Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Ecoprofiles syn på hållbara affärsverksamheter

Vi sätter ribban högt och vill bara ha med de företag som redan idag har en produktportfölj som uteslutande består av produkter och tjänster som vi anser kan sägas utgöra en del av hållbar konsumtion. Nedan är ett antal exempel, listan byggs ut och anpassas kontinuerligt. Allt täcks inte in, kontakta mig gärna om du undrar om ditt företag platsar i Ecoprofile affärsnätverk!

Johan Erlandsson
johan.erlandsson@ecoprofile.se
0707-731682
 

ENERGI

  • El från vindkraft, solceller och vattenkraft med lösningar för fiskvandring. Bra miljöval-el uppfyller detta.
  • Fjärrvärme märkt med Bra Miljöval
  • Tillverkning och försäljning av produkter för solenergi och vindkraft
  • Försäljning av produkter och tjänster inom energibesparing
  • Småhustillverkare som uteslutande erbjuder småhus som minst uppfyller passivhusstandardens krav på energiförbrukning
  • Arkitektbyråer som för fastighetsarkitektur uteslutande designar utifrån minst passivhuskraven när det gäller energiförbrukning
  • Belysning med energiprestanda motsvarande LED-belysning eller bättre, utan giftiga ämnen som till exempel kvicksilver.
  • Torktumlare eller torkskåp som drar mindre än 2 kWh per tork

MAT

  • Detaljhandel med uteslutande ekologiskt producerade produkter samt endast grönmärkt fisk enligt WWF:s fiskguide
  • Ekologiskt producerad mat
  • Restauranger med medelmängd kött/ost på max 44 gram i huvudrätterna, ekologiskt producerade råvaror samt endast grönmärkt fisk enligt WWF:s fiskguide
  • Caféer med ekologiskt producerade råvaror
  • Helvegetariska restauranger (ej krav på ekologiskt)
  • Hemkörning av middagskassar med helvegetariskt innehåll (ej krav på ekologiskt) alternativt en hållbar mängd kött/ost samt 90 % ekologiska råvaror. Vi räknar på 40 kg kött och ost per person och år och en fördelning 20-40-40 på frukost, lunch och middag. Det ger max 44 gram kött och ost per portion. Samt endast grönmärkt fisk enligt WWF:s fiskguide. Motivering till maximala köttmängden 40 kg/person och år finns i boken Mat och klimat.
  • Produkter för egenodling från leverantörer som inte säljer konstgödsel och ej KRAV-godkända bekämpningsmedel
  • Matlagningskurser med med medelmängd kött/ost på max 44 gram i huvudrätterna

RESOR

  • Cyklar
  • Elcykel/moped/mc med möjlighet till förnybar energi och lägre energiförbrukning än 0,4 kWh/mil vid verklig användning
  • Service och tjänster till cykling
  • Bilpooler med bilar som drivs med förnybara bränslen/el
  • Biluthyrning
  • Taxi
  • Kollektivtrafik
  • Tåg- och bussresor
  • Distansmötesteknik
  • Satellitkontor (som minskar resbehovet)
  • Hotell med Svanenmärkning

ÖVRIG KONSUMTION OCH ANDRA TYPER AV AKTÖRER

  • Second hand
  • Återvunnet/återvinning
  • Ekologiska kläder (odling och tillverkning)
  • Möbler med erkända miljömärkningar och/eller tillverkade av återvunnet material
  • Giftfria leksaker (tillverkning och färdiga produkter)
  • Miljökonsulter. Vi accepterar dock inte konsulter som erbjuder tjänster inom klimatkompensering.
  • Sök- och indexeringstjänster för miljöprodukter med kriterier som baseras på hållbar konsumtion och som inte listar klimatkompenseringstjänster.
  • Mätsystem för miljöprestanda
  • Medieaktörer inom miljö och hållbar livsstil som är tydliga med att det krävs en omfattande omställning inom konsumtionsområdena mat, resande och energi i bostaden och som tar avstånd från klimatkompensering.
  • Kretsloppslösningar för näringsämnen
  • Festivalarrangörer inom miljö och hållbar livsstil som är tydliga med att det krävs en omfattande omställning inom konsumtionsområdena mat, resande och energi i bostaden, som tar avstånd från klimatkompensering och som inte uppmuntrar till ohållbart resande till festivalen.
  • Färg som är märkt med EU-blomman eller Svanen

 

Vilka affärsverksamheter kan sägas vara hållbara?

Går det att avgöra om en affärsverksamhet är miljömässigt hållbar? Frågan är viktig, eftersom en sådan bedömning möjliggör att framhäva och ge stöd till dessa affärsverksamheter. Genom uppmärksamhet och stöd får dessa företag större möjligheter att växa och därmed öka andelen hållbara affärsverksamheter i samhället.
I denna utvärderingsmodell ställer vi oss frågan om de produkter och tjänster som affärsverksamheten innehåller är håller sig inom planetära gränsvärden vid storskalig konsumtion. Den teoretiska utgångspunkten är ett konsumtionsperspektiv där kunskaper om planetära gränsvärden kopplas ihop med vad vi vet om olika konsumtionsgruppers miljöpåverkan.

Affärsverksamheter sorteras i vår modell in i tre kategorier: Röd, Grön och Grön+. De verksamheter som uppfyller kriterierna för Grön+ är listade här högst upp och är välkomna att vara med i Ecoprofiles affärsnätverk.

Utvärderingsmodellen här ska ses som ett första försök, och betydligt mer arbete med den krävs för att den ska kunna börja tillämpas i större skala, till exempel av Tillväxtverket, Innovationsbron, företagsinkubatorer, aktörer inom innovationssystemet, landsting/regioner, kommuner, biosfärområden m.m.

Ett möjligt resultat av fortsatt arbete är en modell som visualiserar vilka typer av produkter/tjänster inom kritiska produktgrupper som håller sig inom planetära gränsvärden.

Planetära gränsvärden

Under 2009 introducerade Johan Rockström och 24 andra miljöforskare från olika discipliner ett nytt begrepp i miljövärlden, Planetary Boundaries, ”planetära gränsvärden”. Tillsammans identifierades nio viktiga miljöpåverkanskategorier som ansågs mest kritiska att hålla koll på. Gränsvärden togs fram för vad planeten mäktar med, och de prickade också in hur vi ligger till. I en enda bild går det alltså att utläsa vilka globala miljöproblem som är mest bråttom att åtgärda. Förlust av biologisk mångfald, kväveanvändning och klimatpåverkan är det som är allra mest akut.





Källa:
http://www.stockholmresilience.org/download/18.8615c78125078c8d3380002197/ES-2009-3180.pdf

 

Produktions-, livscykel- och konsumtionsperspektiv

Även om inte miljöproblemen har sammanställts på ett så tydligt sätt som i planetära gränsvärden tidigare, så har vi varit medvetna om att människan ger upphov till miljöproblem under några generationer. Det går att urskilja tre större perspektiv på hur människan har angripit miljöproblemen som uppkommit under industrialiseringen. De har utvecklats kronologiskt med existerar idag sida vid sida, och det är viktigt att förstå vilket perspektiv som används när lösningar på miljöproblem diskuteras.

I produktionsperspektivet är det produktionsanläggningars miljöpåverkan som står i centrum. Fabrikens resursanvändning och utsläpp kontrolleras av myndigheter och av företagen själva, och de flesta arbetar med förbättringsprogram för att minska miljöpåverkan.

För några decennier introducerades livscykelperspektivet, då allt fler insåg att en stor del av miljöpåverkan realiseras utanför produktionsanläggningen. Bilar, byggnader och elektronik är exempel på produkter som har sin största miljöpåverkan i användningsfasen snarare än i produktionen.

Alldeles nyligen har konsumtionens omfattning börjat analyseras på allvar, och flera studier har genomförts som visar att vissa konsumtionsgrupper står för större miljöpåverkan än andra. Mätetal som ”Ecological Footprint” och växthusgasutsläppsberäkningar visar att det är de mest utvecklade ekonomierna som står för störst resursanvändning och växthusgasutsläpp. En ständigt växande ekonomi och allt högre konsumtionsnivåer har lett till nya uttryck som ”grön tillväxt”, ”hållbar tillväxt” med mera har dykt upp, med målet att kunna ha ekonomisk tillväxt utan ökad miljöpåverkan. Än så länge har denna frikoppling inte visat sig vara möjlig.

Ecoprofile hävdar att konsumtionsperspektivet är det enda perspektiv som kan ge en helhetsbild av människans miljöpåverkan, och som bäst indikerar var vi bör inrikta arbetet för att ställa om till hållbarhet. Vi utgår också från att tio miljarder människor ska kunna köpa en viss produkttyp utan att planetära gränsvärden ska riskera att överträdas, att den extrema ekonomiska ojämlikhet som idag finns i världen bör minskas.

 

Konsumtionsstudier

Det finns ett flertal Europeiska konsumtionsstudier gjorda, varav den mest kända kanske är EIPRO-studien. Denna och 10 andra konsumtionsstudier med vanliga miljöpåverkanskategorier som klimat, övergödning och försurning genomlystes i en vetenskaplig artikel av Arnold Tukker 2008. Även Naturvårdsverket gjorde en konsumtionsstudie 2008, dock begränsad till klimatpåverkan som miljöpåverkanskategori. Alla studier pekar entydigt på att tre större konsumtionsområden står för en majoritet av miljöpåverkan, transport, boende och mat. Vi kallar i fortsättningen dessa för kritiska konsumtionsområden.




Figur 1 Den privata konsumtionens fördelning av växthusgasutsläpp enligt Naturvårdsverket, 2008
 
Något som dock behöver beaktas är att de miljöpåverkanskategorier som är svåra att kvantifiera, som t.ex. kemikalier, inte tagits med i studierna. Produkter som kläder och elektronik skulle därför i verkligheten kunna hamna högre upp i prioritet än de gör i dessa studier.

Källor:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1162/jiec.2006.10.3.159/abstract
http://ec.europa.eu/environment/ipp/pdf/eipro_report.pdf
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5903-3.pdf

Kombination planetära gränsvärden och konsumtionsstudier

Om vi kombinerar kunskapen om de planetära gränsvärdena med kunskapen från konsumtionsstudierna så blir bilden tydligare. Matproduktionen vet vi har stor påverkan på biologisk mångfald, klimat och kväveanvändning. Resande har stor påverkan på klimat och biologisk mångfald. Energianvändningen i hemmet har stor påverkan på klimat. Affärsverksamheter som verkar inom dessa områden behöver alltså ha en betydligt mindre miljöpåverkan än vad som finns på marknaden idag för att det ska kunna anses vara hållbart.

 

Kategorisering

Vi har valt en enkel kategorisering baserad på de kritiska konsumtionsområdena mat, transport och energi i hemmet plus några nyckelgrupper till. Eftersom dessa områden står för majoriteten av miljöpåverkan blir det rationellt att använde de som grund för kategoriseringen. Affärsverksamheter kan delas in i röd, grön och grön+ enligt nedan. Kategori grön+ är välkomna att vara med i Ecoprofiles företagsnätverk.
 
Försäljning eller marknadsföring av produkter och tjänster inom mat, energi och resande och övriga nyckelkonsumtionsområden som inte är tydligt hållbara
 
 
 
 
Försäljning eller marknadsföring av produkter och tjänster som inte är inom kritiska konsumtionsområden
 
 
 
 
Försäljning eller marknadsföring av hållbara produkter och tjänster i kritiska kategorier

eller

Försäljning eller marknadsföring av produkter och tjänster som inte är inom kritiska konsumtionsområden och som bara erbjuds till hållbara affärsverksamheter

eller

Försäljning av informationstjänster eller programvara som uteslutande stödjer hållbar konsumtion
 



Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen