan SL eller Carbon Quest ? Både WAW och Milan SL uppges väga under 25kg även om den senare kanske i vissa avseenden är lite väl extrem för vardagsbruk.

Åter till ämnet. En ideal pendlarvelomobil för 10-40km enkel väg:

Grundkrav:
1. Aerodynamisk som en Quest eller bättre
2. Headoutmodell
2. Fjädring på alla? hjul
3. Låg vikt utan att pruta på grundsäkerheten
4. Byggd med standardkomponenter
5. Lågt servicebehov
6. Belysning, blinkers, gärna varsel, broms och dimljus. Backspegel.
7. Maximal svängradie = xx
8. Pris högst xxKSEK

Velomobiel.nl har valt att göra en Quest både för vardags och på tävlingsbruk. En väldigt god men kanske inte så kommersiellt optimal idé. Om tekniskt möjligt skulle man kanske kunna göra en tävlingsvariant t.e.x. utan fjädring och med riktigt lätta kolfiberhjul. Dock tror jag att någon form av fjädring är nödvändig om man åker på annat än en ren tävlingsbana. 

Tilläggskrav:
1. Delbarhet. WAW är delbar på längden vilket underlättar transporter.
2. Backmöjlighet. Quest har "flintstonehål" som man kan använda för att sparka sig bakåt men helt optimalt är det inte.
3. Sidostöd för kroppen och stöd för armbågarna.
4. Möjlighet att snurra på vevarmarna utifrån, alternativt lyfta upp drivhjulet medan man sitter i. OM kedjan hoppar av på en Quest är det besvärligt. Ser ingen enkel lösning på detta.
5. Avtagbar vindavvisare.


   

Oerhört intressant jämförelse med Holland/Tyskland. Jag kopierar detta senaste och skickar till en bekant på Göteborgs kommun som kan påverka cykelinfrastrukturen. Och jag blir sugen på att testa cykling i Holland/Tyskland! 

Jag fick ett pressmeddelande från sossarna i Malmö idag om att de motionerat om att göra hela Skåne till ett slags cykelparadis. De hade dock ingen länk till motionen, men jag har bett att få det.

Jan, kul att du gillar din velomobil!

"För mig är det obegripligt att vi (våra cykelorganisationer) som remissinstanser accepterar dessa GC-vägar. Personligen tycker jag att en cykelväg som inte uppfyller vissa baskrav är sämre än ingen alls och helt enkelt inte skulle byggas eftersom lagen idag kan tolkas så att den måste användas hur dålig den än är."

Nej så illa tycker jag inte att det är. Det som måste tas bort är lagkravet att använda cykelbanor. Cyklister är en heterogen grupp, allt från tioåringar på söndagsflanering till erfarna bussförare som ska till jobbet. Jag tycker det är rätt naturligt att de väljer olika typer av vägar, och det ska inte vara olagligt. Blir gc-banorna valfria (och om bilister förstår och respekterar det) så kan man kombinera dem med "bilvägar" hur man vill och då ser det mycket ljusare ut för alla som vill cykla långt, och fortare än 15-20 km/h.

Beträffande vägvisning i tätorter har det blivit mycket bättre på senare år, i alla fall i Stockholm och Göteborg. I Stockholm finns till och med kilometerangivelser. Men man måste kunna namnen på stadsdelarna, annars är informationen på skyltarna inte så värdefull.

Bildreportage från föreningen Trampkrafts resa till Velomobilcenter.dk:

http://t.co/koUEy6f

Roligt att se foton! Det får definitivt bli ett besök där vad det lider. 

Ursäkta om det blir mycket Bugatti här, men jag är så förtjust i dem... Här visar Jay Leno några av sina.

Vindsurfaren Staffan Bolminger kom med en idé som jag tyckte var riktigt innovativ och värd att testa. En surfbräda tillverkas genom att (ungefär, jag är ingen expert) ta typ frigolit och plasta in. Det blir lätt och styvt. 

Staffans idé är att skala upp frigolitbiten så att den får formen av en velomobil. Plasta in utsidan, gröp ur, och plasta insidan också. Borde ha potential att bli lätt och starkt, hyfsat billigt att tillverka, eventuellt självbärande så att man till och med slipper metallram och dessutom mindre bullrigt än en "vanlig" plastkaross. Vad tror ni?

Som gammal vindsurfare så har jag haft ungefär samma tankar. Rick Wianecki byggde sig en velomobil enligt denna princip för något år sedan och det finns en fin bildserie att följa här på www.recumbents.com.

På tyska HPV-sajten www.liegradforum.de finns ett antal användare som lagt upp sina projekt där de tillverkat bakkåpor som i några fall också är packväskor, återigen enligt samma princip att forma ett frigolitblock, plasta det och sedan gröpa ur frigoliten.

Det vore intressant att klura lite hur man skulle kunna arbeta med förstärkningar på en sådan kontruktion så att karossen blir bärande så att man slipper sätta in en trike under. Av de velomobiler jag sett så har alla någon form av ram, ofta en trike, tillverkad i stål, aluminium eller kolfiber. En tanke som slår mig är att en "surfbräde"-velomobil kanske kan godta en betydligt tjockare kaross. Jag kan inte se att det skulle spela någon roll om den är mellan 2 och 5 cm tjock om det har liten betydelse för vikten.

Om vi sedan håller oss kvar vid fyrhjuling så borde man kunna lösa det med framhjulsdrift. Pedaler och växlar fram och en kraftöverföring till de styrbara framhjulen precis som i de flesta bilar idag.

Inte riktigt gröpa ur-principen på bildserien eller?

Ja, mycket är ju vunnet om man kan göra karossen självbärande, det kanske till och med är en förutsättning för att surfbrädebilen ska få en bra vikt. Sandwichkonstruktioner är ju flitigt använda där man vill förena styrka och låg vikt, så det känns ju spontant som att det kan vara en riktigt bra idé. Använder inte flyget denna teknik? Man kanske kan tänka sig en del förstärkningar där hjulupphängning ansluts.

Skulle man inte kunna ha bakhjulsdrift i en surfbrädebil? Och framhjulsdrift funkar väl lika bra i en trike som i en fyrhjuling?

Nu har jag läst Folkhemmets farkoster. En supersnabb sammanfattning:

Det heter cykelbil, inte velomobil. Visst ligger cykelbil bättre i munnen? När jag säger "velomobil" till en vanlig människa så är det ingen som fattar vad jag pratar om. "Pedobil" nämns i boken också, men har väl inte någon direkt bra klang idag...

Cykelbilen hade sin storhetstid under kriget, och det fanns till och med en cykelbilsfabrik i Landskrona, Exon. Det fanns till och med en cykelbilstidning, "Cykelbilisten". Cykelbilens korta glansdagar var dock snabbt över, motoriserade transporter lockade mer efter kriget.

Tygkaross var vanligt.

Det tävlades en del, vilket fick ner vikten under trettio kg. Bra med den tidens mått.

På fotot ovan är den cykelbil jag tilltalades mest av.

En tandemracer för tävlingsbruk.

Josef Svedbergs innovation "Hill Speed". Jag skriver av några meningar i boken:

"Stommen i Hill Speed utgjordes av ett vanligt bromslöst cykelnav. Istället för en kedjekrans satt två excentriska, nästan snäckformade, transmissionsskivor (i två plan). Självfallet rikligt hålborrade för viktens skull. I vardera skiva löpte en specialtillverkad kedja och i des ände satt en vajer som gick vidare till pedalen som satt ledad på en vanlig hävarm. Om föraren trampade korta tag, vilket är naturligt när det går undan, ändrade skivan läge och kedjan löpte längst inne i "snäckan", med hög utväxling. Lång tag gav omvänd effekt. Systemet gav full kraft i alla lägen, oavsett benvinkeln"

Cykelbilgarage.

Köp boken om du är intresserad av cykelbilar!

En sak jag har tänkt på: Om det ska vara elassistans så ska man naturligtvis se till att det blir fyrhjulsdrift. Viktigt för att klara året-runt-kravet.

Principen med frigolitform använder hemmabyggare och proffs, i lite olika varianter. Visst kan det fungera. Harald Winkler gör sin U-formade ram på just det sättet som surfbrädetillverkarna gör - förutom att han inte gröper ur och fyller med plast. Istället låter han frigoliten vara kvar. Plast hade blivit för tungt. Han kör med kolfiber på ytan, troligen nödvändigt i hans konstruktion, annars hade ramen knappast hållit.

Fyrhjulsdrift blir tungt. Tre elmotorer? Eller två? Minst dubbla batteripackar. Det går väldigt lätt att hamna i en ond cirkel av ständigt ökande vikt, och snart är det inte en cykel längre. Då sitter du plötsligt i en ganska liten och svag bil, med moped- eller bilklassning, och alldeles oavsett de problem det ger så missar vi målet. Som väl var att skapa en velomobil?

Nej, jag tänker mig varken fler batterier eller motorer. Utan att om det är möjligt att driva ena hjulparet med benen och det andra med elmotor istället för all kraft på ett och samma hjulpar så är det en fördel. Det är fortfarande cykel jag pratar om, max 250 watt elassistans. Det kan kanske tänkas lägga på lite vikt ändå, t.ex. om man behöver ha en mer avancerad lösning för att driva framhjulen med tramporna. Men å andra sidan slipper man den långa kedjan... 

För mig så är året runt-dugligheten en viktig faktor. Det ska inte bli så att bilarna kan ta sig fram, medan jag fastnar i snömodden eller slirar i hala uppförsbackar. Fyrhjulsdrift (eller trehjulsdrift) kan vara en fördel på lösa grusvägar också. När jag satte eldrift på Niholan så blev det plötsligt möjligt att köra bekvämt i dåligt väder, men jag skulle gissa att drift på samtliga hjul ökar dugligheten ytterligare vid snö.

Under ROAM (Roll Over America) nyligen deltog ett engelskt fyrhjuligt hembygge med just framhjulsdrift och bagageutrymme mellan bakhjulen. Dock blir väl en sådan konstruktion lätt för bred. Min Cab-bikes 75 cm bör man inte överskrida med dagens infrastruktur har jag märkt... Skräckexemplet är över slussportarna vid Brinkebergs kulle i Vänersborg. Tight. Vältrisken med en trehjuling är heller inget problem vid normal körning och gott om lastutrymme har man ändå. På sandade vintervägar känns redan rullmotståndet från tre hjul rätt påtagligt. I djup oplogad snö ska man nog inte ge sig ut oavsett antal hjul, och 250 W elassist. Annars vore väl en 125 W navmotor i vardera framhjulet elegant men säkert onödigt kostsamt med allt utom batteriet dubblerat, etc.

Man bör fråga sig vilken målgrupp man vill nå: buss/bil-pendlare med med upp till 15, max 20 km enkel resväg. Dom vill åka bekvämt och regnskyddat, ha med last (från affären), ev barn, och då är en head-in-variant med elassist självklar. Den ska vara lätt att stiga i/ur och kraftig nog att tåla lite törnar och blir därmed rätt tung. Tack vare assisten kan man välja att trampa på hemåt (och få träning på köpet) eller glida fram strax över 20 km/h utan att bli svettig till jobbet, trots regn eller kanske en förkylning... Tycker allt min Cab-bike uppfyller dom kraven rätt bra förutom att den är för dyr i inköp. Skjutsa 2 barn till dagis blir nog svårare, möjligen ett.

Dom som redan nu susar fram på lätta cyklar i ur och skur kan väl lika gärna fortsätta med det.

Det blir tyngre med den extra mekanik som behövs för fyrhjulsdriften. Annars är jag med dig på att fyra hjul bör vara bättre än tre när det är snö. Bygger man med samma spårvidd bak och fram så blir det bara två spår i snön istället för tre. Bör även vara bättre på grusväg. Den extra viktökningen som ett extra hjul medför + styrning kan man t.ex. kompensera med lättare kåpa. Placerar man tyngdpunkten nära drivhjulen så tror jag dock inte att det behövs fyrhjulsdrift heller. Det finns ett exempel på bentrideronline från en kille som har byggt framhjulsdrift på en tadpoletrike (tabtrike 3x3). Sök så hittar du. Den ser lyckad ut, men väger dock mer, och all mekanik är hemmasvarvad. Duktig kille.

Nejjjj, förlåt, det där namnet hade jag blandat ihop med nåt annat är jag rädd. Här är en tråd som handlar om den trike jag pratar om:

Men så fick jag inte publicera länken... Det är en tråd på bentrideronline, och titeln är "New Pictures of FWD Trike"

"Dom som redan nu susar fram på lätta cyklar i ur och skur kan väl lika gärna fortsätta med det." Vet inte vem du menar, men för mig är det inget susande i ur och skur med vanlig hoj iallafall. Väderskydd och extra hjul behövs. Men också att den kan användas i våra trafikförhållanden.

Kenneth Medin tar upp frågan om målgrupp.
Jag tror att det kan vara lämpligt att tänka i lite olika perspektiv här. För mig är peak oil en oerhört viktig faktor i sammanhanget. Det finns för närvarande inget som tyder på att vi kommer att kunna behålla dagens individuella transporter särskilt länge till. Enligt IEA har vi redan passerat peak oil när det gäller den "konventionella" lättflytande sorten. För närvarande är det de ekonomiska kriserna som gör att oljemarknaden inte är alltför ansträngd och i viss omfattning tror jag också det ändå historiskt sett ganska höga oljepriset som finns med som en faktor som genererar dessa kriser. IEA har de senaste åren förespått en "oil-crunch" inom de närmaste åren bara. Vad detta kommer att innebära kan vi nog bara spekulera i, men jag tror att vår tillgång till fordonsbränsle kommer att strypas ganska drastiskt på ett eller annat sätt.

Än så länge är en potentiell köpare av en cykelbil någon med ett stort intresse och engagemang. Antag att vi får ransonering på bränsle eller att priset gör ett hopp till över 20 kr/l så vill jag hävda att det blir betydligt fler som kommer att kunna intresseras och bli beredda att köpa detta fordon som man idag nog mest skulle betrakta som kuriosa. Detta ger en ganska stor målgrupp i mina ögon. Dvs de som sätter mycket stort värde på individuellt resande och som har behov av att resa flera mil upp till kanske max 5-10 mil dagligen.

Intressant. Jag är själv ur den där gruppen som du beskriver i slutet, men iofs med ett kanske något större behov än normalt av att få röra på mig (plus att jag hatar den passiva stressen i en bilkö). Motionerar nämligen inte så mycket annars. Den övre smärtgränsen för pendlingstid är säkert väldigt individuell, men i praktiken blir det nog svårt att hitta särskilt många som är villiga att sitta och trampa i över 60-90 minuter enkel väg. Det blir för häftigt om man också ska orka/hinna utföra ett jobb under dagen. Sen ska man ju hem också...
För mig går det fortare med cykel än med buss till jobbet, men jag förlorar 15-30 minuter jämfört med bil (variationen är mest beroende på bilköerna). Jag har 15 km enkel väg, och tror att ganska många skulle kunna tänka sig att byta till cykel om de hade liknande siffror - även nu, men särskilt när bensinpriset börjar rusa iväg. En väderskyddad velomobil ger då möjlighet att cykla hela året - MEN den måste "funka" i stan. De flesta kommer att vilja ta genvägarna genom stan istället för att köra runtomkring. Det tar bort de mest extrema VM från listan. Sikten måste vara bra, manövrerbarheten utmärkt, växlarna så underhållsfria som möjligt, elsystemet (när det finns) idiotsäkert och batterierna pålitliga.
Så ser jag på det iallafall.

När man talar om kundgrupper så skulle jag vilja föra in begreppet "stadsbil" i diskussionen. Många är de biltillverkare som pratar om sina mindre bilar i dessa termer. Är dessa bara till för pendling? Nej, de är till för att röra sig fritt inne i stan, för alla möjliga syften. Det är också detta jag vill ha min cykelbil till.

Jag har en kilometer till jobbet så jag behöver ingen cykelbil för pendling. Men likafullt vill jag ha en cykelbil för snabbt och bekvämt ta mig vart jag än vill i stan med omnejd. Vi kan ta denna helgs cyklande med Niholan till exempel. På lördagen åkte vi in till Svenska mässan, jag och sonen. 5-6 kilometer är det nog in till stan. Då åkte vi på varsin vanlig cykel. På kvällen åkte vi in igen för att gå på bio, men då ville han hellre åka Nihola (och lyssna på musik). Idag har vi varit på en längre tur och badat, jag körde honom i Niholan och det var en runda på drygt tre mil. Hade gärna haft elassist på dagens runda, och ska vi svänga in på bio en vinterkväll så vore det definitivt skönt med assist också. Sen har jag familj och vänner som bor 15-25 km bort, de vill jag enkelt kunna hälsa på närsomhelst året runt också. Och jag vill kunna åka till mataffären och köpcentret och handla grejer när jag vill. Och åka träningsrundor. Och åka på cykelsemester.

Alltså: Jag har inget pendlingsbehov men vill likafullt ha en "stadscykelbil".

Och då får du såvitt jag kan begripa ungefär samma praktiska behov på cykeln. Infrastrukturen du och jag använder är ungefär likadan, sträckorna/längsta sträcka ungefär lika långa. Jag vill f.ö. också kunna handla med velomobilen. Eller så skaffar vi en Bullitt för de tyngre lasterna - men den blir det större motstånd att använda på vintern. Kåpan är viktig.

Hur många skulle kunna tänka sig att köpa en cykelbil? Är vi tillräckligt många + kommuner, staten m.m. för att sätta ihop en beställargrupp för en upphandling i större skala? Erfarenheter från förr har visat att "industrin" ges möjlighet att göra tekniksprång om beställarkrav och försäkran om en viss storlek på försäljningen är klar. Bäst vore väl om en sådan upphandling kunde bli gemensam för flera europeiska länder. Förutom en större serie till vinnaren/-na kan man kanske agera gemensamt på politisk nivå för att förändra stadsplaneringen.

Många av de kriterier man borde ställa i en upphandling har ju Jan Almqvist listat i tråden ovan. Finns det fler och mer specifika?

För att ta reda på antal potentiella kunder så får man göra en marknadsundersökning. Att ragga statliga eller kommunala beställningar är en bra idé. Cykelbil är ett namn med traditioner i Sverige. Jag föreslår ändå att vi håller oss till velomobil. Av främst två anledningar: 1. Det är ett internationellt gångbart namn på fordonet. Tysken, fransken och Bellman fattar. 2. Cykelbil är ett ord som luktar masonit och yllebyxa. Det påminner om gamla tider alltså, vilket jag och säkert många andra här i tråden älskar, men velomobil andas mer framtidsvision och grön teknologi. Ett lite vitsigt namn som bollades lite på HPVS-forum för ett tag sen är "muskelbil". Där slipper man associationerna till yllebyxan, men får antagligen istället problem med att folk inte fattar vad man menar - alternativt att de tänker på helt andra saker än HPV-fordon.

Mats, ja jag tror vi hamnar på ungefär samma kravspecifikation.

Kenneth, är den en sådan här du har? Exakt hur stort lastutrymme har du?

Har fått kontakt med en kille som ägnar sig åt att sätta på eldrift på cyklar som inte direkt håller sig inom elcykeldefinitionen... Här har han tipsat om en trikebyggare som har monterat mer än 20 kW effekt...

http://www.recumbents.com/wisil/shumaker/e-typhoon/

Johan Elandsson; Precis en sådan, ja. Hur många liter den lastar kan man undra men det är rejält med plats. Allt som behövs för campingtur med självhushållning sväljer den lätt. Bakom sätet kan man lasta lättare grejer ända upp till tak och tyngre grejer på bägge sidor om och delvis under sätet. Problemet är väl snarast att man får med sig för mycket så det blir tungt i backarna...

Har kört hem 7.6 km nu några kvällar med kraftigt regn och rejäl motvind (11 m/s medelvind enl Säve) och det är rena njutningen.

Kul!
Jag har funderat på samma sak ganska länge och för några år sedan kontaktade jag Polarvagnen för att höra om de ville sponsra ett velomobileprojekt, en typ av "mini-stadsbil" med solceller och hjälpmotor, men det var inte deras grej, så det blev inget, men jag fick veta att KTH höll på med något liknande.

Att den här typen av fordon kommer, det är jag övertygad om, lika säkert som att Peak Oil en dag kommer och då blir de intressanta, speciellt med tanke på att städerna blir allt mer och mer trafikerade. Vilken typ av motor som sitter i vanliga stora bilar, om det är förbränningsmotorer, eller elmotorer, har ingen betydelse, de tar lika stor plats ändå.

Opel visar i dagarna en tvåsitsig koncept-elbil som är tänkt att attrahera unga stadsmänniskor och som designmässigt ligger nära velomobilen.

Nu snackar vi inte små källarföretag längre......Trenden verkar vara här på riktigt nu, det är bara ett par trampor som saknas......

http://www.welt.de/motor/iaa/article13592799/Der-Ein-Euro-Stadtflitzer-von-Opel-schafft-120-km-h.html

Lägg märke till att artikeln även tar upp ett likande fordon från VW med namnet Nils. Om Opeln talas dessutom om en strypt version som ska klassas att den får köras från 16 år (maxfart 45 km/h). Vi har också sett något likanande från Audi. Ja, Martindet ser verkligen ut som att det är något på gäng här.

@Martin @Magnus
Det står att minibilen ska väga 400 kilo: "Der Zweisitzer zeichnet sich vor allem durch sein geringes Gewicht aus. Er soll zwei Drittel weniger wiegen als heutige Kleinwagen, das wären dann nur rund 400 Kilogramm."

Det är inte särskilt imponerande. Ska det vara någon vits med trampor måste fordonet vara såpass lätt att man kan lyfta det. Då går det en gräns runt 40 kilo, precis som för dagens velomobiler och lastcyklar. En tiondel av minibilen alltså.

@Erik
Nej, ingen av vare sig Audi, VW eller Opel har visat upp någon velomobil precis, men jag tycker det är ytterst intressant att alla tre lagom till IAA visar upp denna typ av koncept. Ska bli spännande att se om det finns fler tillverkare som också är inne på samma spår. Historisk, sedan 1940-1950-talen har skillnaden mellan motordrivet och muskeldrivet fordon mer och mer renodlats. Från cykelsidan känner vi ju till att det finns många försök till utveckling av nya fordon. Nu tycks åtminstone vissa biltillverkare vara på gång från andra hållet. Jag tror och hoppas att detta är ett stort steg i utvecklingen mot lätta och delvis muskeldrivna fordon.

Hej alla!
Ny på tråden, men gammal rent erfarenhetsmässigt från velovärlden.

Jag har ägt en Mango för några år sedan - utan e-assist - och höll på att veva av mig knäna var gång man skulle starta upp, eller en rejäl uppförsbacke kom. Så vad ni än planerar - planera in en elmotor!!! Jag sålde den vidare, men inte kunnat släppa tanken riktigt - så nu kommer jag inom en till två månader få hem en sprillans ny Sunrider - med e-assist. GUL ska den vara!!

Och vi kommer som enda cykelföretag i Sverige vara återförsäljare till alla er som är sugna på att köpa velomobil här i Sverige istället för att åka utomlands!
Blir det mer sug än lite lagom kan jag tänka mig bredda verksamheten, men i starten kör vi bara sunrider - en lite extra ordinarie velomobil. Kolla gärna lite på nätet! Kom sen hit och testa.

För att återgå till huvudfrågan: Ska vi starta en velomobilfabrik? så har jag testat det också - och jag känner så väl igen vissa av era tankar. Mitt eget projekt stupade pga svårigheten att tillverka en bra ram under skalet. Jag utgick helt från vanliga cykeldelar från slaktade hojar, men det bidde för svårt, vissa vinklar måste bli exakta, annars är en velomobil ett farligt fordon, då hastigheterna är mycket högre.
Rent skalmässigt så gjorde jag en plugg, fixade med glasfiber, så där var det möjligt utan kunskaper utöver att vara en träslöjdslärare och cykelmekaniker. Tyvärr har jag dåligt med bilder, vi hade en vanlig kamera ganska länge, så allt är i våra album.
Men jag önskar er alla entusiaster LYCKA TILL - det är så härligt med lite naiva, kärleksfulla frierier till byggarkonsten runt velomobiler. Jag ringaktar ingen av er - men TESTKÖR en riktig först, innan ni börjar sväva ut på att göra en familjebil av det.
Annars tror jag ni ligger rätt i tiden, oljan är sinande och en kris står för dörren - det är DÅ ni ska ha konceptet färdigt: Det här är grejen för dig/er som fortfarande vill kunna ta er till jobbet/farmor utan betala 30kr/litern!

Men annars gillar jag rejält tråden som är skapad!!!
Mitt jobb annars: www.cykelmartin.se

Kenneth: Om du har två fulla pappkassar med mat, får du in dem då? Eller en hockeytrunk?

Göran: Kul att du har varit inne på detta! Du skulle inte vilja vara med en stund på distans på vår kommande workshop och berätta hur du tänker kring solceller på cykelbil?

Martin: Välkommen! Håller helt med dig att alla som vill göra något här bör ha provkört. Jag har än så länge lyckats få testa trikar lite hastigt, men velomobil kvarstår att testa! Min sammanfattning av allas syn på velomobil här är nog ändå att de flesta vet att det måste vara ett lättviktsbygge om det ska vara någon vits med att köra helt eller delvis med muskelkraft.

Och så en fråga till alla: Hur viktigt är utseendet? Jag förstår att de former som har tagits fram är bra med tanke på luftmotstånd, funktion och vikt (Sunrider, Mango, Cab-bike osv). Alltså rejäl strömlinjeform, tre hjul osv. Men går det att sälja till fler än velomobilnördarna (no offense!) med detta utseende? Har någon kvinna någonsin köpt en velomobil? Jag är mer och mer inne på att om velomobilen ska få genomslag så är det inte bara priset som ska ned och förbättrad infrastruktur som ska till, utan även ett riktigt tilltalande utseende, och kanske lite innovativt lull-lull. Eller kanske ett utseende som sticker ut så lite som möjligt, för alla de som inte vill väcka uppmärksamhet i vardagen. Om jag gör biljämförelsen så behöver det finnas Ferrari och Toyota Corolla, men frågan är hur bra en "konstig" Audi A2 säljer?

@Johan
Om jag krasst ser till mig själv så känner jag mig redan på utseendet inte särskilt lockad av modeller som Leitra, Cab-Bike eller Leiba Classic. Därmed tror jag att utseendet har stor betydelse redan för många av velomobilnördarna. Vidare så ger de flesta velomobiler ett visuellt intryck av att vara svåra att komma i och ur samt att man skulle kunna få en kluastrofobisk känsla när man väl sitter därinne. Vad jag vill säga med detta är att man i utseende inte ska begränsa sig till ögats eventuella njutning utan också vad betraktaren gör med informationen från synintrycket.

Jag tilltalas fortfarande mycket av bugattiresonemanget och att utföra detta med en helbärande kaross med stor sittöppning. Jämför förresten med kajaker. Vissa havs- och vanligen forskajaker har liten sittbrunnsöppning som är svår att krångla sig ner i - jag upplevde ungefär samma typ av svårigheterna i velomobilerna jag provsuttit (Mango, Leiba, Go-One och Quest). Racingkajaker och en del andra havskajaker har en stor öppning som är betydligt lättare att komma ner i. Optimalt för en velomobil tycker jag vore om man enkelt med stöd av karossen skulle kunna kliva över sargen och sätta ner fötterna på marken framför sitsen för att sedan åter med karossens stöd smidigt kunna sätta sig ner.

Att lasta 2 pappersmatkassar i en Cab-bike är inget problem. Satt och funderade på om det går i 4 men utrymmet bredvid fåtöljen är lite smalt så då får man nog fylla dom 2 främre smart... Därutöver 2 plastkassar med lättare grejer i bak och kanske en drickaback bakom stolen. Eftersom nästan hela taket fälls åt sidan är det enkelt att få i både sig själv och last. Ena handen på styret (med åtdragen broms) och andra mot sargen när man kliver i och ur.

Man ska nog akta sig för att designa för hårt och låta det praktiska och smarta styra. Stort välvt glastak à la stridsflygplan t ex kan nog se fräckt ut men vem vill åka i ett växthus... Taket skyddar mot sol och helt nerfälld vindruta släpper in fartvinden heta sommardagar. Öppningsbara sidorutor behövs för att komma åt att trycka på knapparna vid stoppljus. En viss höjd gör att man både ser och syns bättre i trafiken men ger också högre luftmotstånd etc.

Smarta människor ser det vackra i smart/ändamålsenlig design. Dom osmarta kommer inte handla velomobiler ändå... När jag åkt omkring bland folk har det slagit mig att kvinnor och barn oftare ger tummen upp än män. En del yngre män blir så generade att dom tittar bort för att sen antagligen genast skynda hem och kolla in Topgear i rena förskräckelsen... Kanske detta vore lösningen för dem: http://ferdinand.johannes-l.net/  :)

Man behöver inte ha tråkigt bara för att man gillar cyklar - fast vill sitta bekvämt. Detta är en Berg-Toys trampbil, för barn mellan 8-99 år. Fick upp den i 40 knyck i somras - fast då ska man INTE gör häftiga svängningar!!!

Angående länken ovan i det förra inlägget:
Fräck Porsche!!! Fast soffpotatisen som satt bakom ratten - öhh, styret - var ju ingen elitcyklist direkt...Här hade en elmotor kunnat göra massor. Ekipaget vägde ju inte mer än 96 kg och var byggd av profilrör i plast och vanlig tejp.
Kanske något för den mest sportbilsvurmande - men föga praktiskt.

Och varför hela tiden flörta med bilindustrins produkter - eller försöka tänka in en velomobil - fast göra cykelbil av det? Känns som att äta sockerfritt godis, man blir ändå besviken av det (och gasig i magen...) - det är ju riktigt godis man vill åt.
Jag tror på att kapa linan till bilvärlden. Tänka nytt, tänka rätt - och tänka LÄTT.
Jag känner ett antal velomobilägare runt om i världen och samtliga använder sitt fordon till alla transporter. Men ska man köpa byggvaror eller åka till släktingar, då tar man bilen. Ingen av dem tycker de är opraktiska, fula eller obekväma, ingen ångrar sitt köp eller bara låter den stå.
Och det händer ju rätt ofta med saker man tror sig kunna omkullkasta hela ens stillasittande liv - som sen står och samlar damm...=)

Så nånstans är det helt rätt, det är kanske så här de ska se ut. Sätter du dig i en, fattar grejen - då slukar du hela grejen som en glupsk fisk. Inklusive den futuristiska designen.
Det är ju den som gör att du kan komma upp i grymma hastigheter. Alla ni som vill ha större, kantigare fordon med utstickande detaljer, kan omöjlight räknat in vad det kommer att göra på luftmotståndet över 20km/h.
För 15 år sedan var folk med mobiltelefoner i örat Yuppies och töntförklarade. Den som idag inte har en mobil - är en hopplös tönt...
Dax att skaffa velomobil - eller vad tycker ni???

Helt klart används Velomobiler flitigt i vissa delar av världen. Jag vill dock påstå att Sverige i detta avseende är ett U-land. Om ni inte visste det så finns det en körlogg för alla Velomobiler levererats från Velomobiel.nl:
http://en.velomobiel.nl/rijderslijst/

Till dags dato har sammanlagt 760 Velomobiler tillryggalagt 11 447 701 km med ett genomsnitt av 631km per månad. Ganska imponerande och det tyder också på att de används till det mesta. Som svensk kan man dock inte vara särskilt stolt. På listan finns 2 svenska Velomobiler varav den ena är min Quest 411 och den andra är Mango 29 som mycket riktigt enligt loggen kördes av Martin Ockedal ett par år runt 2005.

Våra grannar i väster har, trots sitt bergiga landskap och mindre befolkning, 5 fordon i loggen och dessutom finns där fleraWaw och andra Velomobiler. Visst finns det några andra Velomobiler också i Sverige; en handfull Leitror, någon Alleweder, en Waw, någon Cab-Bike och några hembyggen men helt klart borde det finnas betydligt fler med tanke på Velomobilens alla förtjänster.

Jag tror att svårigheten inte främst är av teknisk natur. Dagens Velomobiler är trots allt resultatet av ganska många års utveckling, låt vara i begränsad skala. Visst skulle lägre vikt och ett lägre pris kunna hjälpa något men med tanke på att det är ett, relativt cykeln, tekniskt komplicerat fordon så kommer priset alltid att vara relativt högt med nuvarande synsätt. Är en Velomobil idag dyr? Jag tycker inte det. En Quest, som nog är en av de billigaste, kostar med dagens Euro-kurs ca: 55000:-, en standard Mango med samma utrustning möjligen marginellt mindre.

Jämför detta med en highend racercykel som kan kosta upp emot det dubbla (inget fel i det, jag gillar såna också) och som det finns många av. Trots det har jag inte en enda gång träffat någon som visat något intresse när jag besvarat den obligatoriska frågan: "Hur mycket kostar den" Oftast blir svaret Ohhhh!!! och så går dom synbarligen förskräckta vidare...

Att kommersiellt sälja konceptet i Sverige är helt klart en utmaning som nog kräver ett helt annat synsätt. Frederik van de Walle beskriver detta med sitt "Sociotekniska ramverk" på ett som jag tycker lättförståeligt sätt i sina Master thesis: http://users.telenet.be/fietser/fotos/VM4SD-FVDWsm.pdf
som även i övrigt förtjänar att läsas om någon nu händelsevis missat det.

Hur förändra föreställningen om att ett muskeldrivet fordon, om det inte är ett rent sportredskap, inte får kosta mer än en moped?

Den här bloggposten beskriver Velomobilkänslan på ett utmärkt sätt men jag personligen skulle nog inte vilja förstöra den med en motor även om den är elektrisk...

http://velomobileblog.com/?p=108

Hej.

Tänkte ge mina tankar på vad jag tycker kan vara smart om man vill få en överblick över vad för egenskaper, tekniska samt andra, som en ny produkt bör ha.

Satsa på early adoptors eller mainstream?
För det första bör man ha i tankarna att när en "ny" inovation introduceras (hänvisar här till velomobilen även om den inte är ny som sådan) så har vi först early adoptors och först senare mognar produkten och förhoppningsvis blir den mainstream.

Även om det går att säga att velomobilen har några early adoptors så tror jag fortfarande att det finns väldigt många fler som skulle tillhöra denna skara om bara priset gick ner och alternativen var tydliga. Därför tror jag mer på att satsa på att nå den kundgruppen först istället för att försöka skapa en produkt som tilltalar en majoritet av befolkningen.

Skapa överblick över produkter och egenskaper
För att skapa en överblick över vilka alternativ som finns och vilka egenskaper dessa har så kan man lätt göra ett exelark med olika hvp (human powered vehicle) lösningar, produktspecift eller indelade i grupper, på ena axeln och egenskaper, tekniska samt andra (även här kanske ha huvudkategorier för övergripande egenskap och underkategorier för teknisk specifikation) på den andra axeln. 

På så sätt skulle man få en tydligare överblick över tillgängliga (och tilltänkta, förutsatt att man har en ide om deras egenskaper) alternativ, med information som pris, lastkapacitet, smidighet, energibehov (luftmotstånd, el assist osv.) men även mjuka egenskaper som utseende, användarvänlighet osv.

Blev ett längre inlägg än jag tänkt. Kan försöka lägga upp en bild på ett exelark senare under veckan om min beskrivning var otydlig. 

Vad tror ni om detta för att få en tydligare överblick?

Mvh/Erik

Ett exempel på ovanstånde struktur är såklart Råd och Röns tester, där de har produkterna på en axel och egenskaperna på den andra för enkel översikt.

Det du beskriver låter för mig väldigt likt Frederik van de Walles fordons-grid, fast en mer detaljerad form av den. FvdW:s uppsats borde vara obligatorisk läsning för oss som tänker komma på VM-mötet. Jag tror att oil peak kommer att hjälpa oss att förändra föreställningarna hos folk. Men den som idag ska planera för en serietillverkning av fordon i Sverige under/efter oil peak måste också tänka framåt i tillverkningsprocesserna. Lokalt tillgängliga råmaterial, miljövänlig och energisnål tillverkning, anpassning till svenska klimat- och trafikförhållanden.

Var hittar vi Frederiks uppsats?

Som en påminnelse så kommer vi alltså att ha en workshop i trådens ämne söndagen den 9 oktober i Göteborg. Det kommer också finnas möjlighet att delta på distans. Vi är ett gäng som kommer träffas, men vill du också vara med så skicka ett mail till [email protected] och berätta vad du tror att du kan tillföra.

Frederiks uppsats finns länkad från ett socialt media som heter Ecoprofile :)

http://www.ecoprofile.se/thread-1010-Mango-Velomobil.html#5927

Johan
Här kan du få lite mer inspiration till din fyrhjuliga velomobil. Det är ju en del motordrivet på denna sida men jag tänker mer den tilltalande retrodesignen!
http://www.thecoolhunter.net/transportation
/Staffan

Tack för det Erik... :-) Himla bra socialt media det där Ecoprofile verkar vara. Finns ju allt! Helgläsningen är räddad.

Kul inspiration, Staffan!

På workshopen kommer det finnas med kolfiberkompetens med erfarenhet från en svensk supersportbiltillverkare. Det kommer också vara med en kille som förhoppningsvis kommer ha färska erfarenheter från Velomobilcenter utanför Köpenhamn. Och det är också klart att vi får med oss en designer som kommer kunna göra skisser om vi lyckas komma så långt att vi får fram några olika specifikationer på velomobiler.

Fick tips om en svensk kompositspecialist: carbon-composites.se

Imorgon fredag kl. 10 kör vi ett förmöte med Google Hangout för att bestämma workshopprogrammet. Häng gärna på! Skaffa ett Google+-konto, lägg till mig i dina cirklar och haka på Hangouten kl. 10.

Med funderingarna om elassist, eldrivlina, superkondensator batterier så finns det kanske ett tänkbart alternativ med en vinklad kuggutväxling (bevel gear) med motor/generator inuti ett väldesignat ramrör. Kanske t.o.m. en generator riktat mot tramdrevet och en motor riktat mot en tvåhjulig bakaxel.

http://electricmountainbikes.blogspot.com/2008/11/gruber-assist.html

Greenspeeds och whikes deltatrikes "rörram" är ju byggda på ungefär detta sätt. 

http://www.greenspeedtrikes.eu/cariboost_files/greenspeed_Anura.pdf

http://www.whike.com/en/


... ytterligare exempel för att enkelt se hur jag menar!

Hase Kettwiesel Tour

Would you know there's an electric-assist motor hiding in the seat tube?

Fint väder och medvind till jobbet i går så jag passade på att dra på lite extra och dokumentera hela resan med en skrytvideo:



Det går alltså att dra på rätt bra även med en långsam velomobil som Cab-bike. Snittade 25,7 km/h och då är att märka att jag är 56 år och ägnar mig inte åt någon annan träning än just att cykla till jobbet... Tack vare elassisten är backen uppför Götaälvbron en lätt match trots det rätt tunga ekipaget. Vid 24 km/h lägger den dock av (enl lag) och när det går fortare bromsar den en del eftersom det är en navmotor utan frihjul. Brukar ladda upp batteriet varannan dag (efter 31 km körda) med c:a 40% kapacitet kvar.

Däremot lämnar cykelbanorna en del i övrigt att önska. Ligger lite kommentarer på videon här och där. Om cykeltrafiken ökar markant så lär även olyckorna göra detsamma om inget görs.

Underbart att få "åka med"! Det är precis såna här resor jag tänker mig är ett av velomobilens starka områden, lite längre cykelresor i större stad. Sådana cykelresor som inte är så kul att göra i dåligt väder med vanlig cykel.

Jag drar slutsatsen att farten är fullt tillräcklig här, nästan så att jag fick hjärtat i halsgropen några gånger på cykelbanorna... Fotgängarna lär inte gilla om det går fortare än så här. Har du kört på någon någon gång?

Ska man ha velomobilen för pendling utanför storstad så antar jag att man gärna vill ha upp hastigheten ytterligare, när man slipper köra på krokiga cykelvägar med fotgängare.

Om du kör i lite mer makligt tempo för att slippa bli svett, vad tror du snitthastigheten hamnar på då?

"Den smala vägen verkar gälla även inom islam"... :-)

Vad är det för kamera du har filmat med? Imponerande vad lite skak det blir. Jag har testat att montera kamera i min Nihola lastcykel, men det skakar så att filmen i princip blir värdelös. Beror väl mest på att Niholan är ofjädrad.

Ja, tillräcklig hastighet. När man börjar komma upp runt 30 km/h så blir det för mycket för de flesta cykelbanor och kör man på en gångtrafikant i den farten så kan det bli allvarliga personskador.

Ungefär där titelbilden på videon är tagen har jag faktiskt touchat en vilsen man som först stod på gatstenen mellan cykelbanan och gatan men efter att han sett mig komma plötsligt börjar gå mot gångbanan. Jag håller då ut så han kan passera men så ångrar han sig och backar. Fick precis stopp med cykelns front mot hans byxben så inga skador. Man har överraskande kort bromssträcka eftersom bägge framhjulen bromsar och det inte är någon risk att man ska fara över styret som på en vanlig cykel.

Vill man ligga i farter över 30 längre stunder så är min variant av elassist olämplig. Det börjar kännas påtagligt att motorn bromsar men det är priset man får betala för regenerativ broms som laddar batteriet i utförslöpor. I somras kunde jag köra uppåt 8-9 mil i Dalslands backar med 25 kg packning utan att batteriet tog slut genom att vara noga med att hålla nere farten utför med batteriladdning.

Vill man undvika att bli svettig så låter man elen göra det mesta av jobbet. Det går att dra på mer assist vid behov. Motorn känner alltså av hur hårt man trampar. Jag har höjt trampsensorns känslighet så vid högsta assistläget kan man ligga i 20 km/h och trampa mycket lätt. Med helt stängd vindruta i duggregn och 20 grader varmt kan man ändå komma undan både svett och andfåddhet.

Videon togs med en VIO POV.HD med kamerahuvudet monterat på taket. En tanke med kameran är att ha dokumentation vid en ev olycka. Har inte försökt skaffa någon försäkring (om det alls går)...

Jag har testat några velomobiler på Velomobilcenter utanför Köpenhamn och här är mina intryck:

Intryck från Velomobilcenter

Jag lägger upp det som en ny artikel här på Ecoprofile så snart jag smält intrycken lite till. Det kan behövas en ny velomobiltråd! Hur många inlägg är det i denna tråd Johan, är det tretusen eller bara tvåtusen?

Detta är det 233:e inlägget i den här tråden. Alldeles för lång för att någon ska orka ta sig igenom. Men roligt har det varit! Kanske blir det läge att starta en ny tråd efter söndagens workshop, vem vet vad som händer där?

Väldigt roligt att ta del av din intryck från Velomobilcenter Erik! Hur ska man se på det här med hastighet egentligen? Blir det två olika velomobiltyper, en stadsvelomobil och en landsvägsvelomobil? Fast detta gäller ju iofs för bilar också, de kör i femtio i stan fast de har förmåga att köra betydligt snabbare utanför. Står man ut att köra i 20-25 i stan om man har en snabb velomobil? Eller kommer man köra för fort och då skrämma fotgängare? Eller vill man köra ihop med bilarna?

Är inte 30 en bra maxfart i stan? Då slipper man cykelbanor, eller omvänt, alla gator blir cykelbanor (fast med biltrafik i max 30 km/h). Breda och fina dessutom. De som vill cykla långsammare kan göra det utan att känna sig pressade, eller är jag utopisk nu?

Jag gillar inte idén att helt separera cykeltrafik från annan trafik. Alla hus i stan måste kunna nås med både cykel och bil/taxi, det blir för opraktiskt annars. Så jag förespråkar blandtrafik i 30 km/h, och breda trottoarer där man kan åka skateboard utan att skrämma fotgängare.

Kommer cyklisterna känna sig lika trygga med en sådan trafiklösning?

Näe, det är problemet. Cyklister är ingen homogen grupp utan det innefattar alla från 7 till 77, från sjuåringar på söndagstur till lastbilschaufförer med bråttom till jobbet. Jag tänker mig att vuxna med bråttom blir avtända av cykelbanor som behandlar trafikanterna som körkortslösa barn. T ex om det är en 30-väg med cykelbana så cyklar jag hellre bland bilisterna än barnvagnsförarna på cykelbanan. En velomobilförare skulle nog välja 30-vägen hur som helst. Det viktigaste tycker jag är att avskaffa cykelbanetvånget. Det måste vara upp till den enskilde cyklisten att avgöra om cykelbanan är bästa valet eller ej.

Trafikförordningen 3 kap 6 §
Cyklar och tvåhjuliga mopeder klass II skall vid färd på väg föras på cykelbana om sådan finns.

Vi var elva personer som träffades på velomobilworkshop igår. Jag är fortfarande alldeles tagen. Vilken otrolig kompetens som var samlad! Tack alla för att ni kom! Det känns som att vi faktiskt startade upp någonting. Här är några foton som jag lyckades knäppa mitt i euforin (fick inte med samtliga tyvärr):



Vad det gäller denna tråds fortsättning, så föreslår jag att vi hellre startar ett antal nya trådar med specifika aspekter på velomobiler än att vi fortsätter här. Jag tror jag själv ska starta en tråd om fyrhjuliga cyklar/velomobiler.

Ja gör det!
Oj vilka fina bilder du fick på min Munzo!
Kanske finns det plats för en tråd för lättviktsvelomobiler också?

Absolut! Jag tycker vi ska ha en 10-15 nya velomobiltrådar! :-)

En liten video från provkörningen:

Jag är gärna med i första intressentgruppen ("kärnteam") och brainstorma kring vilka olika bidrag (tekniska, kommersiella, kompetenser, resurser...) som behövs för projektet Mvh Simon E

Ser min katamaran 16:18 min in i denna videon ;)

www.ecoprofile.se/thread-2355-Ska-vi-starta-velomobilfabrik.html#19186

en idebild på den ;)
http://simonscat.blogg.se/images/2009/090413-quiet-revolution-l_35294766.jpg

Simon

Kul att du hittat hit Simon! Den där katamaranen ser mycket intressant ut! Det borde väl kunna fungera?

Diskussionerna har fortsatt i några andra trådar:

http://www.ecoprofile.se/thread-2616-Premiartur-Goteborg-Kopenhamn-for-fyrhjulig-cykel-(quad).html

http://www.ecoprofile.se/thread-2446-Fyra-hjul-ar-fler-an-tre.html

http://www.ecoprofile.se/thread-2593-Fjadringslosningar-for-trike-och-quad.html

http://www.ecoprofile.se/thread-2577-Ramkonstruktioner-for-trikar,-quadar-och-velomobiler.html

http://www.ecoprofile.se/thread-2590-Elassistanssystem-till-cykel.html

Detta är min senare konstruktion som även enkelt är fällbar samt väldigt lätt http://simonscat.blogg.se/images/2010/100908-ddw-lge-r_108414690.jpg

Berätta gärna mer om katamaranplanerna i den här tråden:
http://www.ecoprofile.se/thread-1991-Reflektioner-fran-Almedalen-och-Gotland-2010.html

Vi har haft några trevliga filmer i denna tråd. Här kommer en till:
http://www.youtube.com/watch?v=fXIAu2b_rHw&NR=1&feature=endscreen

Någon mer än jag som tycker det ser farligt ut att hålla sådan hastighet på en så smal cykelbana där det rör sig fotgängare?

Ja det går rejält undan på videon på den videon

#21374

Jag skissar på en som 3 hjulig velomobil som kan Carva ;)

På posten

#19215

finns en bild på en carving broms, vet någon var den bilden är tagen & kanske t.o.m. var cykeln finns ;)

Simon

Tilting Vehicles (Carving)
http://tiltingvehicles.blogspot.se/2010/04/carvx.html

Hittade denna Carving konstruktionen som byggde en säkrare V-Max!
men den illusttrerar bra det inte är så svårt bygga säkrare konstruktion med 1 extra hjul.

Tilting V-Max Trike by Tilting Motor Works

Bob Mighell of Stanwood, WA set out to build a machine safer than a two wheeler that could still carve the turns like a bike.

Vore kul om du kunde hitta något lutande fordon som har tillräckligt med lastutrymme för att klara vardagen!

Denna är vacker men dyr.

Vi har nu tagit några små steg mot en velomobilfabrik... Eller det handlar snarare om en kombination av lastcykel och velomobil. Läs mer på Veloves Facebooksida. 

Velove lastcykel prototyp 1 och 2 har nu rullat ett par år. De byggdes med minimala budgetar och av min pappas samlade erfarenheter av fordonsbygge.

Nu har vi fått stöd från Din El Miljöfond samt Tillväxtverket för att bygga prototyp 3, vilken just nu ritas av Flevobike i Holland.

Velove prototyp 3 rullar nu:

Härligt att se Johan!

Jag var på en visning av Norra Djurgårdstaden häromdagen. Denna stadsdel är på väga att byggas upp under de närmaste 15-20 åren med ett tänk som bland annat har vänt på prioriteringen av trafikslag. Det är Cykel/Gång sedan kollektivtrafik och sist bilarna. I det sammanhanget har man vissa bryderier kring logistiken med försörjningen av området med gods, varor mm. För mig kändes det som att Velove och Pling vore perfekt att etablera här. Dessa koncept ligger väldigt bra till när det gäller att hjälpa till att lösa en del av de logistikproblem som man talade om i projektet.

Tack för info! Har hört lite om det innan. Jag tror vi släpper det jobbet till våra vänner på MoveByBike Stockholm. Hoppas på liknande satsningar här i Göteborg!

Artikel i Velo Vision nr. 48 om Velove prototyp 3.

Då var vi igång då! :)