Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.
Gästartikel från Världens EkoGästartikel från Klimataktion

Kultur & media   

KliMATfrågan på bordet, Formas fokuserar

ELEONORA HORN 2008-12-02        #8308
Se också en tidigare tråd om boken.

http://www.ecoprofile.se/3400_1176_KliMATfragan_pa_bordet.htm#7828



JOHAN ERLANDSSON 2008-12-05        #8372
Det här blir den första boken i Ecoprofiles bokcirkel. Diskussionsstart 5 januari 2009 för den som vill vara med! Boken beställs för 70 spänn inkl. frakt på länk nedan.

http://www.formas.se/formas_shop/ItemView.aspx?id=4258&epslanguage=SV

MAGNUS BILLBERGER 2009-01-06        #8760
Är vi redo att börja? Jag har ett par kapitel kvar, men är redan ganska diskussionslysten. En första sammanfattande anmärkning är att det är ett ambitiöst projekt att pussla ihop alla dessa olika aspekter på mat i relation till klimatet. Därmed känns det inte heller så konstigt att de olika avsnitten håller varierande kvalitet. Vissa av skribenterna lyckas väldigt bra med att förmedla sitt budskap medan har det lite svårare. Ett par av kapitlen tycker jag tyvärr känns rent undermåliga.

ANTON STEEN 2009-01-07        #8769
Jag är också snart klar. Jag kan börja med att säga att jag håller med dig Magnus. Fast samtidigt tror jag att dem med flit har gjort vissa kapitel ganska förenklade för att en bredare publik skall kunna ta till sig budskapet. Det är ju inte alla som har förmågan eller intresset att ta till sig växtodlingsföljder och specifika grödors olika egenskaper. Många är nog ute efter enklare budskap med tydliga direktiv om vad som är bra och mindre bra. Från det perspektivet så tycker jag att dem enklare kapitlen är helt ok.

MAGNUS BILLBERGER 2009-01-09        #8794
Det inledande kapitlet är ett av dem jag är mest skeptisk till. Det kanske kan vara lämpligt att diskutera boken kapitelvis? Mat åt 9 miljoner – klimatet är en joker Detta kapitel haltar betänkligt. Kuylenstierna arbetar med vattenfrågor åt FN och borde i egenskap av detta ha djupare insikt i hur ansträngd vattenförsörjningssituationen är på många håll i världen. På många håll sker idag konstbevattning medelst grundvatten i en takt som vida övertiger den hastighet med vilken detta grundvatten fylls på. Visst är det lovvärt med en optimistisk inställning, men jag tycker att Kuylenstierna befinner sig långt utanför realismens territorium. Visserligen ligger det mycket i den effektiviseringspotential som Kuylenstierna framhåller, men man måste i så fall också ta hänsyn till viktiga begränsningar som exempelvis att vi årligen gör av med mer resurser än vad ekosystemen klara av att producera. En uppgift som förekommer är att vi redan i oktober har gjort av mer årsproduktionen. Andra begränsning är energitillgång, tillgång på konstgödning och som jag varit inne på: vattentillgång. Kuylenstierna hoppas på lite mer av alla dessa, men min bild av verkligheten är att vi successivt kommer att få mindre och mindre att röra oss med av dessa ingredienser. Jag ställer mej också frågande till de prognostiserade 9 miljarder människor år 2050 som man talar om. Är inte denna siffra som så många andra prognoser av denna dignitet baserad på ekonomernas tillväxtmodeller?

MAGNUS BILLBERGER 2009-01-09        #8795
Jag tar ett kapitel till när jag ändå är igång: Europas mat i nytt klimat Ohlsson diskuterar med utgångspunkt från ett antal scenarier och passar också på att upplysa om vad ett scenario är och hur man bör förhålla sig till sådan. Jämför med en prognos – jag tror att många av de scenarier som förekommer i och kring klimatdiskussionen mer behandlas som prognoser. Jag delar Ohlssons uppfattning om att stora förändringar i europas livmedelsförsörjningen är både nödvändiga. Vi har nog snarast att välja att aktivt påverka eller att passivt titta på när marknaden tar hand om frågan.

JOHAN ERLANDSSON 2009-01-13        #8826
Inte många som håller utsatt lästid här, inklusive jag själv... ;-) Men det är väl en av fördelarna med en sån här mötesplats, alla behöver inte vara samlade samtidigt för att kunna få en diskussion. Jag har bara läst några kapitel än. Det första jag slogs av var redaktör Birgitta Johanssons sammanfattning som rätt tydligt pekade på vilka skilda åsikter det finns i frågan om konventionell odling kontra ekologisk. En sak jag irriterat mig lite över med boken är avsaknaden av referenser. Antagligen har de tänkt att den blir mer lättläst utan referenser, men jag hade personligen gärna velat kolla upp en del påståenden. Två andra saker jag slås av är hur viktig befolkningsökningen och köttkonsumtionen är. Det kanske idag inte är möjligt att odla ekologiskt för att mätta alla kötthungrande människor, vi måste köra jordbruksmarken på anabola steroider för att den ska producera tillräckligt med grödor för att det ska räcka? Vilket inte är hållbart i längden så klart. Angående kapitel ett så blev också jag lite tveksam när Kuylenstierna säger att vi ska gödsla mer. Vet dock inte om han menar konstgödsel eller ej, men om han gör det så känns det ju inte direkt hållbart att öka konstgödslingen. Han pekar till och med själv på en del problem med konstgödsling, om än inte alla. Magnus, menar du att befolkningstillväxten är starkt kopplad till ekonomisk tillväxt? Är det så? Är det inte i de fattigaste länderna befolkningstillväxten är som störst, de som inte lyckas industrialisera sig?

ANTON STEEN 2009-01-13        #8841
Ok, dags att börja.. Jag håller med dig Johan. Något jag slogs av är det ganska breda spektrum av åsikter som kommer fram i boken. Vissa är väldigt negativa till GMOs tex medan vissa ser det som en självklarhet för att klara försörjningen för 9 miljarder människor i klimatförändringarnas spår. Personligen måste jag säga att jag har blivit mer positivt inställd till GMOs efter att ha läst boken. Det största problemet med GMOs tycker jag är hela patenthistorien. Det är självklart absurt att företag kan "äga" grödor och tjäna stora pengar på det mest basala mänskliga behovet - mat. Jag är också lite förvånad över att så många är eniga om köttets mycket problematiska ställning men att så få, med undantag av Annika Carlssons artikel, tar steget fullt ut till att förespråka en helt eller delvis vegetarisk kost. Ytterligare en funderare som jag fick var förpackningars betydelse. Det är så lätt att kritisera extra förpackningar och dess påverkan och samtidigt glömma bort dess stora betydelse för att öka hållbarheten och därmed minska svinnet av mat vilket dramatiskt förbättrar effektiviteten i hela matkedjan. Magnus, jag trodde att siffran 9 miljarder vid 2050 var ganska okontroversiell!? Varför är du så tveksam till denna siffra?

FREDRIK BERGMAN 2009-01-13        #8850
Jag har boken på nattduksbordet. Den tittar uppfordrande på mig, men jag har bara inte hunnit. Har bara läst två kap. Fördelen med detta sätt att diskutera ger ju dock som sagt möjlighet att kommentera lååångt senare. Jag får be att få återkomma. Siffran 9.000.000.000 känns upprepad så många ggr i så många sammanhang att den har blivit en etablerad "sanning". Inte direkt vetenskapligt kanske, men jag köper den då den kommer från FN-håll och är medelvärdet av ett par olika scenarion. För den som vill hålla koll på hur många själar det finns på Tellus nu i dag, och varje dag, rekommenderas bifogad sajt. Där en hel del annan matnyttig kul statistik oxå visas.

http://www.worldometers.info/

MAGNUS BILLBERGER 2009-01-14        #8880
Angående 9 miljoner: Nej, jag menar inte att det finns en direkt koppling mellan ekonomisk tillväxt och befolkningstillväxt. Däremot menar jag att prognosmakarna i bägge fallen har väldigt svårt att hantera det faktum att resurser kan ta slut. Efter att ha läst Plan B 3.0 så har jag fått vatten på min kvarn. Lester Brown beskriver ett antal förutsättningar som obönhörligen måste leda till dramatiska avbräck i livsmedelseförsörjningen. Att hotande förutsättningar förekommer i många utvecklingsländer gör att jag bedömer att befolkningstillväxten kommer att avstanna snabbare än prognoserna förutsäger. Tyvärr kommer det i ske i form av knapphet till mat och vatten. Jag ska läsa på om FN-scenarierna innan jag fortsätter att utveckla mina takar om detta. Man kanske ska hoppas att jag har fel i mitt resonemang....

MAGNUS BILLBERGER 2009-01-15        #8900
FN redovisar projektioner till 2050 på knappt 8 till knappt 11 miljarder människor. Medelvärdet av projektionerna anges till 9 miljarder. I antagandena ingår fertilitet och mortalitet samt ett särskilt fokus på betydelsaen av utvecklingen av HIV/AIDS. Däremot kan jag inte hitta något om hänsyn till följderna av klimatmodeller och prognoserna kring allehanda effekter av klimatförändringarna. Med tanke på att man i IPCC-rapporterna radar upp den ena varningen efter den andra om missväxt, torka, förstörda skördar, epidemier, skadedjursangrepp osv så hänger jag kvar vid min uppfattning. Om man köper klimatförändringar enligt IPCC:s rapporter som bör dessa också vägas i prognoserna om befolkningstillväxt. Detta är nog oerhört komplicerad övning och jag tycker inte det är rimligt att förvänta att FN:s befolkningsprognoser ska ha inkluderat denna komplexitet. Däremot menar jag att resonemanget måste föras.

JOHAN ERLANDSSON 2009-02-11        #9390
NU har jag läst klart boken! En dryg månad efter utsatt tid. De senaste kapitlen har verkligen bjudit på en del överraskningar måste jag säga. Här är några spridda minisammanfattningar/reflektioner: Christel Cederberg håller sig till en tydlig poäng i sitt kapitel, att det är skumt att redovisa växthusgasutsläppen nationsvis, utan hänsyn till import och export. Till viss del kan man säga att hon redan har blivit hörsammad, i och med Naturvårdsverkets beräkningar som presenterades på Klimatforum i höstas. Genom att räkna med import och export steg utsläppen per capita i Sverige från ca. 6 ton till 10 ton. Flera författare pekar på vikten av att minska svinnet. Viktigt så klart, när nu jordbruket/fisket har så stor del i växthusgasutsläppen. Minskar vi svinnet i alla led behöver vi inte producera lika mycket => mindre utsläpp. Eftersom svinnet är så viktigt kan det klimatmässigt löna sig att köra fisk till Kina och filéa den där om svinnet är mindre där med manuell filettering. Flera författare gör jämförelser mellan mat och resor. T.ex. en Londonresa med flyg ger lika mycket utsläpp som fem ton svenskodlade äpplen. Frågan är dock vad man vill visa med dessa jämförelser? Charlotte Lagerberg Fogelberg säger att svenska växthusodlade tomater inte är så farliga, eftersom 80 % av tomateväxthusen värms med förnybar energi. Gunilla Jönsson tycker att E-handel är bra för att det blir färre bilresor till affären. Och bilresan står för en stor andel av växthusgasutsläppen från transporterna i en matvaras livscykel. Flera författare pratar om klimatmärkning av mat, hur den kan utformas och vilken effekt den kan ha på konsumenterna. Ingen tar dock upp en självklar tillämpning av kvantifierad växthusgasinformation från konsumtionen -att den kan läggas ihop så att medborgaren ser vad det är i livsstilen som ger upphov till stora respektive små utsläpp. Vi kommer att få se mycket mer majs på åkrarna i Sverige allteftersom vi får det varmare. Majs är bra till allt möjligt, t.ex. som foder till djur. Ingen är direkt emot GMO-grödor. Om 20 år kommer vi kunna köpa odlat kött i affären, tror Johanna Berlin, Stellan Welin och Julie Gold. "In vitro"-köttet kommer få gratis draghjälp av från utvecklingen på den medicinska sidan. Sist i boken kommer flera kapitel med vitt skiljda ståndpunkter, och det handlar om ekologiskt kontra konventionellt jordbruk. Johanna Björklund skriver om "Jordbruk med naturen som modell" och argumenterar för att helt överge dagens fossilbränsleberoende jordbruk. Johan, Niels och Anne-Marie skriver att det är svårt att säga vad som ger mest växthusgasutsläpp, ekologiskt eller konventionellt, men mellan raderna låter det som att det är ungefär lika. Sen kommer en överraskning för mig, när Olof Andrén och Holger Kirchmann säger av ett ekologiskt jordbruk utarmar jorden och ger väsentligt större utsläpp av växthusgaser. De är raka i sin kommunikation: "Vi som har skrivit det här avsnittet är mycket skeptiska till ekologisk odling." "Det må stå konsumenten fritt att tro på en viss odlingsmetods överlägsenhet, men om stat eller kommun ska subventionera eller propagera för exempelvis ekologisk odling måste beslutet vila på vetenskaplig grund." Om jag ska sammanfatta mina viktigaste lärdomar från boken så blir det kanske de här: 1. En minskad köttkonsumtion är att föredra. 2. Alla åtgärder för att minska svinnet är bra, det motiverar t.ex. att köpa småförpackningar av färskvaror. 3. Stor oenighet råder kring klimat(o)nyttan med ekologisk odling. 4. Vi kan få se odlat kött i butiken snarare än vi tror. 5. E-handel med mat förespråkas ur klimatsynpunkt.

MAGNUS BILLBERGER 2009-02-11        #9393
När jag läser dina synpunkter Johan inser jag att jag har en hel del text som jag skrev nära jag läste, men som jag ännu inte lagt ut. Här kommer lite mer utförliga kommentarer till ett par kapitel: Välfyllda lastrum ger klimateffektiva transporter I min mening är detta ett beklagligt insnöat bidrag till boken. Jönsson har visserligen viktiga poänger i betydelsen av att minska spill och att effektivisera transporter i alla led, men hon radar också upp en rad rena stolligheter. Exempelvis verkar hon helt oförstående för absoluta tal. Ta en jämförelse mellan båt och lastbil enligt figur 1. Även om lastbilen belastar med kanske 100 gånger så mycket koldioxid som båten per km och kg så förutsätter båten kompletterande transporter högst sannolikt med lastbil. Dessutom säger jag hellre 50 km med lastbil än 5000 km med båt. Än mer påtagligt blir det kanske i jämförelsen mellan större och mindre lastbilar. Här tycks Jönsson ha låst fast sig på parametern ”koldioxidutsläpp per ton-kilometer”. Men medan de stora lastbilarna står för transporter på hundratals, ibland tusentals km torde de mindre lastbilarna begränsa sig till några tiotals km. Min slutledning är att transporterna i små lastbilar fortfarande är avsevärt mer klimatsmarta så länge det handlar om transport av närproducerade produkter. Ett annat märkligt exempel är resonemanget kring fiskpaketet på 400 g som har sitt största utsläpp vid konsumentens färd till och från butiken. Jag är väldigt skeptisk till siffran på närmare 200 g koldioxid vilket i princip motsvarar en kilometers bilkörning. Jag lyckades inte komma åt den ursprungliga källan till siffran (en artikel av Ziegler från föregående kapitel). , Dess sammanfattning gör ingen stor sak av att hemtransporten är den största koldioxidkällan, däremot att den kan vara det. Givetvis finns det fall när ovan nämnda siffra till och med är i underkant. Vanligtvis brukar dock folk köpa mer än bara ett paket fryst fisk. Det är inte ovanligt att en storhandlare släpar hem mer än 40 kg livsmedel vid ett köptillfälle. Låt oss anta att familjen tog bilen till köpcentret 1 mil enkel resa vilket medför ett koldioxidutsläpp på 4000 g. I det exemplet tycker jag fisken borde lastas för 40 g. Maten i soptunnan – vem täljer trägubbar för att elda upp dem? En allmängiltig betraktelse där jag tror det finns potential till bättring. Det räcker ofta att gå till någon äldre släkting för att inse att det inte var så länge sedan vi var betydligt bättre på att ta tillvara på alla livsmedel som framställts. Det är nog tid att omvärdera livsmedel som korv eller presskött (ofta i egenskap av smörgåsskinka) som ju är exempel på gott tillvaratagande av det som ges av slakten. Till slut, när det gäller Andrén och Kirchmann så uppfattar jag dem som väldigt antropocentriska. Det är människan och hennes försörjning i centrum. Jag tycker att de pekar i en riktning mot en ännu starkare exploatering av naturen. En exploatering som jag uppfattar som både energikrävande och resurskrävande i övrigt i en omfattning som knappast kan bli hållbar.

MATTIAS CARLSSON 2009-02-11        #9395
Apropå nyttjande av spillprodukter så tycker jag att man kan lyfta fram gamla husmansklassiker som pölsa och blodpudding. Relativt billiga och "klimatsmarta" sätt att få i sig animaliska proteiner. Dessutom väldigt gott.

Logga in för att svara


Produkter

Magasin (3)
Böcker (2)
Miljökonsult (1)
Återanvändande/upcycling (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2775 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen