Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Mat övrigt   

Smör/Bregott kontra lättmargarin

EVA GUSTAVSSON 2009-01-26        #9068
Nu vid årsskiftet trädde den senaste upphandlingen för skolmaten i Linköping i kraft. Den innehåller några glädjande nyheter: vissa ekologiska varor, ärtsoppa och vegetariskt alternativ som alla får ta för sig av. MEN – ett stort men – Bregottet har slopats och barnen har inget annat än lättmargarin att välja på när de ska breda smörgåsar. Och det finns bara lättmjölk att dricka förutom vatten. Detta har sin grund i livsmedelsverkets rekommendationer. Tyvärr är dessa rekommendationer föråldrade och ligger inte alls i linje med senare års forskningsresultat. Alltfler forskningsstudier visar på bättre välbefinnande med en större andel naturligt fett i maten, t.ex. fett från mjölkprodukter. Numera står det klart att en viss andel naturligt fett i maten behövs för att vi ska må bra, bli mätta av måltiderna och slippa suget mellan måltiderna som oftast leder till småätande och snaskande. Lättmargarin är en industritillverkad produkt till skillnad från smör och även Bregott. Det enda rimliga för en biologisk varelse som människan borde vara att äta mat från naturen, t.ex. smör, inte från kemiska fabriker, t.ex. margarin. Trots de nya forskningsrönen fortsätter Livsmedelsverket att rekommendera lättmargarin och lättmjölk även till de minsta barnen. Och kostansvariga på skolor och i kommuner vågar tydligen inte annat än att göra som myndigheterna säger, trots att både barn, föräldrar och många andra protesterar. Det stora problemet inom skolan tycks vara att barnen äter för lite och får i sig för lite näring under skoldagen, inte för mycket. Se http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article473605.ab. Artikeln redovisar analyser av skolmat som i många fall innehåller mindre energi än bantningsmat för vuxna. Visst finns det barn som äter mycket av skolmaten, men många, många äter för lite. Det har förmodligen olika orsaker. En del tycker inte om maten, en del blir störda av den stressiga och bullriga miljön och en del hinner helt enkelt inte äta tillräckligt eftersom de ibland bara har 20 minuter på sig att köa, ta mat, äta och gå från bordet. Lite mera energirik mat, t.ex. smör/Bregott och helmjölk skulle avhjälpa en del av detta problem. En nationell namninsamling för fullmjölk och smör (eller Bregott) i skolorna pågår. Här finns den: www.namninsamling.se/index.php?sida=2&nid=2818



EVA GUSTAVSSON 2009-01-26        #9075
Jag fick en fråga från Johan vad det här inlägget har med miljö att göra. Här är mitt svar: En miljömässigt hållbar livsstil måste rimligen innefatta att vi äter mat som vi kan hålla oss friska av. Industriell artificiell produktion av s.k. mat, t.ex. lättmargarin, borde rimligen vara mer negativ för miljön än matproduktion med hjälp av naturen. Men kanske du tänker på klimatpåverkan, som smöret och mjölken ger en hel del av? Jag är ingen förespråkare av att frossa i enbart fett och kött, däremot av rena livsmedel utan kemikalier. Då finns inget utrymme för margarin. Dessutom borde alla som känner efter kunna konstatera att man klarar sig med mindre mängder mat om man äter normalfet mat istället för extremt mager. Extremt fettfattiga måltider mättar inte och hungern förleder lätt till snaskande mellan måltiderna, dvs konsumtion av större volymer mat. Det är i sin tur en nackdel för både klimat och miljö. Jaha, det var mina synpunkter. Om du vill ta bort inlägget så ska jag inte protestera. Tack för en intressant webbplats för övrigt.

JOHAN ERLANDSSON 2009-01-26        #9076
Nej, jag vill inte ta bort tråden, nu har det ju blivit en intressant miljöfrågeställning! Vi har haft livliga debatter tidigare om mejeriprodukters och köttets miljöpåverkan. Har du något belägg för att lättmargarin i sig ger mer miljöpåverkan än smör? Eller att en fettsnål diet generellt har större miljöpåverkan? Vilka kemikalier finns i margarin? Tack tillbaks för beröm.

EVA GUSTAVSSON 2009-01-26        #9079
Nej, jag har inga belägg annat än att margarintillverkning är en industriell process där bl.a. bensin och nickel används som processkemikalier. Magkänslan får mig att tro det, bara. Men det är mycket möjligt att smöret har större klimatpåverkan. Det finns all anledning att äta måttliga mängder av det, både för klimatets skulle och med tanke på att fett historiskt sett förmodligen alltid varit en bristvara (utom för eskimåerna kanske). Vad beträffar den överdrivet fettsnåla dieten så behöver man större volymer mat om man äter riktigt energifattig mat. Då beror det förstås helt och hållet på vad man väljer för mat. Ekologisk kontra oekologisk, närproducerad kontra producerad långt bort, lättmjölkprodukter kontra helmjölkprodukter. Risken är väl att suget fylls ut med godis och fikabröd. Det kanske i sig inte är så extremt miljöfarliga livsmedel(?), men ohälsa ger det i alla fall. Och ohälsa leder väl sällan till någon positiv miljöpåverkan om man funderar på sjukhusens alla engångsartiklar, sterilisering av instrument som säkert kräver energi, och antagligen mängder med rengöringsmedel för flitig städning. För att inte tala om alla mediciner som hamnar i avloppet via magen. Nu är jag ingalunda någon förespråkare av extrema fettdieter, det där modet som lovar viktnedgång utan ansträngning så länge man äter bara kött, fisk, ägg, fet ost och grädde och kanske ett och annat salladsblad. Med sådan diet kan inte rimligtvis jorden föda 9 miljarder människor och klimatet går sannolikt åt pipan. Återigen nej, jag har inte sett några undersökningar om det, men det skulle vara intressant om någon annan gjort det.

THEODOR ADOLFSSON 2009-01-26        #9080
"Lättmargarin är en industritillverkad produkt till skillnad från smör och även Bregott. Det enda rimliga för en biologisk varelse som människan borde vara att äta mat från naturen, t.ex. smör, inte från kemiska fabriker, t.ex. margarin." Det enda rimliga är att utgå från det vetenskapliga underlag som finns för vad som är nyttigt och vad som inte är det. Att man bara ska äta det som kommer från naturen är inget giltigt argument om man inte först visar att det som är industriellt tillverkat är skadligt. "Nej, jag har inga belägg annat än att margarintillverkning är en industriell process där bl.a. bensin och nickel används som processkemikalier. Magkänslan får mig att tro det, bara. Men det är mycket möjligt att smöret har större klimatpåverkan." Att name dropa upplevt skadliga ämnen är inget bra argument eftersom ämnens skadlighet bland annat beror på i vilken koncentration de förekommer. "Dessutom borde alla som känner efter kunna konstatera att man klarar sig med mindre mängder mat om man äter normalfet mat istället för extremt mager." Det är väl belagt att människors känslor av hur verkligheten är beskaffad väldigt ofta inte stämmer överens med hur den verkligen är beskaffad. Här kan man dock komma in på placeboeffekten vilken kanske kan göra att det faktiskt går bättre att undvika småätande om man tror att det man äter bidrar till längre mättnad.

JOHAN ERLANDSSON 2009-01-26        #9084
Tack för ditt svar Eva, betydligt mer sansat och nyanserat än vad vi är vana vid när det gäller det här ämnet... :-) Är inte smör också tillverkat i en industriell process? Jag kan tänka mig att den är enklare än margarintillverkning, men det är väl ändå någon industriell process som ska till när man ska göra smör av mjölk i stor skala. Smör är ett matfett baserad på animaliskt fett (i mjölk) och margarin är ett matfett baserat på vegetabiliskt fett (t.ex. rapsolja, solrosolja, linfröolja och palmolja). Du måste ha hört någonstans att bensin och nickel används i tillverkningen av margarin? Var står det att läsa? Hur mycket blir kvar i margarinet? Jag har själv blivit påverkad av debatten och köper numer bara smör och Bregott som matfett. Men jag kan inte säga att jag gör det baserat på några trovärdiga fakta.

LARS SCHALE 2009-01-27        #9097
Se länk till Gunnar Lindgren och livsmedelsverket om tillverkningen av margarin.

http://www.gunnarlindgren.com/margarinframst-SLV-2.pdf

EVA GUSTAVSSON 2009-01-27        #9099
Tack Lars, att du tog fram en länk margarintillverkning. Jag kan inte exakt redogöra för hur smör tillverkas i stor skala. Men det är fullt möjligt att göra det hemma själv med hjälp av grädde, salt, visp och bunke. Min mamma och jag provade på när jag var liten. I förra veckan lovade jag mina barn att vi ska göra det någon dag. Men är det möjligt att göra ett fast, gult och bredbart fett av flytande oljor hemma i köket? Och om vi ska börja tala om palmolja som råvara, då är vi definitivt inne på miljöfrågor med skövlade regnskogar och långa transporter. Jag håller med de Theodor om att känslor är ganska subjektiva, har man något roligt att göra kan man hålla på länge utan mat och glömma att man är tom i magen. När man har långtråkigt kan man ju känna att man absolut behöver ta sig en macka, även om man i rimlighetens namn inte borde vara hungrig efter en stabil välkomponerad måltid. Men efter några decenniers erfarenhet av ätande tycker jag att jag kan känna en viss generell skillnad på mättnad av olika typer av måltider. Halten av ett ämne avgör dess skadlighet, skriver Theodor också. Visst, jag tar bara några få bittermandlar som krydda i julmarsipanen. Om jag tog bara bittermandel istället för vanlig mandel skulle marsipanen bli både oätlig och dödlig. Halten är helt avgörande. Men bensin och syntetiska tillsatser har inte hört till avdelningen livsmedel förrän de senaste decennierna och det är en försvinnande kort tid i människans historia. Sånt hör inte hemma i vår mat, oavsett halt. Den vetenskapliga forskningen är viktig och bra, men när en aktör med egenintresse (i det här fallet margarinindustrin) finansierar forskning och s.k. experter, kan det vara idé att ta resultaten och uttalandena med en nypa salt. Livsmedelsverket har anlitat s.k. experter som avlönats av margarinindustrin, redogörelser för detta finns också på www.gunnarlindgren.com under Matfett. En annan länk om hälsosamhet med många medicinska referenser: http://www.ravnskov.nu/cholesterol.htm. Tyvärr har jag ingen medicinsk kompetens så jag får erkänna att jag har svårt att ta mig igenom vetenskapliga artiklar om ämnen i blodet med någon nämnvärd behållning. Och de mest vetenskapliga artiklar brukar för övrigt inte finnas tillgängliga på Internet annat än om man prenumererar. En riktig djungel är vad det är med oändliga mängder av studier. Var och en kan nog hitta bevis för det man vill hitta bevis för. Jag ser det så här: Under hela sin existens har människan ätit mat från naturen utom just under de senaste decennierna. Under hela sin existens har människan dragits med sjukdomar, svält och annat. Men diabetes- och fetmaepidemin är ungefär jämngammal med lättprodukter, färdigmat, mängder av tillsatser, stillasittande och mycket annat som hör den moderna livsstilen till. Alltså är det idé att slopa mesta av detta, och försöka plocka en del russin ur kakan. De russin jag vill ha är tryggheten med en sjukvård som kan bota en del krämpor, importerade grönsaker och frukter när vi inte har egna här uppe i Norden, kanske Internet med sånt här tankeutbyte, och lite till. Tillsatsstinn industrimat hör inte dit, den smakar inte ens hälften så gott som nylagad ekologisk mat på rena råvaror. Oj, det blev långt, dags att sluta. Tack för komplimangen om nyanserat förresten :-).

JOHAN ERLANDSSON 2009-01-27        #9102
Jag kollade Gunnar Lindgrens pdf och noterade Livsmedelsverkets avslutning: Det finns ingen anledning att oroa sig för margarin såsom livsmedel. Genom att äta varierad en kost enligt våra kost- och näringsrekommendationer ges förutsättningar för en god hälsa. Våra fettrekommendationer innebär för befolkningen som helhet ett något lägre intag än idag samt att hårda fetter i större grad ersätts med mjuka eller flytande. Detta är iofs från år 2000 och jag vet inte om de har uppdaterat sina råd. Jag gick in och kollade på den onde margarintillverkarens hemsida och där säger de att det enda som används i vanligt margarin (ej lättmargarin) är vegetabilisk olja och fett, mjölk, salt, lecitin, vitaminer och aromer. Lecitin kommer från växter, har inget E-nummer och kan köpas i hälsokostaffärer. I lättmargarin är det större andel vatten och då behövs mer tillsatser för att det ska funka. De säger också att hexan (lösningsmedel liknande bensin) är tillåtet att använda i tillverkningsprocessen, men att de istället valt att pressa margarinet. När det gäller palmolja så fick jag mig själv en tankeställare om vad jag ska ha för inställning till den i bifogad tråd. Är det verkligen säkert att det är miljömässigt bättre att göra matfett av mjölk än från palmolja i alla lägen? Jag tänker om kon får kraftfoder som består av sojabönor, och att det alltid går åt mycket mer resurser att ta omvägen via djur för att få protein och fett.

http://www.ecoprofile.se/3300_1197_Sag_(inte)*_nej_till_palmolja!.htm

ELEONORA HORN 2009-01-27        #9103
Jag länkar till Livsmedelsverkets egen information (på högerkanten finns länkar till fler sidor). Där tycker jag att det framkommer tydligare att inte alla dessa processer och kemikalier används i varje margarin. Eller ja, det var åtminstone lite lättare att förstå för mig som inte är margarinframställningsinsatt. Gunnar Lindgrens pdf började med en sammanställning av honom själv som gjorde mig litegranna förvirrad. Ur miljösynpunkt undrar jag hur mycket och hur dessa tas om hand efter tillverkningen. Resterna i själva margarinet ska enligt Livsmedelsverket inte vara så stora att man behöver oroa sig. Livsmedelsverket anger gränsvärden, men hur mycket finns egentligen i det man köper? Och var tar resten vägen? Nicklet används, vad jag förstår, endast om fettet härdas, och det är något som tack och lov minskat rejält på senare år. Om härdat fett står att de "kan förekomma i mycket liten omfattning i konsumentmargariner, till exempel i emulgeringsmedel". Annat är det tydligen fortfarande med bagerifetter odyl, tyvärr. Hur farliga är de andra för miljön och vilka kvantiteter rör det sig om sammantaget? Bäst vore väl egentligen att bre hummus på smörgåsen? Med olivolja i får man i sig ett nyttigt, vegetabiiskt fett à la medelhavsdiet samtidigt som det torde vara bättre för miljön. Med rapsolja i blir det närodlat.

http://www.slv.se/templates/SLV_Page.aspx?id=13850&epslanguage=SV

EVA GUSTAVSSON 2009-01-27        #9104
Jo, jag har också läst om att palmoljan delvis håller på att bli rumsren, men ska vi ändå inte försöka att själva producera så mycket som möjligt av sånt vi kan producera här? (Transportaspekten) Nej, så vitt jag vet har inte kostråden uppdaterats. Ja, just det, Eleonora! Det finns faktiskt många kulinariska möjligheter att äta mer varierat vilket sprider riskerna, så att säga, eller gör det möjligt att få i sig fler olika näringsämnen, olika typer av fettsyror etc. Spanjorerna ringlar förresten olivolja direkt på brödet istället för att breda på fast smör. Nu tar vi ett recept: En skiva rostat bröd, helst fullkorn förstås En klyfta vitlök God smakrik olja En tomat vid säsong, annars ev. lite puré Riv lite vitlök direkt på det rostade vassa brödet Riv även på lite tomat, alternativt lägg på skivor eller bre på puré Ringla olja över

JOHAN ERLANDSSON 2009-01-27        #9105
Ooooo, det där lätt gott! När jag var på spansk restaurang nöjde de sig med att gnida vitlöken på brödet. När det gäller transportaspekten så tycker jag likt Theodor att åsikterna ofta tenderar att grunda sig på ideologi snarare än på livscykelanalyser. Det är väl ok att bara vilja ha närproducerat, men om det går att producera olja/matfett oerhört mycket effektivare i varma länder och transporten bara ger ett marginellt bidrag till livscykelpåverkan så låter jag nog ideologin stå tillbaka. Den mesta livsmedelsproduktionen har sin största miljöpåverkan i jordbruksledet, inte i tillverkningsprocesser eller transporter.

EVA GUSTAVSSON 2009-01-27        #9107
Jovisst det har du alldeles rätt i, Johan, men finns inte även en risk att vi analyserar och analyserar och aldrig kommer till skott att göra något? Om vi måste veta exakt vad som är bäst i alla lägen, blir lätt det bästa det godas fiende. Dessutom har vi beredskapsaspekten vad gäller närproducerat, särskilt vad gäller baslivsmedel och basförnödenheter.

JOHAN ERLANDSSON 2009-01-27        #9109
Nej, jag ser ingen sådan risk. Jag ser det som att ju mer vi lär oss desto bättre kan vi agera. Jag köper absolut beredskapsaspekten och det finns många andra fördelar med närproducerat. Det jag vänder mig lite emot är att närproducerat per definition skulle vara miljöbättre.

EVA GUSTAVSSON 2009-01-29        #9185
Om någon är intresserad av hur det gick med smörkärningen så gick det bra: http://ekris.wblogg.se/gora-eget-smor. Rekommenderas som pedagogiskt nöje tillsammans med barnen eller barnbarnen.

MAGNUS BILLBERGER 2009-01-30        #9193
Till företeelser som retar mej hör den bisarra fixeringen vid hälsosam mathållning som vi ägnar oss åt här i landet. Gemene man har ytterst svårt att skilja välgrundade och motiverade livmedelsråd från rent löjeväckande rekommendationer om att undvika ett viss livsmedel på grundval av en enstaka undersökning som visat ett visst samband. Exempelvis kan det handla om en fördubblad risk att drabbas av en viss sjukdom, en sjukdom som drabbar, säg 3 på miljonen varje år och som också påverkas av en rad andra faktorer än livsmedlet i fråga. Under många år var hälsooptimering den allenarådande faktorn som skulle styra vårt val av livsmedel. Nu äntligen har miljön börjat få en betydande vikt. Denna sida är dock fortfarande ganksa omogen. Jag upplever som att det är bara helt nyligen som man börjat nyansera miljöbedömningar lite utöver det alltför simpla generaliseringarn om att spannmål är si och nötkött är så. Jag vill påstå att jämförelsen smör/bregott kontra lättmargarin inte låter sig göras med mindre än att man noga definierar vilket smör och vilket margarin det handlar om. Dessutom kommer jämförelsen med största säkerhet hamna inom vissa ramar som inte nödvändigtvis är relevant satta. Är det rätt att extrahera respektive produkts livscykel ur livsmedelsproduktionens helhet? Jag vill minnas att man brukar säga att mejerinäringen har ett överskott på fett. Är det då inte miljömässigt avsevärt bättre att producera smör av detta än att avsätta ytterligare mark och resurser på att producera margarin?

JOHAN ERLANDSSON 2009-03-19        #9911
Sven Cahling gör en djupdykning i frågan.

http://miljobloggaktuellt.wordpress.com/2009/03/19/smor-eller-margarin-fett

JOHAN ERLANDSSON 2011-03-21        #17294
Anna Sjögren försvarar margarinet:

Margarin är ett livsmedel som man kan börja med att ta bort om man vill följa trenden med att äta naturlig och närproducerad mat. Smör och olja eller en blandning av båda kan lätt ersätta margarinet i matlagningen och på mackan. Men under det senaste året har jag läst så mycket dumheter om margarin så nu tycker jag att det räcker.

http://www.hungryandangry.se/2011/03/sluta-skalla-pa-margarinet/

CAMILLA GARD 2012-07-25        #21026

Hej!
Det finns en artikel från 2010 som jämför margarin och smör ur miljösynpunkt: “Comparative life cycle assessment of margarine and butter consumed in the UK, Germany and France” av Katarina Nilsson och medarbetare. Artikeln publicerades i “Int J Life Cycle Assess”.

Artikelförfattarnas slutsatser:
“Margarine products are significantly better than butter products for the impact categories: Global warming potential, eutrophication potential and acidification potential. Also primary energy use and land occupation are less for margarine than butter, though not as significant as for the other impact categories.”

Ni som vill göra det miljömässigt bästa valet kan välja ekologiskt margarin, det finns både smörgåsmargarin (Milda Eko) och flytande margarin (KLOKA från Bofood AB).

Bästa hälsningar!
Camilla Gard, nutritionist
www.klimatmat.se/halsa


EJ LäNGRE MEDLEM 2012-07-29        #21028
Nu ser ju engelsk, fransk och tysk animalieproduktion helt annorlunda ut än svensk - framför allt svensk ekoproduktion. svensk produktion har en stor andel grovfoder i staten, dvs växthusgaserna är betydligt mindre och gödselgivorna är betydligt mindre både på åker och vall, så eutrofieringsaspekten ser helt annorlunda ut. Svenska kor betar också i större utsträckning på mark som inte kan användas till åkermark, så markaspekten ser också helt annorlunda ut. (Tyvärr är trenden att flytta mjölkdjuren till vall - eftersom vi kunder inte är beredda att betala vad det kostar, men rekryteringen går på naturbetesmark, så mjölkdjuren är fortfarande en förutsättning för att dessa marker ska betas). Eftersom Sverige heller inte är självförsörjande på vegetabiliska oljor utan importerar en del av dessa så ser även primärenergiaspekten helt annorlunda ut.

Det går alltså inte att ta den engelska undersökningen rakt av och applicera den  på svenskt lantbruk. En studie av svenska förhållanden skulle mycket väl kunna landa i motsatt resultat. Framför allt gör kor en helt oersättlig insats för den biologiska mångfalden, medan margarin mest ger besprutade rapsodlingar i Sverige och i Europa - och även en hel del palmolja.

CAMILLA GARD 2012-07-30        #21051
Tack för ett intressant inlägg Jonas Ericson!

Jag förstår att svensk ekologisk mjölkproduktion skiljer sig mycket från konventionell engelsk, fransk och tysk, men hur mycket skiljer sig den konventionella svenska mjölkproduktionen från konventionell mjölkproduktion i dessa tre länder?

Jag har letat efter information om i vilken utsträckning svenska djur betar på mark som inte kan användas till åkermark, för det är ett vanligt argument. Har du några siffror på det?

Vill du förtydliga vad du menar med att rekryteringen av mjölkkor sker på naturbetesmark - gäller det enbart ekologiska mjölkkor eller även konventionella?

Jag har försökt hitta information om hur vanligt det är att mjölkkor betar på naturbetesmark, men utan framgång - vet du?

Jag håller med om att det är synd att artikeln jag hänvisade till (Comparative life cycle assessment of margarine and butter consumed in the UK, Germany and France) inte studerat svenska förhållanden, men författarna verkar tycka att resultatet kan vara användbart även för andra länder. Utdrag från artikeln: "These findings are also valid when comparing margarines and butters between the markets; for this reason they are likely to be of general relevance for other Western European countries where similar margarine and butter production systems are found."

Så frågan är - hur lika är våra konventionella system?

Tre av författarna (Nilsson, Flysjö och Davis) arbetar på SIK,  jag ska försöka fråga dem!

Allt gott!
/ Camilla

EJ LäNGRE MEDLEM 2012-07-30        #21053
Hej Camilla,

Våra konventionella system har varit totalt väsenskilda med gödselgivor uppemot 800 kg N/ha i stora delar av kontinentaleuropa medan Sverige tidigt infört skatter och legat runt 150-160 kg. Systemen blir dock alltmer lika i takt med att Sverige anpassar sig till stordrift och kontinenten inför milöjöregler. BSE-krisen betydde också att Europa i viss mån ändrade sin djurhållning, men svenska bönder anser fortfarande att de ligger långt före i miljöhänseende och har fortfarande en betydligt större andel både grovfoder och ensilage i foderstaten än på kontinenten och i Storbritannien. Våra mjölkkor går också i större utsträckning utomhus.

- - -
Det finns ca 500 000 ha brukad naturbetesmark i Sverige (dvs mark som inte lämpar sig som åker) och ca 150 000 ha betesvall (gräsbevuxen åkermark som betas) så det finns drygt 3 gånger så mycket naturbetesmark som vallbete. (inte riktigt sant, för man betar också återväxten efter sista vallskörden på de 900 000 ha slåttervall = hö och ensilagemark). Jordbruksstatistisk årsbok har de aktuellaste siffrorna, men det har sett ut ungefär så här de senaste 15-20 åren.

Naturbetesmarkerna betas av köttdjur och rekrytering och även av sinkor, men i mycket liten grad av mjölkkor som istället går på vall. Det var fortfarande relativt vanligt att ha mjölkkorpå naturbetesmark innan vi gick med i EU, men idag är det en sällsynthet. Det går inte att få lönsamhet i detta med dagens konkurrensutsatta mjölkmarknad.

Det är ingen större skillnad mellan ekologisk och konventionell odling i detta avseende. Tyvärr är det så att KRAV inte kräver naturbete och ekologisk produktion är absolut ingen garanti för att bevara biologisk mångfald på betesmarkerna. I viss mån kanske tvärtom eftersom KRAV-odlarna vill behålla gödseln på vall och åker, det ska jag låta vara osagt. Vill man gynna våra unika naturbetesmarker måste man dock köpa naturbeteskött, enbart KRAV-märkning räcker inte.

Peppa gärna författarna att göra en svensk studie, men kom framför allt ihåg att vill vi ha kvar vårt unika svenska landskap så måste det finnas kor som betar. Margarinätande ger inga gullvivor eller kattfot eller jungfrulin, inga prästkragar eller mandelblom, inga dårgräsfjärilar eller gräshoppor, inga stenskvättor, inga göktytor eller enkelbeckasiner  - det kan bara kor ge.


CAMILLA GARD 2012-08-22        #21136
Hej!

Ovan refererade jag till en artikel av Katarina Nilsson och medarbetare som jämför margarin och smör ur miljösynpunkt (Comparative life cycle assessment of margarine and butter consumed in the UK, Germany and France).

Artikeln visar att margarin är signifikant bättre än smör när det handlar om klimatpåverkan, övergödning och försurning. Även energi- och markanvändning är mindre för margarin än smör, men resultatet är inte lika signifikant för dessa.

Det uppkom en diskussion huruvida resultatet även gällde svenska produkter så jag ställde frågan till författarna. Katarina Nilsson svarade såhär:

_ _ _
Datum: 13 augusti 2012

Hej Camilla!
Resultaten blir detsamma även när jämförelsen görs på svenska produkter. Skillnaden beror på att vegetabiliska oljor (som margarinet innehåller) har lägre miljöpåverkan, sett ur produkternas hela livscykel, än vad animaliskt mjölkfett har.
 
Mvh
 
Katarina Nilsson
SIK – Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB
_ _ _


Med tanke på användandet av bekämpningsmedel vid odlingen och att margarin innehåller lite palmolja är det miljömässigt allra bästa valet att välja ekologiskt margarin.

Det finns tyvärr bara ett ekologiskt smörgåsmargarin på den svenska marknaden, som jag känner till, men det finns på de flesta större mataffärer: Milda Eko

Hälsningar Camilla




EJ LäNGRE MEDLEM 2012-08-24        #21157
Jag vill se studien där svenska produkter jämförs innan jag köper resultatet sådär rakt av. Dessutom är den biologiska mångfalden ett oerhört viktigt argument för mig som måste vägas in i avgörandet.

Som alltid hamnar vi också i dilemmat att det som är kortsiktigt bäst kanske är det sämre alternativet på sikt. Dvs jämför man dagens djurbaserade fettproduktion med dagens växtbaserade så kanske resultaten blir att växtfetter just idag ätr bättre - men om man vill styra mot ett system där alla kor betar på naturbetesmarker så gör man ju helt fel om man börjar gynna  växtfetter - då ökar ju kravet på lönsamhet för djurfetterna ytterligare och ännu färre kor kommer att beta på naturbete.

Detta dilemma hamnar vi ofta i när det handlar om konsumentpåverkan. Särskilt tydligt när det gäller köttätande resp vegetarianism, där det dessutom blir väldigt polariserade diskussioner eftersom köttätande är så känsloladdat.

EJ LäNGRE MEDLEM 2012-08-24        #21160
För att förtydliga:

Jag anser det oerhört viktigt att våra naturbetesmarker och skogar betas. Det finns allt fler studier som visar att utsläppen från djur som betar på naturbetesmark är avsevärt mindre än från djur i det som räknas som dagens konventionella jordbruk, och att kött, mjölk och fett från sådan produktion innehåller mer nyttiga fettsyror. Detta jordbruk måste vi styra mot - inte mot ett jordbruk med monokulturer av raps.

Om det i slutänden visar sig att även den naturbetesbaserade produktionen ger mer klimatutsläpp per producerad fettmängd så får vi istället minska konsumtionen - inte byta den mot monokultursmargarin.

Logga in för att svara


Produkter

Växtskydd (1)
Vegetarisk catering (2)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2444 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen