Är slam gödsel eller avfall?

Slamdebatten har blossat upp igen i Sverige eller kanske har aldrig slocknat? Är det OK att samhällets giftkoktail skall dumpas på åkrar, direkt i matproduktionen med motiveringen att den innehåller fosfor? Idag finns flera olika metoder att utvinna fosforn från slam redan i reningsverk, innan den hamnar i slam eller från själva slammet, genom förbränning och fosforåtervinning från askan. Men självfallet, det enklaste och billigaste vägen är att sprida det på åkrar. Vad mer än fosfor sprider man då? Ja, från tungmetaller, kadmium och organiska miljögifter, allt som samhället "blir av med" via dagvatten och avlopp, ihopblandat. LRF och många andra (från konsumenter till forskare) har hittills kunnat såväl motivera som avråda/stoppa denna spridning. Jag och många andra ser slamspridningen egentligen som avloppsindustrins metod att bli av med avfall (miljöfarligt avfall?) genom att döpa om avloppsslamet till biomull, jordförbättrare, biogödsel, mm och dumpa det i matproduktionen. Nu händer saker igen (nytt försök att "gröntvätta" slam?) genom en ny certifiering och med detta "övertyga" jordbrukare om att slam är fantastisk, ren gödsel. Jag tycker att det är dags att inte bara forskare eller LRF agerar, utan allmänheten (konsumenter) bör veta också om detta. DN har publicerat häromveckan en läsvärd och begrundansvärd artikel om detta. En artikel underskriven av ett 40-tal forskare, naturvårdare, läkare, politiker, mm som ser slamcertifieringens baksidor och slamdumpningens effekter på vår hälsa i ett rätt dystert perspektiv. Det är ju deponeringsförbud i Sverige för slam, vad skall vi göra med de stora slambergen då?

Kanske dags att bygga en pilotanläggning för fosforutvinning ur slammet? Det lär finnas olika klimatbidrag man kan söka. Jag hörde dig berätta om detta på radion för ett tag sen Zsofia, det verkar spännande!

Sveriges avloppsreningsverk borde ha hängt med i de senaste 10 årens utveckling vad det gäller att utvinna riktigt ren fosfor från avloppsvatten. Men de fastnade istället i kampen för att "gröntvätta" slam och försöka deponera via matproduktionen på åkrar. Sedan mitten av 90-talet utvinner Japanska reningsverk ren fosfor, slutet av 90-talet Holländarna och tyskarna gör det, sedan några år tillbaka spreds tekniken till Australien, Kanada och USA....Men som sagt, vi tittar åt ett annat håll (eller rentav blundar) inför bra tekniklösningar. Kul att du hörde inslaget i Klotet :-)! Neeeej...jag är totalt ointresserad av att rena avlopsslam.Jag tycker att själva idén att först blanda ihop samhällets alla gifter med toalettavloppens näring och efteråt försöka leva upp till utsläppskraven för N och P är ju helt sjukt. N sticker i luften, P fälls i slam ihop med all giftkoktail. Ingen möjlighet till återvinning eller rena kretslopp. Jag jobbar med separerande s.k. decentraliserade system (för hushållsavlopp) och binder fosfor + kväve från detta till mer lätthanterlig och hygienisk FAST form (pulver eller granulat) som är även testad som riktigt bra fungerande gödselmedel. (Andra forskare i Schweiz har kollat läkemedel- och hormonrester och "min gödsel" är även fri från dessa.) Denna metod använder jag just nu på stallgödsel i Skåne (kossorna separerar ju inte...men tekniken fungerar jättebra även så) och om denna pilotanläggning klippte reportern in en kort inslag. Syftet är såväl näringen i kretslopp, men också att förhindra läckage såväl i vatten som i luft. Men som sagt, samhällets giftkoktail bör inte hamna i matproduktionen!

Man får inget slam om man inte blandar ihop alltihop från början. Gråvatten kan renas till dricksvattenkvalitet, se http://www.holon.se/folke/projects/gotland/ljugarn2.shtml Urin är sterilt och kan åtreföras till åkermark direkt Fekalierna innehåller praktiskt taget alla bakterier som lämnar människan. Lyckligtvis är dessa bakterier så birdklemade att de snabbt omkommer när de träffas jordbakterier i en kompost. Efter ett halvår finns de inte kvar. Vips! Inget industriavfall, inget extra avloppsvatten, inget slam! Återanvändning! FG

Roligt att ha dig tillbaks här Folke! Det är nästan två år sedan sist. Finns det några exempel från verkligheten där man lyckats få till ett dylikt avloppskretslopp från stadsmiljöer? Jag tänker på hur bajs- och kisshanteringen skulle kunna fungera i stora hyreshus. Tunnor i källaren som hämtas med lastbil?

Problemet är egentligen inte slammet, utan städerna. För att kunna ha en stad, som inte återför näringsämnen till den plats de kom ifrån, så måste man tillföra konstgödsel till åkrarna som försörjer staden. Eftersom staden inte lyckas lämna tillbaka växtnäringsämnena (=slam), så kommer det att läcka runt staden. (HEAP) Kretslopp är något som uppfanns för åtminstone 400 miljoner år sedan. Det var därför liv lyckades kolonisera land. Det är bara de senaste 150-200 åren vi har glömt bort hur man gör. Nu, efter oljetoppen, måste vi uppfinna det igen. FG

Du menar alltså att vi måste lägga ner det här med städer för att uppnå "Vips!" ovan?

Ja. I princip så. I alla fall i den form och utsträckning vi har dem idag (se Ruralisering ) Men de lägger nog ned sig själva när energitillgångarna blir tillräckligt utarmade. Eller om vi skulle ta vårt förnuft till fånga. FG

Ja, det är ganska radikalt måste jag säga! Det friskar upp om inte annat. Läste din jämförelse mellan stadsbon och landsortsbon och måste säga att det är både tendentiöst och grovt generaliserande, men det kanske är meningen? Att en stadsbo skulle ha färre sociala interaktioner t.ex., vad grundar du det på? Det intressantaste i jämförelsen är kanske befolkningstätheten. Snart är vi 9 miljarder och på många håll så börjar orörda marker försvinna när människorna breder ut sig. Får vi plats om vi inte packar ihop oss i städer? Eller inbegriper din vision om slopade städer att vi blir färre människor? Vad säger du om SLU-professorn Lars G Bergs tankar om att Stockholm skulle kunna bli självförsörjande på mat, förutsatt att Mälardalen tas i anspråk som jordbruksmark? Ledsen Zsofia om jag rör mig från ämnet. Du får gärna skriva mer om hur "dina" decentraliserade system fungerar!

Är det svårt att skeppa tillbaka näringsämnena från staden till åkermarken?

Tjaa.. om man läser ordentligt så ser man att det inte står Stdsbon och landsortsbon, utan Urban och Rurik, två (inte) helt vanliga svenska förnamn. Vad du sedan lade in i det vet inte jag ;-) Utan tillgång på billig fossil energi kan vi inte försörja fler än max 1,5 miljarder människor. Sorry. Vi får hoppas på naturlig avgång. Se länk Jag antar att det är Per G Berg du menar. Jodå, vi har diskuterat det där. Beroende på hur mycket billig energi vi har till vårt förfogande kan vi göra kretsloppet spatiellt större. Men är det utom synhåll förlorar vi vårt ansvar och förlitar oss på tekniska system i stället.

Några reflektioner på Zsofias inlägg ovan: Nuvarande hantering av urbant avloppsvatten byggdes till stor del upp under 1900-talet med huvudsakligt motiv att få bort gigantiska sanitetsproblem. Utbyggnaden har skett utan hänsyn till eller ens insikt om behovet att hantera näringsämnesåterföring eller skadliga ämnen. Därmed sitter vi med avloppssystem som ofta urskiljningslöst transporterar allt till reningsverken. Redan genom en separation av dagvatten, industriavlopp och hushållsavlopp skulle mycket kunna vara vunnet. Särskild hantering av kiss och bajs vore också önskvärt, men där anser jag att vi kanske står inför den knepigaste utmaningen. Att successivt införa separerande toaletter samt att bygga upp system för hantering av resultatet (förvaring och borttransport) känns realistisk. Betydligt värre blir det att får kontroll över alla otrevliga ämnen vi stoppar i oss och som sedan rinner ur oss igen. Exempelvis så släpper vi årligen ut 7 ton sukralos i sjöar och vattendrag. Listan kan göras lång av livsmedelstillsatser, läkemedel osv. Att Sveriges reningsverk "ligger efter" länder som Japan och Holland tror jag främst beror på att vi med vår glesa befolkning inte hunnit ställa till det så mycket för oss ännu. Den situation vi har i Sverige idag med växande slamberg var nog påtaglig i Holland redan på 1970-talet.

Folke, frågan är om det handlar om att jag läser ordentligt eller inte... Så här skriver du: Ruralisation should not be confused with urban sprawl, which is almost the contrary. With a different settlement structure, also a lot of lifestyle changes would be expected. Here is a list with a comparison of Urban an extreme urban dweller with Rurik, his opposite that is thought living in a ruralised settlement. ... Urban lives in a lagre city, Rurik lives in an ecologically and sustainability adapted settlement När jag sedan läser jämförelsen så får jag känslan av du har landsortsboendet och landsortsbon som personligt ideal. Du väljer att ta fram det potentiellt sämsta hos stadsbon och det potentiellt bästa hos landsortsbon. Jag skulle kunna göra en lista som på många punkter skulle säga det diametralt motsatta. Urban skulle bo yt- och energisnålt och cykla till jobbet i en ekologisk och hållbar stadsdel med matförsörjning från stadsdelen och stadens ytterområden. Rurik skulle vara en bilpendlande köpcentrumshoppande landsortsbo som spelar Bingolotto och åker till Thailand. Jag menar, vad säger en sån här jämförelse? Ja, Per G Berg verkar han heta, sorry.

Detta med slutna kretslopp och vilken "idioti" det varit att ogenomtänkt bygga fast sig i ett system med vattenklosetter och avloppsreningsverk som fungerar som gigantiska blandare av avfall har ju (miljö)vetenskapen pratat om i decennier. Precis på samma sätt som samma vetenskap pratat om nyttan av biologisk mångfald och de olika problemen med att vi förlitar oss så mycket på fossil energi. Vad gäller de sistnämnda frågorna verkar poletten slutligen vara på väg att trilla ned hos beslutsfattare, men vad gäller avlopp, wc, fosfor och allt det där så verkar det inte riktigt ha kommit lika långt med medvetenheten. Eller? Vet ni andra hur det är med den saken bland politiker, stadsplanerare och ingenjörer? Bland vänner/släktingar/ungdomar upplever jag i alla fall att vattentoaletten och rätten att spola ned (="bort") sin skit är nästintill Gudagiven. Så ska det vara. Andra lösningar upplevs som konstiga eller "äckliga". Ett pedagogiskt problem modell större ser jag framför mig om/när vi ska bygga om avloppssystemen i framtiden.

Nu upptäcker jag att det har blivit en trevlig diskussion här kring slammet och livstilar i relation till näringsåterföring, kretslopp, mm. Mycket uppskattat! Var "borta" ett tag (mest tankemässigt)pga att jag förbereder min presentation inför en internationell konf. i Vancouver nästa vecka, då temat är "Nutrient recovery from wastewater streams"... Nu är det rastdax för mig och tänkte reflektera lite över några inlägg här. Magnus, vi ligger efter -hävdar jag- ur en enda perspektiv: vi fokuserar på att bli av med slammet i matproduktionen (genom greenwashing som certifieringar, mm)istället för att hänga med i utvecklingen av P-utvinning ur reningsverksslam som andra RIKTIGT glesbefolkade länder som Kanada och Australien (inte bara Japan och Holland) har gjort. Vi är fortfarande ett av de mest reningsverstäta länder i världen...våra giganter som Ryaverket i Gtb., mm är fortfarande topp-moderna, MEN, våra reningsverk (såväl stora som små) hänger inte längre med i P-utvinningstekniken, utan fosforn lämnas kvar i slammet. Vattentoaletterna var en fantastisk uppfinning när de kom som en befrielse från pest och kolera i städer, men det knappt gick 50-60 år och systemets förödande effekter blev väl påtagliga (och vi började utrusta reningsverken med olika reningssteg för att få bukt med problemen). Idag upptäcks fler och fler problem som denna blandade sörja ger upphov till "ute i naturen" dvs i vattenmiljöer. Och JA, redan en separation av olika sorters avloppsflöden skulle vara en vinst, speciellt om man kan hantera dessa olika flöden på ett bra sätt (dvs näringen från hushållsavloppet förs tillbaka till matproduktionen, HYGIENISERAD och FRI eller någorlunda fri från en del oönskade saker som hygienproduktsrester, läkemedelsrester, mm). Såväl näringsämnen som annat i avloppsvatten (som jag kallar för giftkoktail) har ingenting att göra i miljön och särskilt inte i vattenmiljön. Det spelar ingen roll om man bor i ett 10-våningshus mitt i en stad eller ensam i skogen som det heter. Jag håller med Folke i viss mån också, att dagens stadsmiljö och särskilt storstadsmiljö är allt annat än hållbar och människovänlig, men samtidigt...redan hälften av jordens befolkning bor tätt ihoppackade och fler blir det (just pga de positiva saker eller i alla fall visionen, drömmen om de positiva saker städer står för). Att verkligheten i många megacities är en annan...ja, här i Sverige ser vi inte ens en bråkdel av avd detta egentligen innebär. Stockholm eller Göteborg är en by (inte på norska :-)) eller kanske en småstad i storlek och polulationstäthet jämfört med riktigt tät befolkade länders städer som Kina, Indien, Japan, USA, Brasilien,mm. Att storstäderna kollapsar i och med energikriser...jaaaa, kanske, kanske inte. Mycket osäkert scenario. Samtidigt som jag kan inte framställa mig ett scenario där alla människor skall bo i glesbygden, småstäder, byar, osv. I alla fall inte i den idylliska glesbygdsbilden vi har hos oss idag. Jag försöker visualisera framför mig t.ex. Mexico City, 20-25 miljoner människor...utspridda på ett område som Skåne+Blekinge. Hur ser energiförsörjning, transporter, annat infrastruktur som sophantering och även avlopp från hushåll och industrier, sjukhus, mm ut?.....Jag ser inte en idyllisk glesbygd framför mig. Inte i alla fall med dagens tekniker (såväl för energi, som transport, som rening,osv) och attityder hos människor. Jag tror faktiskt att städer kommer att finnas, storstäder också. Det jag kan bara HOPPAS på är att människan själv kommer att förändras. Attityderna till råvaror, naturens tjänster och belastningskapacitet, attityderna kring energi och transportfrågor, attityderna kring detta med att avlopp är skit och bort med den...Håller med Fredrik här: ett jättestort pedagogiskt problem väntar, följd av riktigt stora attitydförändringar kring detta med att sopor och avlopp skall bara "bort", istället för att se dessa som resurser och selektera ut (helst inte blanda ihop!) det som ÄR verkligen resurs. Apropò att transportera tillbaka näringen från stad till åkrar -Theodors fråga: Det har gjorts en del vetenskapliga studier här i Sverige också kring detta med att transportera urin ut från städer. För ca 10 år sedan sa dessa studier att i en omkrets av ca 150-200 km från en större stad (typ Stockholm, Gtb) fungerar det - med dåvarande oljepriser...utanför denna är olönsamt, dessutom mycket CO2 utsläpp. Idag denna distans har krympt till 80 km. Vi pratar om lastbilar med stora tankbehållare och oljebaserad bränsle. En annan studie fokuserade på urinspridningens andra konsekvenser...detta med läkemedel, hormoner, osv och säger att i långa loppet (hundratals år kanske) kommer de storstadsnära odlingsmarkerna (inom de ovannämnda omkretsen) belastas med för höga halter läkemedelsrester, mm. Vi bygger helt enkelt en "giftring" kring städerna och på ännu längre sikt förstör vi tusentals hektar stadsnära jordbruksmark. Vad gör vi då? Är detta önskvärt, med tanke på vad vi lämnar efter oss till kommande generationer? Svaret är svårt..., men det tål att tanka djupare in i detta. Egentligen Folkes bild med små samhällen och hushåll som hanterar egen avfall/avlopp som resurs är verkligen önskvärd. Då har man stenhård koll på allt som kommer in och ut ur huset eller in och ut i en liten by på några hus. Man vet exakt om urinet kan spridas direkt (alla var friska) på egna odlingsmarker eller längre bort, eller om man bör kanske vänta eller rentav behandla urinet (om någon tog medicin) innan spridning. Hur stort ett litet samhälle skall vara för att man inte tappar begreppet och får en fantastisk pedagogisk närvaro och livskvalitet för vuxna och små? 25 eller 50 hushåll? Går att t.ex. i en storstad decentralisera avloppet till sådana små enheter (kvartärer med 25-50 lägenheter?) och börja urinsortera? Jag är övertygad att detta skulle gå! Ekobyar har bevisat detta. Men frågan om urintransporter (jordbrukare själva eller via annan leverantör), lagringstider, spridningstider på åkrar, harvning, mm,mm måste också fungera. HELA infrastrukturen kring detta måste utvecklas, annars vid den minsta flopp någonstans så folk lägger av. Idag finns inte många bra fungerande STÖRRE system (från toa till limpa som jag brukar säga i mina föredrag), tyvärr. Jag känner flera exempel när folk har tröttnat och vill helt enkelt lägga av (inte alla är eldsjälar, tyvärr) eller sorteringen fungerar men infrastrukturen ut till åkrar finns inte. Då kopplas urinsorterande toaletter till avloppsnätet. Detta med avlopp (usch och blä vad äckligt...kulturellt konstruktion?) är inte så glamoröst ämne som bilar, energi eller kläder, osv, och vår attityd är fortfarande det att det skall bort eller skall "lösas i det tysta", osynligt. Kanske därför dröjer för "poletten att trilla ned" som Fredrik skriver. En annan orsak, som Magnus och andra nämner, är att dagens stora infrastruktursatsningar i avloppsnät och reningsverk har vuxit till en gigantisk industri som många har mentalt fastnat i och samhället har investerat mångmiljarder i (mångmiljardbelopp krävs för ständigt underhåll också). Sådana system och mentala blockeringar är mycket svåra att snabbt byta ut. Nu är min rast slut. Tillbaka till ppt presentationen :-). Jag är på tråden igen om 8-9 dagar. Trevlig fortsättning på debatten här!

Mycket intressant utläggning där Zsofia! Det verkar ju onekligen vara en enorm tröskel för att ställa om vårt VA-system. Skulle man inte kunna börja i liten skala, med pilotsystem så att man ser att det fungerar? Hur är det med ekobyar, kör de med separation och kretslopp, kan de användas som förebilder? Finns det någon exempel i världen på hur man fått det att fungera i stan?

Exemplen är närmare oss än vi tror. Kolla in denna Ekobyggd: www.hultabygden.se/index.htm Botanisera i deras nya broschyr eller ppt-presentation. Jag skrev innan att ekobyar har bevisat redan att decentraliserade och kretsloppsanpassade (som betyder även klimatsmarta) system fungerar OM alla är med och HELA kedjan fungerar: från toastolen till jordbrukare och tillbaka med morötterna på bordet. Alla känner alla och man har överblick över olika kretslopp samt kontroll över de "oönskade" ämnena som kan följa med i cykeln. Nu när du har beundrat och begrundat de vackra, idylliska glesbyggdsbilderna på länken, försök visualisera en storstadskvarter....inte större än ca 20-40 lägenheter (som ekobyn) kanske med en innegård på 2-3000 kvadratmeter (i bästa fallet! då bor vi "glest" mitt i stan och är en lyx att ha innegård överhuvudtaget!). Går det att decentralisera avloppet här? Jag hävdar att det går! Tekniken finns och de flesta av oss vet hur ett separerande toalett fungerar (hoppas jag, annars det går att lära sig på 15 min.). Alltså vi KAN separera även mitt i en stad, MEN UTÖVER decentralisering och urinsorterande toalett för alla lägenheter det behövs oändligt mycket mer för att kretsloppet skall fungera. Vad händer efter separeringen och viktigast av allt: VEM GÖR VAD vidare i kedjan? Den allra första flaskhalsen vi fortfarande trampar i utan lösning när det gäller kretslopp från städer är just "vem gör vad vidare i kedjan?"-frågan. Tänk på Hyltabyggdens idyll igen: jordbrukaren bor 2 km ifrån ekobyn...hämtar fekalier och komposterar, hämtar urin och sprider på ca 2 ha mark från 18-19 separerande hushåll (även här bara hälften separerar av 40 hushåll i byn! vet inte varför). Kommunledningen är mycket positiv och stödjande, några LIP-miljoner kom från staten, alla bybor är i princip eldsjälar som inte tröttnar efter något år eller om det luktar eller om andra små problem inträffar. Alla känner alla, den sociala faktorn är skyhög. Alltså det perfekta skolexemplet eller förebilden. Denna idylliska glesbygdsbild som kanske vi (några av oss) i städer önskar att det borde fungera även i "min kvarter". Johan, jag kan tyvärr inte komma med positiva exempel inne från storstadsmiljöer, där efter installerande urinseparerande toaletter har fungerat HELA KEDJAN UT. Men jag har tyvärr en rad exempel bara här från Göteborg, då urintankar kopplades till avloppsnät efter fruktlösa försök att bli av med urinen eller efter 4-6 år även toalettstolarna togs bort och ersatts med vanliga och allt går nu till Ryaverket idag. Och detta inte pga att separeringen i sig inte fungerade, utan pga att vid nästa steg i kedjan blev det stopp. Närboende bönder är rädda för att ta emot blandat urin från "hela världen" (dvs från folk som kanske var sjuka och det finns inte den typen av "barriär" som fungerar i en ekoby eller hos ett hus med eget avlopp). I Hultabygdens fall har varje familj möjlighet att koppla bort och samla separat urinet om en familjemedlem har medicinerats...om jag förstog rätt). Kommunen kunde helt enkelt inte lösa hämtning av urin i Gtb (avlopp och avfallshantering är kommunalt ansvar) eller så våra politiker och tjänstemän var halvhjärtat involverade och egentligen inte särskilt intresserade? Jag vet inte. För det mesta det brukar vara den mänskliga faktorn som felar...medvetenhet, okunskap, attityd, avsaknad av ekonomisk incitament, osv. Annanstans i världen är exemplen ännu glesare och hittills inte finns positiva, lyckade storstadsexempel. Kunde tänka mig några skolor mitt i städer som urinsorterar och använder näringen i skolträdgården. De exempel jag vet är inte från storstäder och OM de lyckas så är tack vare mycket entusiasm från hela lärarkåren, vaktmästaren, städpersonal, och krävde stor uthållighet, dvs mer än de första entusiastiska 4-5 åren alltså... Stort hopp, stora utbildningsinsatser, mm, har lagts mer i ett mycket intressant projekt i Mongoliet, då en hel stad (ca 40-50 000 invånare) byggts från grunder med urinseparering som standard. Efter 10 år allt var färdigt, kontrakt med lantbrukare färdigt, alla dessa flaskhalsar från väst undanröjda...och förra året, när den första utvärderingen av projektet kom...ja, det var inte så positiv. Orsak: massor med tekniska fel, felmonteringar, luktande toaletter och badrum, stopp i toaletter, folk som blev "tvingade" att anamma tekniken och egentligen inte så intresserade av frågan eller VARFÖR detta är bra. På vintertid frostskador i systemet, urinet frös till is, ingen ville/kunde hantera detta...Detta är bara ett snabbt sammanfattning av problemen. Det intressanta är att entusiasmen var stor såväl från planerare, byggare (många från väst) som från en del av lokalbefolkningen. De som lärde sig separera och var intresserade, det var inga problem. Logistiken (transport, lagring) fungerade rätt hyfsat under vår-sommarhalvåret. Är detta projekt från stadsmiljö en förebild? Knappast....än. Kanske när alla problem är lösta och systemet verkligen fungerar, då blir det en ypperligt bra exempel. Jag hoppas och följer med stort intresse detta! Ekobyar är fantastiska exempel, från skolbesök till statsbesök, för barn och beslutsfattare, för alla. Men det som glöms bort efteråt är att går inte att "kopiera över" dessa exempel i dagens befintliga storstadsmiljöer och infrastrukturer (samt den sociala "anonymiteten") . Idag mina kretslopps-scenarion ser ut såhär: antingen bor alla i ekobyar (Folkes vision, som är inte så sannolikt) eller så börjar man på ALLVAR besluta, utbilda, engagera storstadsbor i denna fråga samtidigt som RIKTIGT FUNGERANDE lösningar kanske proppar upp som har potential att lösa gapet mellan sortering och återföring av säker, hygienisk näring från städer till åkrar. Lika stora insatser behövs för att hjälpa jordbrukare att förstå värdet av urin, ställa om maskinpark för korrekt spridning av urin. Gården, gödselbrunnen, mm kanske bör göras om för mottagning, lagring av urin eller vad nu som kommer att behövas i framtiden. Och lagstiftningen...den eviga lagstiftningen som inte hänger med! Eller kanske våra större städer skall helt strunta i detta och istället fortsätta satsa på befintliga avloppsnätet och "kretsloppsanpassa" dessa med att ta ut fosforn, ren, innan den hamnar i slammet? Som sagt, det finns teknik för detta. Kanske i glest befolkade länder som Sverige kommer vi att ha en stor variation av lösningar: städer med uppgraderade avloppsreningsverk för REN fosforåtervinning, glesbyggd med fiffiga gemensamma lokala kretsloppslösningar, och för permananeta hus- och fritidsboende enskilda avlopp som är kretsloppsanpassade? Vilka avloppslösningar är bäst ur klimatsynpunkt (tänker mest på översvämningsfråga i städer eller glesbyggd)? Vem har ett bra förslag eller scenario?

Förlåt för dessa långa inlägg! Det kanske syns att det är mitt favoritämne :-)...?

Informativ och intressant artikel om toalett- och avloppssystem ur ett amerikanskt perspektiv. "As public health advocates will be quick to point out, the switch to sewers helps protects us from sewage borne diseases. But it also breaks the nutrient cycle: instead of returning nutrients to the land from where they came, we now reclassify excrement as waste and use chemical fertilizers to replace it. From an agricultural standpoint, the crazy thing isnt the idea of using our crap as fertilizer. Its how far weve strayed. With this in mind, the idea behind our current system would seem to make sense: more than half of Americas sewage sludge is applied to land. But theres a crucial difference between humanure and modern sludge, known in the sewage industry as "biosolids." Humanure is made from pure human excrement. It can still contain residues from pharmaceuticals that pass through our bodies, but it lacks the industrial chemicals or other contaminants that make sludge so controversial. Biosolids, on the other hand, can count as ingredients everything thats dumped into our sewer system, including a mixture of domestic and industrial waste that can include heavy metals, toxic chemicals, and thousands of other pollutants—and its long-term effects on soil are impossible to predict. The main ingredient of biosolids and humanure—feces—might be the same, but when it comes to their potential to contaminate soil, the two materials are fundamentally different. Its difficult to judge what will ultimately have worse consequences for agriculture and human health: spreading the contaminants in modern sewage sludge on soil or diverting sewages nutrients away from land. (Both are bad in different ways.) But one thing is certain: creating pure humanure with our current wastewater treatment system would require segregating our waste streams at their sources, which, thanks to the way our sewers are piped, is impossible to do."

Zsofia, jag håller med om att vi (Sverige tillsammans med en mängd andra länder) ligger efter när det gäller fokus på hur avloppsslammet ska hanteras. Att det skulle vara det enda perspektivet invänder jag dock emot. Jag hävdar fortfarande att Sveriges situation måste betraktas ur ett större sammanhang. Vi fick med vattentoaletterna en lösning på ett sanitetsproblem - här fanns ett starkt incitament som hela samhället från gräsrötter till de högsta beslutsfattarna var väl medvetna om. Slammet befinner sig i fortfarande medvetandemässigt i en annan division. Ur slamproblematikens perspektiv är även Kanada och Australien tätbefolkaden. Givetvis då inte i mått genomsnittligt antal invånare per landareal utan sättet som befolkningen är distribuerad ett antal miljonstäder.

Oj, jag har riktigt jobbigt med tidsomställningen just nu (i Vancouver är kl 2 på natten), men jag försöker svara till Mattias och Magnus i någorlunda sammanhängande meningar, hoppas jag. Det perspektiv som Mattias citerar från en lång artikel är inte unikt, det är avloppsindustrins välkända melodi som hörs även i Europa och i Sverige också. Det brukar vara försvarstalet när de känner sig utmanade av nya tankesätt (paradigmskiftet som når även denna extremt konservativa bransch). Och inte bara nya tankar utan nyligen även vetenskapligt bevisade nya tekniker som dyker upp sedan mitten av 90-talet. Ingen säger att övergångsperioder är lätta och att det gamla släpper lätt in den nya eller helt enkelt släpper taget över sina egna tankar eller tekniker. Men framtidens lösningar är här oavsett om man tycker om ändringar eller inte... Sådana uttalanden som: "But one thing is certain: creating pure humanure with our current wastewater treatment system would require segregating our waste streams at their sources, which, thanks to the way our sewers are piped, is impossible to do." är rena rama okunskap i första hand och speglar den ovannämnda försvarsmekanism i andra hand. Vad det gäller okunskap, måste jag helt enkelt bara säga att om alla dessa tyckare-åsiktsformulerare (från akademin, politiken eller media, spelar ingen roll) skulle sätta sig ner och uppdatera sig i redan existerande nya, fungerande och väl utprövade lösningar, då skulle plötsligt massor med dåligt underbyggda uttalanden inte behöva förorena luften. Självfallet, morgondagens avloppslösningar kommer inte att se ut som dagens och lösningarna kommer att vara anpassade just till de lokala förhållanden de skall verka i. N-Y City kommer med stor sannolikhet att fortsätta med sina 14 avloppsreningsverk och inte börja med komposterande toaletter. MEN, dagens slam och slamhantering kommer inte att se ut så som det gör idag! Som jag har skrivit minst 4-5 ggr här i olika inlägg, det finns redan idag teknik för stora och små reningsverk att få ut t.ex. fosforn från inkommande avloppsvatten, innan denna hamnar i slam. Tekniken fanns sedan mitten av 90-talet....och det är bara att beklaga att här Sverige inte hänger med. Vi sitter fortfarande och bråkar om slamdumpning och slamcertifiering (hur man nu vill se den). Ren fosfor GÅR att kristallisera ut ur avloppsvatten och den vitgråa pelletsen kallas för struvit (ammonium magnesium fosfat). Kristallisering är en ytterst selektiv process, extremt låga halter föroreningar (kadmium t.ex. är mycket lägre än i konstgödsel eller även ren urin), org. föroreningar, tungmetaller, eller annat är inte med. Tro mig eller inte, men jag forskar och jobbar med metoden sedan 1997 fast bara på humanurin (för att rejällt förbättra urinhanteringen) eftersom jag är en obotlig anhängare till idén att källsortera :-). Vill ni se hur detta ser ut från vanlig avloppsvatten, rekommenderar följande hemsidor: Det senaste tillskottet: www.ostara.com/?q=node/11 I Holland sedan 1990: www.nhm.ac.uk/research-curation/research/projects/phosphate-recovery/ceepbr.htm I Japan sedan 1997-98: www.gec.jp/WATER/data/water_25-1.html Dessa är bara några få exempel just för större reningsverk. Tekniken kan användas i små reningsverk också. Här pratar jag hela tiden om vanlig avloppsreningsvaerk med ihopblandat avlopp, osv. Det behövs inte ens "tänkas nytt"...som källsortering, kompostering, mm. Förra veckan i Vancouver presenterades även ny teknik (det kommer!) för att få ut kvävet. Alla vet ju att idag kvävet sticker i luften från reningsverk (om de är moderna och har just det biologiska steget utbyggt) annars går kvävet ut i vattenmiljön. Alltså N kunde inte kretsloppas från just reningsverk hittills (slammet innehåller försvinnande liten mängd N). Nu kommer lösningar även för detta i det konventionella avloppssammanhanget.

Magnus, kan du specificera lite mer vad du menar med att vad det gäller slamhanteringen "Sveriges situation måste betraktas ur ett större sammanhang"?? Ja, ur hälsosynpunkt var man mycket medvetna om vad vattentoaletter skulle innebära i städer, ännu mer: bekväm och passiv förhållningssätt är alltid enklast att anamma (snabbt skall allt bort med bara en knapptryck). Men problemen som tekniken orsakar "längre bort" i vattenmiljöer kunde/ville man inte befatta sig med...och detta är INTE en annan division, bara några km bort, den andra änden av samma rör, samma skit. Glöm inte att de första åtgärderna var inte att rena avloppsvatten överhuvudtaget, bara leda bort från städernas gator/öppna diken. Alltså inte toalettstolens utformning eller funktion som var problemet. Transporten, logistiken var i fokus. Bort, bara bort från staden. Bekvämaste och snabbaste vägen var vattenvägen. Slam bildas efter någon form av RENING av vattenburen toaavfall, i stenkistan utanför huset eller i reningsverk efter biologiska och/eller kemiska processer och detta är en relativ ny uppfinning. Ungefär så gammal som du kanske? Medvetenheten om eutrofieringen (N.P) samt vad som är kvar i slammet av de gödande ämnena var riktigt hög på 60-70 talet "från gräsrötter till de högsta beslutsfattarna". Incitamenten emellertid har flyttats bort "från dike eller gatunivå" till "långt borta" och med förödande konsekvenser: det tog över 50-70 år att börja "bry sig" om vattenmiljön skiten hamnade i. Senare kom miljögifterna in i bilden, men vi fortfarande "tar bort" bara kväve och fosfor från en mer och mer komplex sörja och inget "tas aktivt bort" (eventuellt i viss mån "följer med") av de andra hundratals komponenter som kom med moderna medel och material in i slammet. Visst, slammet ur medvetenhetssynpunkt HAR VARIT i en annan division, eftersom slam är en process-biprodukt som kräver mer kunskap att förstå än att bara bekvämt trycka på en knapp. Och slammet "produceras bär borta" där jag behöver inte se eller mentalt engagera mig i. Nu, när slammet har emellertid blivit ett problem för reningsverk att bli av med ( och det går inte att göra detta osynligt), och det berör kanske matproduktionen, har faktiskt slammet hamnat i samma division som allt annat i avloppssammanhang eftersom folk börjar (kanske)förstå att det är inte bra att lägga ut det på åkrar. Trots frågans (slammets)komplexitet, människor är inte dumma och det behövs inte universitetsexamen att fatta att detta är inte riktigt bra. Ser du "divisionen"? Toaavfall inte bra på gator--toalettavlopp inte bra i vatten --avloppsslam inte bra på åkrar. Kort sagt tankekedjan och medvetenheten av 70-80 år inom området. Fortfarande samma division. Visst är det så att befolkningstätheten kan man räkna på olika sätt. Jag pratade om länder hela tiden, inte om storstäder när jag skrev att Kanada, Australien och Sverige också är riktigt glest befolkade, osv. Annars skulle jag skrivit mer specifikt "i Toronto-regionen" eller "kring Sydney" osv. Slam är inte bara storstadsproblem (dvs det tätast befolkade regionernas problem), precis som du skriver. Bara i Sverige finns hundratusentals enskilda hus med stenkista som enda rening förca 100-150? liter blandat avlopp (toa + dusch + tvätt + disk) per dag och person (om jag minns rätt siffran). Ingenting är kretsloppsanpassad, ingen ren näring separeras eller återanvänds här. Många kommuner har inte ens inventerat färdigt hur mycket enskilt avlopp egentligen finns i deras område och vilka stenåldersmetoder som dominerar idag (stenkistor, infiltration är mycket populära och många är också gamla förorenare). Det är jättebra att vi har nya lagar/rekommendationer kring enskilda avlopp (en rekommendation är just kretsloppsanpassning). Men en-två generationer räckte gott och väl att all incitament "spolades bort" också ur divisionen eller tankekedjan (ovan). medvetenheten just börjar komma tillbaka stort. (Jag vill inte ens nämna de tusentals små avloppreningsverk som normalt fungerar rätt kasst i småstäder av storlekordningen Skara, Falköping, osv. och har löpande kostnader, reparationer, mm som svider i kommunala kassan, utan att leverera utlovad "borttagnings"resultat). Som en av talarna i Vancouver sa förra veckan: "We are still living and thinking in the BLEEDING AGE OF REACTION istead of the LEADING EDGE OF INNOVATION". Trots att innovativa avloppslösningar finns redan såväl för stora som för små system, för reningsverk och för mycket lokala, speciella eller enskilda syften. Kretsloppslösningarna finns, vissa har möjlighet och vilja att använda dem, vissa har viljan men inte möjligheten (bor i storstad ärinkopplade i nätet med reningsverken fortfarande bråkar om slamdumpming istället för kretsloppslösningar), vissa har varken vilja eller möjligheten, vad vet jag? Kanske denna gången behövs mer än bara teknik, kanske en INNOVATION OF THINKING också? I alla fall, saker händer långsamt även i denna bransch. Ju mer medvetna toalettbesökare blir vi desto snabbare kan ändringarna komma...Eller?

Jag har tyvärr inte haft tid att följa denna långa diskussion till fullo, men när jag skummar inläggen tycker jag mig se en diskussion om end-of-pipe lösningar (stenkistor, fosfatutfällning, VAD skall vi göra i städerna). Det egentliga problemet uppstår när vi blandar de olika bestådsdelarna, urin (som innehåller större delen av växtnäringsämnena), fekalier (som innehåller större delen av bakterierna) och gråvatten (som innehåller större delen av vattnet). Härigenom uppkommer en soppa som innehåller för mycket bakterier för att användas till någonting utan föregående behandling, som innehåller för mycket växtnäringsämnen för att släppas ut direkt, och som innehåller för mycket vatten för att hanteras på ett enkelt sätt. Att de flesta kommuner mer eller mindre medvetet släpper in extra vatten vilket spär ut det hela (upp till sex gånger den ursprungliga volymen) så man kommer under gränsvärdena i utsläppen, gör ju inte saken bättre. Jag kallar hela karusellen MIFSLA-syndromet (MIx First, Separate LAter) Om man i stället håller de olika ingredienserna så skilda som möjligt är de lätta att ta hand om och blir inte förorenade av industriavfall eller skrotmetallrör. Urin är sterilt och kan användas till gödsling utan närmare krusiduller (lite utspädning kanske). fekalier innehåller knappast några besvärliga bakterier efter ett halvårs kompostering, och inte alls när det har legat i en pigg jord ett tag. Om man är riktigt orolig kan man pyrolysera dem. Gråvatten kan enkelt renas så att det håller en tiondel av dricksvattenkraven (se länk) Vad gör vi med städerna då? Här kan vi räkna med naturlig avgång efter oljetoppen 2006, med medföljande återkommande ekonomiska kriser i gammal känd Lotka-Volterra stil. Vore man lite förnuftig skulle man ruralisera så fort det är möjligt. Den billiga energin som vi har gottat oss med sedan 1950-talet har upprätthållt och "utvecklat" våra städer till den ekologiska mardröm som de är idag. Se HEAP. FG

Tack för bra texter och bra argumentation Zsofia. Det känns som vi delar ett stark engagemang för vattnet om än med lite olika inriktning. Jag är givetvis inte lika insatt som du i slamfrågan, men jag är välbekant med mycket av det du skriver och jag instämmer med dej om problemets storlek och angelägenheten och möjligheterna att angripa det. Med större sammanhang så menar jag att man ofta har stor nytta av att ta ett steg tillbaka och betrakta problemet man har ur ett historisk, politiskt, juridiskt perspektiv. På vilket sätt måste dessa kvarnar mala för att vi ska få en förändring till stånd? Hur gick det till att komma dit vi är idag? Finns det analoga exempel? Jag menar att slamhantering bara är ett av många områden inom ämnet vatten där vi i Sverige ligger efter. Och att detta har att göra med att vi är ett relativt litet land där många av de miljöproblem som vi idag brottas med har blivit påtagliga långt senare än i exempelvis de länder du lyfter som goda exempel. Vi har därmed i viss mån haft en historia där vi slagit oss för bröstet för att vårt land varit så rent och oförstört. Även om det funnits medvetenhet om problemen med att bara transportera bort avloppet så menar jag att detta hamnat längre ner på vår prioriteringslista jämfört med länder där "bort" i själva verket är någon annans bakgård. Som analoga exempel kan jag ta upp hanteringen av vattenskydd i enlighet med EU:s vattendirektiv. Länder som Frankrike och Tyskland ligger långt före oss när det gäller upprättande av skydd för sina vattenresurser - både vad gäller det adminstrativa i form av skyddsområden såväl som rent konkreta åtgärder. Man spenderar också betydligt mer pengar på vattnet i relation till bedömt värde av vattenresursen. En fråga som jag själv jobbar väldigt fördjupat med är hanteringen av dagvatten. Här finns en del fundamentala kunskaper samlade och det togs bland annat fram en skrift med titeln "plats för vatten" för 20 år sedan vars slutsatser fortfarande är aktuella och relevanta. Det mest fundamentala man resonerar om är att den bästa hanteringen ofta är ett lokalt omhändertagande nära där dagvattnet "uppstår". Trots detta har man allt som oftast valt att istället koppla dagvattnet direkt på de kommunala avloppsledningar.

Om man får slam, har man gjort fel. Det är i stället fråga om att ta hand om värdefulla resurser (växtnäringsämnen, vatten osv.) Om dagvattenhantering, se nedanstående länk. Lösningen är emellertid ofullständig. Vattnet rinner ju ut i slutänden. I stället borde det rena vattnet användas igen till sådant det lämpar sig för.

Att vattnet "rinner ut" kan jag inte riktigt se som något problem Folke. Det vatten som kommer ur dammarna torde ha föroreningshalter som är i paritet med bakgrundsnivåer. I någon mening används det också till något lämpligt, nämligen att bibehålla den lokala vattenomsättningen. En mer konstruktiv lösning vore att vegetera så mycket som möjligt av de hårdgjorda ytorna och leda vattnet från återstående hårda ytor till de vegeterade.

Hej Zsofia! Har med intresse läst en del av Dina inlägg. Har sedan några månader blivit mer intresserad av detta med hur vi nyttjar vår jord. Såg ett TV-program om den Norska laxen och jag blev helt tagen, vad är det vi människor håller på med, undrar jag. Att man fiskar sk skräpfisk för koka ner detta och göra fiskpellets som man föder upp bl a laxen med och hur man skall få ihop denna ekvation vet jag inte med tydligen vill man försköna siffrorna. Laxodlarna säger 2,5 kg foder per färdig matlax och kritikerna menar att c:a 10 kg foder per kg matfisk är närmare sanningen. Jag har sett en del olika projekt i utlandet där man producerar naturgödsel med hjälp av mask. Det finns fabriker som har 5 -1 0 miljoner arbetare som bearbetar olika sorters gödsel för att få fram ett miljövänligt alternativ. Det jag undrar är om Du vet om man skulle kunna använda dessa maskar som foder till fisk. Man har gjort en del studier på detta med bl a höns som har fått mask (i någon form) och tydligen föredrar hönsen mask framför foderpellets, kan det vara liknade med laxen. Skulle man kunna använda det slam vi får från våra avlopp och när det har gjorts Biogas (rötslam)? Har inte hittat någon som kan svara på detta. Finns en Astrid Lofs som gjorde en del studier i mitten av 80-talet men det tycks inte blivit något av detta. Zsofia Ganrot skrev: Hej Anders, Vilken sorts odlingsbar fisk äter mask eller skulle kunna acceptera mask som föda är en intressant fråga och värt att undersöka vidare. Jordmaskar är ju rätt vanlig fiskföda för visa akvariefiskar och som bete vid nöjesfiske... Har du försökt söka nätet med nyckelord som "earthworm fishponds" eller på svenska "mask fiskodling" eller "mask fiskmat" ? Tyvärr, jag kan ingenting om fiskodling, fiskmat, mm och de som kan mest är själva fiskodlarna eller fiskbiologer. Kanske någon fiskforskare på Zoologiaka Institutioner (Finns på de flesta större universitet) eller Marinbiologiska Insitutioner kan svara på......... Kolla in hemsidorna på Göteborgs, Stockholm, Lunds, Uppsalas univeriteter, zoologiska inst. eller marina inst. där. Mvh Zsofia Hej! Äter hönsen det skall man nog kunna göra en blandning till fisken, frågan var snarare vad Du tror om att använda vårt slam från reningsverk och BioGasanläggningarna som helt plötsligt har eller kan bli certifierat för att spridas på odlingsmark både för djur och växtodling, vilket för några månader sedan var förbjudet om jag har läst rätt. Det är tydligen så att när trycket på politiker ökar, man förbjuder deponering av slam för dessa läcker då ändra man certifieringen så att detta blir godkänt. Är produkten mindre farligt efter denna certifiering, för det är det inte samma produkt? Kan för lite om detta, ett nyvaket intresse detta med miljön och växtföljd tycker bara att vi människor blir/beter oss konstigare och konstigare. Är nu medlem så jag flyttar ut detta på forumet. /Anders

Hej Anders, välkommen till forumet! Som jag skrev redan i den allra första artikeln här ovan, enligt min och majoriteten av forskarvärldens (avloppsforskare, läkare, mm) mening är slam från reningsverk INTE acceptabel idag för odling för djur- och människoföda överhuvudtaget. Att politiker är under tryck nu igen för att godkänna olika certifieringar och för att hitta dumpningsmöjligheter för en såpass förorenat restprodukt är inte klokt, men det händer hela tiden. Motståndet i Sverige är rätt starkt jämfört med andra länder, men icke desto mindre, visar politiker svaghet här också, eftersom avloppsindustrins lobby är också stark och svensk avloppsindustri har INTE kunnat visa upp hållbara alternativa sätt (och vilja!) att t.ex. ta ut näringsämnet P ur giftkoktailn (slammet) trots mycket framgångsrika (även ekonomiskt) metoder som resten av I-världen redan använder. Som jag så många ggr har skrivit här och annanstans: jag är förbluffad och förbannad över denna envisa navelskådning i Sverige med det bisarra fokuseringen på att sprida slam med alla medel oavsett helt tydliga, vetenskapligt bevisade effekter många ämnen i slam innebär för människohälsan (via matkedjan). Certifiering löser absolut INTE detta.... Vad det gäller att gödsla med rester från biogasanläggningar (dvs bioslam som ibland det kallas): Detta är helt beroende på VAD som stoppas in i biogasanläggningen. OM det är avfall vi vet att de är rena (jämfört med annat som t.ex. slam) som t.ex. stallgödsel, rester från kök och restauranger eller slakteriavfall, trädgårds, mm avfall (dvs det kommer från naturliga rester) då ser jag inga problem med detta. Tvärtom, biologisk kretslopp slutas, näring och inga tungmetaller, organiska miljögifter, osv, återvänder till matproduktion med biogas (energiproduktion) som ett "mellansteg" genom bakteriell nedbrytning. Men, sådana biogasanläggningar är få i landet idag. De flesta blandar i avloppsslam (också ett lömskt sätt att bli av med giftet). Detta, tycker jag, är inte bra, precis av samma orsaker som med vanligt slam. Detta är ett sätt att "späda ut" ett redan näringsfattigt giftkoktail för att under biogasanläggningens tak "glida igenom" systemet utan certifieringar, eller debatt och protest från omvärlden. Detta innebär att slammet (via biogasslamet) hamnar på våra åkrar lite långsammare och mer osynligt än annars vid direkt slamspridning. Slam är inte "mindre farligt" varken efter certifiering eller inblandat i biogasanläggningar. Vi bara förlänger spridningstiden till åkrarna med kanske några decennier... Ingenting mirakulöst "försvinner" från slam med detta, det är frågan om dosering/tid och taktiken kallas fördröjning. Jag personligen tror inte att vi har råd med varken omedelbara eller utdragna tidsinställda bomber och inte heller med allsköns metoder för dumpning av avloppsslam på åkrar. Problemet borde angripas och lösas från det andra hållet: dvs. OM nu det bildas slam i våra avloppsreningsverk, då bör vi hantera detta där, vid källan och ta ut den lilla näring (P) vid källan. Hur bisarrt detta låter, men P-källan i våra system är ju själva reningsverken idag. Att detta i sig är tokfel är en annan fråga! Men om vi nu har gjort fel i 30-40 år genom att blanda ihop toalettavloppet med samhällets allsköns gifter, då P-källan blir ju avloppslammet....Idag finns inte viljan att investera och göra helt om våra avloppsystem till hållbara, t.ex. urinseparerande sådana. Att vidare göra tokfel och nu certifiera, späda och sprida denna giftkoktail är såpass korkat att jag knappt hittar epitet för att beskriva det! Ja, vi beter oss allt konstigare, för att använda dina milda ord, Anders.

Hej igen Anders, nu ser jag att jag har glömt svara på frågan/kopplingen mellan slam och jordmaskar..... Sedan 80-talet pågår rätt mycket forskning i ämnet, eftersom det var intressant ett tag frågan om att använda jordmaskar för att förbättra slammets konsistens (porositet, mm). Samtidigt har forskningen visat att jordmaskar tar upp tungmetaller och även vissa organiska miljögifter ur slam. Om nu sådana maskar skall användas som föda för höns eller fisk, då kanske är detta inte så bra, eftersom bl.a. just det fruktade kadmiumet (Cd) är mycket lättöverförbart till djur som äter maskarna (bioackumuleras) och i slutändan till oss som äter djuren........ Hur som helst du hittar lätt vetenskapliga artiklar om detta, bara sök med nyckelorden "earthworm sludge".

Zsofia. Intressant. Kan man använda maskar för att rena slammet från tungmetaller och andra miljögifter? Eller är den mängd Cd, med mera, som maskarna tar upp för liten för att det ska göra skillnad?

Speciellt upptag av Cd, Cu, Zn, Pb är signifikant (dvs tillräckligt stor för att vara intressant i frågan om rening av slam enligt de flesta studier). På följande sida (Scirus scientific search) kan man läsa ca 3 700 vetenskapliga artiklar i frågan. Jag plockade upp en på länken nedan. Abstract (=sammanfattning) är fri för läsning för alla artiklar. De brukar vara enkelt formulerade, dvs lättläsliga även för icke forskare i ämnet. (ushh, vad äckligt lång adress! Om det inte funkar så gör så här istället: gå till www.scirus.com och som sökord skriv "earthworm sludge" du kommer fram till alla dessa 3700 artiklar. Artikeln heter: Effects of earthworm activity on fertility and heavy metal bioavailability in sewage sludge) Till höger om texten finns "Related articles" och det är bara att klicka och läsa... Min fundering liknar din: om detta nu fungerar (och det gör enl. vetenskapen) då varför används inte mask-metoden i större skala och omfattning för slamförbättring? På en del ställen används ju efterkompostering av en del slam i stor skala (t.ex. i Gtb), men tungmetallinnehållet är fortfarande högt...dock inom de tillåtna gränsvärden för Cd. Är en tidskrävande metod som inte riktigt går ihop med de stora mängder slam som bildas dagligen i en stor reningsverk?? Det tar ju tid för maskgenerationer och populationer att utvecklas/förungras. Vad gör man med maskarna sedan? Plockas de bort innan slammet används? om inte, då följer de med på åkrar och när de i sin tur dör, då friställs metallerna ändå...Kanske är intressant om man kan plocka ut, "skörda" maskarna, med vad gör man då med dom? Är det arbetskrävande och därmed utdömd som ineffektiv i stor skala? Eller både tids- och arbetskrävande och frågan om "giftiga maskar" är inte löst? Jag vet inte.... . Som Anders också konstaterade, man hör inte mycket om detta nuförtiden. Det måste finnas en orsak varför.

De ”fabriker” som man kan hitta på nätet hävdar precis motsatsen att genom kompostering med mask görs nedbrytningen fortare och slutprodukten blir bättre. Är det så att masken tar åt sig allt detta som är giftigt så kan man säkert ha cykler på x antal månader där man bearbetar avfallet sedan bryter ner den helt och sorterar ut masken som processars för att dela upp allt som inte är bra. Fråga: Är det bara det avfall vi människor producerar som är farligt, är det pga hur vi behandlar det eller är pga vad vi har stoppat i oss eller på hur vi hanterar det? Som det verkar är vattenklosseten en av de sämre uppfinningarna, man löste ett problem och skapade nya. Men med nya affärsmöjligheter men priset är högt. Men så är det när man inte kan tjuvtitta i facit. Det droppar in saker varje dag, nu senast var det från Lysekil där man konstaterade att vattnet rund Sverige är fulla med mikroskopiska plastfibrer bottenfärg, gummirester och annat som äts och följer med upp i näringskedjan. Det var nog lite bättre förr! När alla inte skulle ha båt, 3 bilar, köra till stormarknaden och handla 1-2 ggr/vecka, resa världen över några ggr per år på ferie. Vi tänker mycket på vår miljö och vill göra mycket åt det, bara det inte drabbar "mig". Trots allt, vi lånar bara marken av våra barn!!

Det jag ville ha sagt är att ALLT vi gör blir till avlopp eller hamnar på tippen på ett eller annat sätt. Så vi borde kanske skynda långsamt fram, men idag är det tyvärr ekonomin som styr till 110%. Förstår nu varför Du, Zsofia, är så engagerad i detta ämne. Bra jobbat.

Representanter för FP menar i en debattaartikel idag i SVD att det vore bra om alla installerade avfallskvaranr så att reningsverken får mer material som kan rötas till biobränsle. Jag tycker förslaget står i direkt motsats till vad vi här har ansett som vettigt eller är jag ute och cyklar?

Ja, återigen det vanliga.......ogenomtänkta, rentav korkade förslag utan helhetssyn. Men på något sätt förvånar mig inte, det tänks tyvärr sällan hela vägen ut i vissa kretsar (politiker är särskilt duktiga på detta). Jag fattar bara inte, vilka är deras s.k. rådgivande "sakkunniga"? Visst, avfallskvarn fungerar bra och är extremt bekväma (man behöver inte ta i en kompostpåse och promenera några meter i onödan till soprummet som innestadsbo). Och att ta efter USA just i avloppsfrågor avslöjar mer än ogenomtänkta exempel: inom avloppstänk och -teknik är USA ungefär 50 år bakåt i tiden (undantag kanske enstaka forsknings-anläggningar). Tyvärr. Man kan lätt tro att allt som kommer från USA är värd att anamma. Mycket är kanske det, men inte avloppslösningar! Själva principen skulle annars fungera med EN viktig hänsyn, nämligen, BLANDA INTE IHOP det malda köksavfallet med resten av avloppsvatten (som nu troligen alla har förstått här på denna tråd :-), blandat avlopp/slam är en giftkoktail!). Varför? Ja, av det enkla faktum att genom biogasproduktion (rötning) försvinner inte, renas inte tungmetaller, organiska och oorganiska miljögifter! De är kvar i rötslammet. Rötslammet sprids på åkrarna (ofta som certifierade produkter). Det är ju meningen, annars sitter vi, som vanligt i slammfällan. Alltså, det tål att repetera: saker "försvinner" inte och det man stoppar in i ena änden kommer ut i den andra, mer eller mindre "omvandlat". Naturlig org. material (som org.köksavfall) ger biogas, resten följer med ut i rötslam. Mer komplicerad det hela är ju inte. Därför är så HIMLA VIKTIGT att hålla flödena rena.... Som sagt, kvarnen och det tjocka avloppsvattnet (en sorts slam) efter kvarnen är mycket bra och ren "input" för rötning (biogasproduktion), men den måste hanteras separat från samhällets blandade avlopp, annars man bäddar för mer problem än lösningar vid "output"( det bioslam som lämnar rötkammaren och det är tusentals ton det handlar om), Sjävlfallet, detta framkommer ej av FPs förslag. Just i morse hörde jag på P1 det som jag (och alla inom Va-branschen) visste i minst 10 år nu, nämligen att våra VA-ledningar är i så dålig skick, speciellt i städer, att det kostar ca 5 miljarder kr årligen med alla reparationer, utbyte och saneringar efter ständiga missöden... Vad skulle hända om man tar saker på riktigt hållbart-allvar och vid byte börjar bygga upp separerande ledningar (för köksavfall och toalettavfall separat från miljögifter från dagvatten och industrier)?....Det är bäst att passa på nu när vårt åldrande VA-nät är i skriande behov av åtgärder, tycker jag. Men som tidigare sagt, jag fortfarande efterlyser helhetssyn och hållbara tankar i denna bransch... Att politiker slänger ut ogenomtänkta förslag är nog inte nytt. Problemet är att de har makten att ändra inriktning (till hållbarhet eller till mer skada än nytta), men för detta behövs upplysta politiker som verkligen sätts in i frågan.

Jag bor på skånska landsbygden med en icke godkänd avloppsbrunn och har nu fått erbjudande från svenska Pythotech om deras lösning som ex. bara generar rent vatten. Det är väldigt nytt från 2009, någon som studerat deras metod/lösning alls ?

Hej Ove, Phytotechnology är en väldig vetenskaplig och tjusig namn till det vi i Sverige kallar för rotzon/resorption. Det är en EFTERbehandlig av hushållsavlopp. Du måste alltså ha först en sorts riktig behandling (minireningsverk, markbädd, osv). En stenkista eller trekammarbrunn är inte godkänd idag som huvudbehandling. All möjlig info hittar du på www.avloppsguiden.se och mer specifik info just för EFTERbehandlingar (dvs "phytotechnology") här:

En slags sammanfattning av hela denna tråd publicerades som debattartikel i GP i fredags. Skribent var en Lena Jarlöv, Naturskyddsföreningen Tanum, tydligen med anledning av att "Gryaab har fått grönt ljus att sprida slam på åkrarna."

Svaret från Gryaab kom idag, med den vackra titeln "Vi vill bidra till de nationella miljömålen". 60% av fosforn från AVLOPP tillbaka till bördig mark, varav hälften till jordbruk....de kan nog inte mena allvar! Här är frågan om SLAM (giftkoktail som jag kallar),inte om avlopp. Det är inte samma sak! Om de skulle satsa på att återföra P från själva avloppsvattnet så finns redan mycket bra metoder (som är dessutom kostnadsekonomiskt vinnande) att göra detta UTAN att P hamnar i slammet överhuvudtaget! Men som sagt tidigare...vi i Sverige VILL inte höja blicken från slammet, det är denna biprodukt i reningsverk som skall dumpas med alla medel (inkl. certifiering). Jag undrar hur Gryaab och andra reningsverk tänker uppfylla vår nationella miljömål "Giftfri miljö"? Eftersom åkrarna skall nu ta emot minst sagt hundratals kända miljögifter genom slamspridning....Att de är miljögifter och är minst sagt hundratals i antal är välkänt av många forskare inom branschen och med stor sannolikhet av avloppsindustrin också. Att inte VILJA veta eller ta in denna information är faktiskt häpnadsväckande! Läs gärna blogg inlägget i slutet av GP artikeln "Saknar belägg??? Hur sa??" Vet inte vem skrev den, men är rätt intressant i sammanhanget. Dessutom avsändaren verkar vara en insatt människa i frågan.

Slambehandling och slamkvalitet Slammet förtjockas, rötas och avvattnas. Vid rötningen bryts hälften av det organiska materialet ned och omvandlas till biogas (ca 50 GWh/år). Det avvattnade rötade slammet har under senare år använts för tillverkning av matjordsersättning. Rötresten idag är av god kvalitet och uppfyller de haltvillkor som gäller för avsättning till jordbruksmark. Även de haltgränsvärden som angivits i förslaget till ny slamförordning uppfylls.

Hej Stan, har kollat din reklam här och vill gärna få svar på en fråga. Men först citerar er egen text: "RE-WISE introduces an innovative controlled practice for the management of the organic food waste that is daily produced by urban communities. Each family adopting a Food Waste Disposer, the familiar and user-friendly household appliance that has now been rendered �intelligent�, is able to select the food waste and to collect and convey it through the sewage to the wastewater treatment plant. At the plant the organic matter is digested in the existing anaerobic digester and the biogas obtained is used to produce energy. The digestate resulting from the anaerobic digestion is appropriately used as fertilizer." Alltså: istället för att folk sorterar sina matrester som skall till en kommunal kompost (förhoppningsvis komposteras och omvandlas till jordförbättringsmedel eller "gödselmedel") nu skall folk SPOLA med 15 liter vatten, SAMMA ORG AVFALL in i AVLOPPET och ihop med samhällets all blandade avlopp hamna på AVLOPPSRENINGSVERK. Dvs. in i det gamla ohållbara systemet som till slut producerar en giftkoktail kallad SLAM. Detta slam skall ut på åkrar. Struntsamma om inne på ett reningsverk rötas det hopblandade slammet eller inte. Slammet efter rötning är lika fylld med metaller, org. miljögifter, mm,mm som innan. Snälla ni, var är hållbarheten i detta? Reningsverk (de större) producerar redan energi genom rötning av förorenat (hopblandat) avlopp! Nu vill ni att en relativt ren, hittills sorterat kompost-avfall skall spolas in i detta system. Herregud, var tar helhetssynen om miljö och hållbarhet vägen i ert tänkande? Jag skulle varit mycket mycket glad om t.ex. den söndermalda och rena organiska avfallet från köken skulle transporterats direkt till en rötningsanläggning för biologisk avfall (slakteriavfall, växtavfall) och inte blandats ihop med "Mendelejev-tabellen" + en rad organiska miljögifter först! Visst, skall man utnyttja samhällets infrastruktur, men med klokhet och på rätt sätt! Att koppla in rena flöden i en redan feltänkt system ur kretsloppssynpunkt är inte riktigt vad man kan kalla för innovativ och miljövänlig lösning. Istället för att hålla flödena av återcirkulerbara material (i detta fallet organisk köksavfall) rena.... NEEEEJ tack, inga "innovationer" som inte tar steget ut till riktigt hållbara lösningar. Alltså, min enda fråga: var är helhetssynen, kretsloppstänkandet och hållbarheten i att koppla söndermald org. avfall in på avloppsnätet?

Slamspridningens effekter och slamcertifieringens fallgropar debatteras vidare och nu börjar nå politikernas öra också. Stefan A. Johansson i Helsingborg skrev Motion till socialdemokratiska Skånedistriktets distriktskongress 2010: "Förbjud slamspridning på våra åkrar". Hela motionen kan läsas här http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1465&blogg=35812 I dagarna (efter GP debatten) kom en intressant och riktigt fakta-rik och välunderbyggd debatt i kommunernas och landstingens tidning "Dagens samhälle" där en lång rad kända debattörer, experter, mm skrev under debattartikeln "Stoppa slamspridningen på våra åkrar". Här är länken:

Det finns gott om upprop, stöd-hemsidor, listor, mm, för allt mellan himmel och jord inom miljö och klimatfrågor. Här kommer en för dig som följer med eller vill följa med i slammdebatten och känner att det är dags, IGEN, att kämpa för bevarandet av rena odlingsmarker och rena kretslopp i vårt land.

just for you Zsofia... The proposed action aims at promoting a new integrated practice for the decentralized (district) production of electricity and heat from biogas, where the biogas is produced through anaerobic co-digestion of organic food waste in district wastewater treatment plants equipped with a primary clarifier and a sludge digestor, and the organic food waste is conveyed to the district wastewater treatment plant through the existing built environment such as the drain and sewerage systems after having been ground through food waste disposers. The proposed action builds on the conscious adoption of food waste disposers in households for the disposal of the organic food waste, with the objective to build up Sustainable Energy Communities boosting civil wastewater with ready biodegradable organic load, in order to increase the production of biogas in district wastewater treatment facilities, wherever organisational, infrastructural, socio-economic and geographical conditions render this model more favourable than other waste management practices. Expected and/or achieved results The implementation of the proposed model would lead to: - An increase in biogas production from anaerobic co-digestion of household organic food waste at WWTPs equipped with primary clarifier, of up to 77% for a penetration rate of domestic food waste disposers of 100%. - A reduction in CO2 emissions associated to the reduction from twice-weekly collection and transportation routes of biodegradable Municipal Solid Waste to weekly or bi-weekly routes. It works in Surahammar & has done for the last 12 years...

Välkommen tillbaka Stan! Jag väntade på svar för min fråga... Tyvärr det du svarar här är inte svar på min fråga, men jag väntar på det, samtididt du får en kommentar på din inlägg. Det är inte frågan om att tekniken inte fungerar (i Surahammar och säkert på flera ställen). Biogas är en av flera s.k. "sustainable energy production" detta är också välkänd. Men biogasproduktion producerar ett slam! Biogasproduktion gör inte att plötsligt alla metaller, tungmetaller, och tusentals andra KÄNDA miljögifter "dunstar bort" i processen. De är kvar i slammet efter rötning. Fråga vilken reningsverk som helst som har rötning (biogasproduktion idag). Trots biogasproduktion på reningsverk, slammet EFTER rötning är fortfarande ett kemiskt avfall(85% av innehållet, från industri, dagvatten, sjukvård, mm). Detta är allt annat än "sustainable" Stan. Detta slam skall inte ut på åkrar! Resonemanget: "A reduction in CO2 emissions associated to the reduction from twice-weekly collection and transportation routes of biodegradable Municipal Solid Waste to weekly or bi-weekly routes." håller inte heller när du måste faktiskt räkna in borttransport av slam (i ert fall då extra slam pga tillkommande extra material i systemet). Stan, vart tar slammet från reningsverkets biogasanläggning vägen idag? Eller är detta inte längre ett problem, tror du? Min erfarenhet av slambildning och borttransport t.ex. i Linköping Biogas är tvärtom....detta är ett jätteproblem, men självfallet, man kan "räkna bort" det från anläggningen för att det är inte just dom som släpper ut CO2 när slam transporteras ut långa mil till lantbrukare. Det är lantbrukarna som hämtar, det är deras CO2-utsläpp, inte anläggningens. Linköping Biogas tar emot bara slakteriavfall och gödsel samt trädgårdsavfall i rätt små mängder från kommunal trädgårdsskötsel. Lantbrukaren kan vara säker på att slammet därifrån inte "berikats" med samhällets miljögifter. Detta är skillnaden jämfört med er lösning via avloppsnät och avloppsreningsverk. Problemet är att ni blandar ihop en REN näringskälla (bara org. matavfall från hushåll) via ett transportsystem (avloppsnät) där all samhällets avlopp redan blandas och transporteras till ett avloppsreningsverk där näring "renas bort", men inte miljögifterna. Näringsämnen är N, P, K, i första hand samt även Ca, S, Mg, men INTE tungmetaller, organiska miljögifter, mm. T.ex. P binds i slam ihop med minst ett tusental andra miljögifter. Nej Stan, detta är inte "sustainable recycling", trots att ett bland alla steg i reningsverket tar ut biogas från systemet och biogasproduktion betraktas som "sustainable energy production". Återigen, för att en del i ett system är "sustainable" det gör inte att automatiskt HELA systemet är det. I detta fallet er teknik bidrar till att en REN näringskälla blir en ihopblandat kemiskt avfall när detta lämnar reningsverket som slam. Som jag skrev innan, er innovation blir "sustainable" när ni har en "sustainable" helhetstänk bakom den. Hela vägen ut, inte bara här och där litegrann. Alltså frågan kvarstår: var är helhetssynen, kretsloppstänkandet och hållbarheten i att koppla söndermald org. avfall in på avloppsnätet? Som hjälpfråga: Vad tror du att slammet efter reningsverkets biogasanläggning i ert system innehåller och vart skall den ta vägen?

Pressmeddelande från Naturvårdsverket: "Återföring av fosfor från avlopp måste öka. Idag används främst slam från reningsverk. Skärp kraven på slammets kvalité för att minimera metaller i slammet. Upphetta slammet för att minska risken för smittspridning av exempelvis salmonella. Det är några av de förslag som Naturvårdsverket lämnade till regeringen igår."

Zsofia...sorry i must write in English...one thing you seem to be forgetting... i am speaking about FOOD WASTE ie .food for human consumption that is left over before meals & after meals...IF its so bad to be used on farmland...maybe you should be asking why we are eating it ?Sorry i do not know enough about sludge /slam to give you a correct answer.. Towards a fresh perspective on Food Waste Disposers: can they play a future role in solid waste management and energy recovery? Groom, E.1 and Prunty, C.1 1QUESTOR Centre, Queen’s University Belfast, UK Corresponding Author Tel. 02890975577 Email [email protected] Abstract The use of Food Waste Disposers (FWDs) as an alternative to source separated collection of food waste has been examined in a number of recent studies and there is understandable concern from the sewerage industry regarding negative impacts on sewers. Despite this, there are a number of opportunities for positive benefits in the use of FWDs to improve energy recovery from wasted food, these include: at locations where large amounts of food waste are available e.g. canteens at industrial parks; in geographical areas in which conventional municipal waste collection by truck is difficult e.g. steep mountainous terrain, districts with narrow streets; across regions where hot weather causes rapid generation of odours or pest problems from food waste decomposition. The Re-WISE project promotes sustainable energy communities (SECs), in which the measured use of FWDs is encouraged and can be inherently beneficial. A risk-based analysis was used in evaluating opportunities for exploiting FWDs as an alternative to source separated food waste collection. This study has identified scenarios where the benefits of FWDs usage through the implementation of an SEC model outweigh the risks. Keywords Food Waste Disposer, energy, waste collection, biogas, anaerobic digestion, sewerage Introduction Legislation, in the form of the Landfill Directive (European Directive 1999/31/EC on the Landfill of Waste), is driving the development of sustainable means for the disposal of biodegradable municipal solid waste (MSW) as an alternative to disposal to landfill. Of municipal solid waste, kitchen food waste (KFW) comprises a high percentage of the biodegradable fraction. Across Europe, KFW amounts to 17% of the total household waste and around 30% of the biodegradable fraction but this can vary significantly from country to country (Evans 2007). European householders are accustomed to source separating specific waste fractions, allowing waste to be diverted, at source, for separate treatment e.g. paper/glass/metal recycling, green waste etc. The success of source separation of food waste is highly variable and dependent on the motivation of the individual householder and degree of participation of residents in such schemes. Some households find the system messy and object to the smells that emanate from food waste stored for long periods especially during warmer weather. The use of food waste disposers (FWDs) is generally a popular alternative. Currently, source separation of food waste is not widespread; food waste is present in the mixed waste fraction. WRAP (Waste Resources Action Plan) estimates that in the UK alone 6.7 million tonnes of food waste is produced annually and that only 2% of this is separated for composting or anaerobic digestion (AD). This suggests that significant challenges and opportunities still await in terms of food waste disposal and energy recovery. Alternatives to landfilling biodegradable waste Through the Landfill Directive, EU member states are obliged to divert biodegradable waste from landfill. In addition, there are pressures to achieve resource efficiencies through recovery of nutrients, carbon, heat and energy from organic wastes (Battistoni et al. 2007). Composting, incineration and AD are the main options available to meet these targets with AD perhaps the most sustainable means of achieving them. However, organic waste disposal solutions vary in their acceptability and popularity across Europe. Thermal treatments such as incineration are viewed least favourably, due to concerns about possible air pollution and also because of the additional energy requirement in handling food waste due to its high moisture content. Composting is perhaps the most widely applied and universally acceptable solution with success built on a green image and stakeholder familiarity. However, despite its success there is evidence that the source separation of organic resources for quality composting is not always sufficient and at Holbaek, Denmark, an expensive tunnel composting system was abandoned due to the compost being fit only for landfilling and incineration (CECED 2003). Anaerobic digestion, however, is a much more energy efficient process than composting since there is energy recovery from the biogas output which can generate electricity and heat from a combined heat and power unit (CHP). By contrast, composting is a net energy consuming process. This requires considerable aeration or mixing of materials although it is often seen that anaerobic technology requires larger investment and that the overall process is more complex (Mata-Alvarez et al. 2000). Food waste is proven to be a very suitable feedstock for anaerobic digestion and with correct operation can generate high gas yields and form a quality digestate by-product (www.anaerobic-digestion.com) Re-WISE model Re-WISE, an Intelligent Energy Europe project, promotes a model for improved disposal of kitchen food waste to enable both decentralised production of energy/heat and reduced solid waste collections through the use of FWDs. The ideal scenario is a strong partnership between the households and wastewater treatment service providers facilitating FWD users to dispose of their food waste to the sewerage system. This allows co-treatment of food waste with sewage for boosted biogas generation at the wastewater treatment plant. The objective is to develop an incorporation of FWDs into integrated waste and wastewater management plans in areas where they represent a more economic and energy efficient solution to food waste collection than conventional means. This model will not be suitable to all areas but niche opportunities exist where the benefits of FWDs for waste management and energy recovery can be exploited. Fig 1. The Re-WISE Model. 1 and 2, Food Waste Disposer; 3, sewer network; 4, Wastewater Treatment Plant; 5, electricity generation; 6, agricultural land. Advantages Householder acceptance For the householder, food waste disposers represent a more convenient alternative to conventional source separation of food waste. Through FWD use food waste is immediately removed from the kitchen area rather than stored there. This can help increase the fraction of KFW that is removed from the mixed waste fraction. Waste from fruit and vegetable processing plus unwanted leftovers are easily processed through the FWD in a clean and convenient manner. This represents a less messy alternative than collecting and scraping this material into a storage bin. In addition, there is no need to store waste until the next refuse collection vehicle (RCV) collection and so odour and pest nuisance is avoided. Increased biogas generation Increased food waste in sewage increases the readily biodegradable load leading to improved biogas generation where anaerobic digestion of wastewater sludge is employed. Although the additional organic loading may increase energy costs in terms of aeration requirements for full treatment, this is more than compensated for by the extra biogas that is generated. It is reported by Bolzonella et al. (2003) that an increase in energy generation in the range of 54-73% can be observed with 60% of households using FWDs. Limited full scale studies of FWD implementation have been performed but at Surahammer in Sweden a 24% increase in biogas generation was achieved through approx 40% household penetration of FWDs (Karlberg and Norm, 1999). Reduced solid waste collections Solid waste collection by RCV incurs high transport fuel costs, can be time consuming, seasonally variant, logistically complex and cause road, noise and odour nuisance to the community. Indeed, specific local conditions of topography, household density, local access etc. may exist to make solid waste collections particularly difficult. In mountainous towns, historic town centres with narrow streets, high density housing areas, efficient waste collections by RCV are hampered by the local conditions. By reducing the amount of food waste to be collected by RCV, the frequency of solid waste collections can be reduced and transport fuel savings can be made. It has been calculated that integration of food waste disposers would reduce the total solid waste to be managed by 12 to 43% through market penetration ranging between 25 and 75%, respectively (Marashlian and El-Fadel, 2005). Due to its high organic load and the high water content, organic food waste is the greatest putrescible fraction of municipal solid waste (MSW). The high putrefaction potential of this waste fraction forces organic food waste to be managed carefully (e.g. by providing weekly, almost daily collection especially in large cities with a warmer climate) in order to avoid the generation of odours and leachate and potential health issues. Separate collection often necessitates extra truck traffic, especially during summer when it is not acceptable to store biodegradable waste for long periods prior to collection because of odour (CIWEM, 2003). FWD use alleviates these problems by removing KFW to the sewer where it is conveyed to the wastewater treatment plant (WWTP). Beneficial for Biological Nutrient Removal plants Readily biodegradable organic matter is required for the effective operation of biological nutrient removal plants. Often in wastewaters of high nutrient content the organic material fraction is limiting and may have to be supplemented by the addition of an external carbon source. The slurry of small size food particles entering the sewerage system through operation of FWDs boost the carbon content of the wastewater and reduces the need for artificial enhancements in the form of methanol dosing which occurs at many such plants, thus improving treatment and economic performance. In the city of Brisbane, Australia additional suitable biodegradable organic material is actively encouraged to enhance nutrient removal performance at their WWTPs and the addition of KFW to sewage is being studied as a means of sustaining the operation of a two-stage AD facility for energy production (Carey et al. 2005). Possible restrictions to implementation of the Re-WISE model There are several potential barriers to the exploitation of FWDs in accordance with the Re-WISE model. Most significant among these is the requirement for suitable anaerobic digestion facilities, either at the receiving wastewater treatment or an available co-digestion site. The other key requirement is the need for well-maintained sewerage networks not susceptible to blockages or regular flooding. The privatised nature and separated ownership of waste and wastewater treatment industries/infrastructure in the UK combined with the inflexible legacy infrastructure that is in place is an additional barrier to the implementation of the Re-WISE model. The use of FWDs for the disposal of food waste via the sewerage network crosses the traditional boundaries that exist between solid waste collection and wastewater treatment creating a barrier to exploitation. A key drawback of FWD implementation in line with the Re-WISE model is the impact of insufficient penetration. The level of uptake of FWDs required to make their use more attractive than conventional waste treatment will vary from site to site. Where there is not the required level of uptake of FWDs to make their usage economically viable, the system will be compromised. For instance where FWD penetration is incomplete in a certain area, there may still need to be collections of separated KFW for those without the appliances. As a result some of the economic advantage of reduced solid waste for collection may be lost as journeys still have to be made to collect the waste from those households not using FWDs. 20% of the food waste suitable for composting is not suitable for grinding in a food waste disposer; materials such as skin, fat, bones, avocado pits and other hard materials (Karlberg and Norm 1999). However these materials generally do not contribute to a quality compost product and may be removed by screening prior to composting anyway. Furthermore, it has been reported that an additional 24 percent of the material suitable for composting is not ground since it is wrapped in packaging, which is not cleaned out, and put directly into the general refuse (Nilsson et al. 1990). Through improved education householders could be encouraged to actively separate this waste from its packaging and dispose of it via the FWD. Key Wastewater Industry Objections to FWDs Although FWDs are widely used across the world, they have faced strong opposition in many places. A number of negative preconceptions exist which have been contested as the result of specific scientific assessment. At national level (both in the UK and Ireland) there are negative opinions about the use of FWDs in conjunction with the existing sewerage infrastructure. The major concerns are: • High rainfall causing potential surface water pollution with food waste by combined sewer overflows (CSOs) • Blocking of sewers through increased solids deposition and fats, oils and greases (FOG) • Overloading of WWTPs In the UK in particular there is concern over CSOs and the polluting impact that ground food waste might have on receiving waters. 12 UK water companies are reported to have a total of 20,233 CSOs between them (BBC 2009). Since 1989, the companies have invested in the improvement of these CSOs to limit their environmental impact and by the end of 2008 more than 6000 overflows posing the highest risk had been improved, rebuilt or removed altogether (Water UK 2009). During flood events FWD discharges to CSO systems, containing suspended solids (SS) and organic particles, will place additional organic loadings on a receiving water body (Carey et al. 2005). It is widely appreciated that FWD usage will increase the amount of suspended solids and FOG in sewage and these are known to contribute to sewer blockages. A four-year study in Utanobori, Japan (NILIM, 2005) on the impact of FWDs found that sewer deposits frequency of occurrence was 1.3 to 3.0 times higher, and the number of deposit sites 2.7 to 3.8 times when they were used. Problems of blockages due to FWD usage appear to be related to sewer design and maintenance although no definitive data is yet available on the issue. Sewers are designed to achieve a self-cleaning velocity (0.48-0.9 m/s) although sediment–free transport of FWD waste has been demonstrated below this; at 0.1m/s (Kegebein et al., 2001). Indeed, although deposition may occur, solids are usually resuspended at periods of higher flow and this tends to coincide with the time of day of FWD usage (Nilsson et al. 1990). Several field studies have found no significant accumulation of solids in sewers as a result of FWD usage. No noticeable deposits of suspended material were noticed upon visual inspection of sewers supplied by FWDs in New York (New York City DEP 1999). Studies of FWD usage in the town of Staffanstrop in Sweden showed no plumbing operational problems and yearly videotaping of the piping system revealed that the outer sewage pipes function well during the use of food disposers (Nilsson et al. 1990). Furthermore the buildup of sewage here was reported as acceptable at the water level with a width of 2–3 cm along the envelope surface and a thickness of 0.5–1.5 cm. The use of FWD contributes additional loads of BOD, COD, suspended solids, nitrogen and phosphorus to wastewater. If insufficient capacity to treat this additional load is not present at the WWTP then there may be an adverse impact on treatment performance and effluent quality. Where adequate capacity is available, additional loading could result in higher operating costs due to the additional cleaning of screens, increased aeration requirement and increased volumes of sludge to be handled. There are concerns over potential increased sludge for disposal from wastewater treatment where high uptake rates of FWDs are present as Bolzonella et al. (2003) report an increase in specific sludge production from 20 to 37g per capita per day of dry solids and from 50 to 80 g per capita per day where primary settlement was present in an area of 60% penetration. However, this is contrasted by Nilsson et al. (1990) noting no increase in sludge production and De Koning and Van der Graaf (1996) reported 2.5-5% increase in sludge loading (at 10% penetration). In addition these reports refer also to the increased biogas generated from anaerobic digestion of the primary sludge but this process also reduces sludge volumes due to volatilisation of substrates. No assessment of the final sludge for disposal is reported but AD is capable of reducing sewage sludge volumes by at least 50%. Table 1. Wastewater characteristics with and without ground food waste from FWDs. Adapted from Battistoni et al. (2007) and Metcalf and Eddy (2004) Parameter All values express as g/capita day Quantity of waste discharged by individuals on a dry weight basis from Metcalf and Eddy (2004) From other literature Per capita additional loading due to FWD where reported Adapted from Battistoni et al. (2007) Typical without ground food waste Typical with ground food waste BOD5 80 100 6-59 COD 190 220 18-121 TSS 90 110 20-90 NH3 as N 7.6 8.4 1.2-5.9 Organic N as N 5.4 5.9 TKN as N 13 14.3 0.6-14 Organic P as P 1.2 1.3 Inorganic P as P 2.0 2.2 Total P as P 3.2 3.5 0.1-3.1 Oil and Grease 30 34 2.1-7.8 While many of these concerns are justifiable, particularly at an industry wide level, the advantages offered by the Re-WISE model in niche areas should not be ignored. One way to mitigate these concerns is to examine each scenario at a community level. Risk register By applying certain criteria at community level, many of the prohibitive issues can be addressed to ensure that the model is applied in suitable areas. Table 2 serves to identify the risks associated with FWD. Table2. Evaluation of the risks and impacts associated with the Re-WISE model. Opportunities exist where these risks are minimised. PARAMETER RISK IMPACT COMMENT Increased oxygen demand of sewage Certain - although, it has been proposed that the greater availability of readily biodegradable carbon can optimize the use of the nitrogen-bound oxygen, and so save energy for air blowing; (Battistoni et al. 2007) Requirement for additional aeration and therefore increased energy costs – but • improved carbon ratio for nutrient removal (P reduction and/or denitrification) • Increased denitrification can reduce aeration costs Energy costs more than offset by increased generation of biogas. Many WWTPs operate underloaded and already have the additional capacity and equipment in place to meet the extra demand. Pollution from discharge of food waste to surface waters from combined sewer overflows Likely - highly likely Increases with: • higher rainfall • increased storm frequency • Negative aesthetic impact • Negative ecological impact • Greater impact in sensitive surface waters Depends on the sewer network and rainfall conditions. In drier regions or sewers with a high capacity, risk is reduced Food waste addition to sewage increases sludge requiring disposal Certain Increased operational costs Additional pressure on equipment, resources and existing routes for disposal. High impact if no digester present Low-med impact if primary and secondary sludge is digested Impact is less where AD is present Quantity will vary depending on the operation of each individual WWTP. May require increased land-bank for land spreading If AD is used for biogas generation, sludge levels will be significantly reduced At Surahammer, Sweden no increase in the amount of primary sludge produced was noticed (Nilsson et al. 1990) although De Koning and Van der Graaf (1996) concluded 2.5-5% increase in sludge loading (at 10% penetration) Solids deposition in sewers due to sedimentation of food particles Low-Moderate High where sewer gradient is not sufficient and self-cleaning velocity is not reached. High if low wastewater flows occur Blockages and decreased time to blockages Increased frequency of cleaning and maintenance required Odour problems This will depend on the design and maintenance of the sewer network. Self cleaning design velocity is sufficient to ensure that deposition of food waste solids is not a problem in sewers. However there is an influence of local diet - different food types have different settling velocities and deposition characteristics. Build up of FOG Low if FWD is used correctly High Negative impact - Blockages causing potential flooding Rinsing food waste with cold water causes FOG coagulation to food particles preventing build up in the sewer. Avoiding discharge of FOG via FWD is essential; householder education is key. Restaurants and hotels without well-maintained grease traps are more problematic. Increased odour problems Low-Moderate. High where sewerage system does not achieve self cleaning velocity and in warmer climates Significant nuisance It was found that the sulphide content of wastewater which included ground kitchen waste became higher at pumping stations than that of normal wastewater when retained for 48 hours of more (NILIM 2005) Avoidable if sewers are well designed and well maintained but may be a seasonal problem. A significant risk in warmer climates if poor sewerage infrastructure leads to blockages or solids deposition VFA distribution analysis of sewage containing ground food waste showed that hydrolytic rather than fermentative processes occurred thus avoiding odour problems (Bolzonella et al. 2003) Insufficient market for solid and liquid digestate from AD This is a risk in an area where there is limited land bank for digestate disposal or where a number of competing AD or composting plants exist to saturate the market A serious risk to the sustainability and economic performance of the AD process This should be addressed at the planning stage of AD and can be reduced by improving digestate quality. Achieve quality standards where they exist to ensure that maximum market is available. Partnerships with land owners and farmers should be developed to ensure there is sufficient capacity and market available for this material. Increased use of water by FWD Low risk Higher operating costs for the household The increases in both water and electricity consumption through normal FWD use have been found to be minimal Increased use of energy by FWD Low risk Higher operating costs for the household Pollution due to increased nutrient levels in wastewater This is a high risk in areas which are nutrient sensitive but a low risk where biological nutrient removal is operated at the WWTW Can result in effluent quality failures at WWTW and significant surface water pollution due to increased nitrogen and phosphorus content of water discharged from WWTP The capacity and treatment performance of the WWTW should be sufficient to accept additional nutrient. FWDs can improve biological nutrient removal plant performance by contributing additional readily biodegradable organic loading which is often limiting. Opportunities Attributes of SECs Sustainable energy communities (SECs) in specific areas represent ideal opportunities to implement the Re-WISE model. Normally a sustainable energy community has the following advantages: reduced carbon footprint, reduced heat and energy wastage, improved renewable energy generation and improved energy independence. Where favourable infrastructure and economics exist, the use of FWDs is an ideal way to further develop an SEC especially in areas where the benefits outweigh the risks. Opportunity areas where risks are minimised Sustainable energy communities where the benefits of using FWDs far outweigh the risks may comprise a range of scenarios. Table 3. Niche scenarios and areas where barriers can be overcome represent opportunities for exploitation of the Re-WISE model Opportunity Advantage Niche scenarios Where solid waste collection is currently problematic Areas where the infrastructure is appropriate Areas with a high consumer ecological responsibility Towns with a layout or geography which limits the efficiency of solid waste collections. Overcomes problems of hilly or dispersed towns High density housing areas Less bins, pests, odorous garbage chutes Towns with high tourism Reduced traffic, noise, nuisance Urban districts with narrow streets Avoid access problems Old towns with historical town centres Avoid access problems, nuisance impact Areas with a suitable sewerage network e.g. separated or vacuum sewers plus anaerobic digestion facilities and adequate capacity at the sewage treatment plant. Risks minimised, improved biogas generation New housing areas Higher income areas More responsible owners of FWDs could be educated to remove this food from its packaging and separate it for disposal via the sewerage network rather than as mixed waste. Problems which can be addressed Opportunity Advantage Pollution from discharge of food waste to surface waters from combined sewer overflows Food waste addition to sewage increases sludge requiring disposal Solids deposition in sewers due to sedimentation of food particles Build up of FOG Increased oxygen demand of sewage Where separated sewerage systems are being built Combined sewer overflows are not an issue Areas where high rainfall is infrequent The risk of flooding causing pollution of surface water by food waste is minimised Areas where vacuum sewers are installed These allow clog free sewers even where the gradient is low Areas where AD facilities are being installed at WWTP, with quality digestate produced and sufficient land for spreading of this is available Biogas generation is in place and can be boosted by using FWDs Areas where regular sewer maintenance is practised Beneficiation of restaurant greasetraps – since fat (in moderation) produces high methane quantities. Solids build up is avoided and main FOG source is encouraged to avoid disposal of FOG directly to sewer Areas where biological nutrient removal is to be installed but where existing wastewater is carbon limiting Increased readily biodegradable load Opportunities for niche implementation of the Re-WISE model exist throughout Europe. Battistoni et al. (2007) assessed the impact of FWDs on the wastewater treatment performance achieved at the plant treating the sewage of a small hilly Italian village (Gagliole). Although AD was not present at the WWTP, the use of FWDs was seen as an economically viable alternative to the time and energy consuming collection of wastes by truck. At 67% penetration increased loading (per capita per day) of 11g Total Suspended Solids, 55g COD and 2g Total Nitrogen did not adversely affect the treatment performance of the receiving plant (BNR) and no instances of overloading occurred . The increased, readily biodegradable COD led to improved use of nitrogen bound oxygen boosting denitrification and reducing the energy requirements of aeration by 39%. This scenario is typical of regions where the benefits of utilising FWDs outweigh the risks. Future wastewater treatment scenarios Future developments and trends within wastewater treatment technology, waste treatment strategy, environmental legislation and renewable energy generation may increase the opportunities for implementation of the Re-WISE model. Current European trends are towards more sustainable treatment of wastewater and this will increase support for anaerobic digestion of sewage sludge as well as other low energy treatment solutions. Coupled with this is an increase in the numbers of small WWTPs treating a localised sewerage network in association with new housing developments etc. This represents a good opportunity to custom the design of the sewers and WWTP to the needs of the local community. Where the risks are minimised FWD incorporation into such a scheme, to achieve AD of food waste, would be ideal. Development trends with renewable energy generation have been towards smaller, more cost effective AD plants resulting from the drive for energy crop digestion. This technology is beneficial for community scale digesters and coupled with more efficient CHP units is making AD on a smaller scale cost effective. However, there are still significant technical challenges to be met with regard to sewage sludge digestion on a small scale as a result of siloxanes in biogas (cause problematic deposits in combustion equipment) and the requirement of hygienisation for land spreading. Re-WISE evaluation of markets An evaluation of European countries was performed to identify in which markets overall conditions are most favourable for implementation of the Re-WISE model. Indicators were chosen to reflect the drivers and potential barriers to implementation of the Re-WISE Model and these were weighted in terms of their impact upon participation. Issues of infrastructure, regulation, support for renewable energy generation, electricity prices, attitudes towards biogas generation etc. were evaluated for several European countries in a scored matrix. Germany was considered to be the lead market followed by UK, Spain, Italy, Denmark and Finland. Expert tool A web-based tool has also been devised to enable stakeholders to assess the economic benefits of implementation of the Re-WISE model and is available at www.re-wise.org. This allows stakeholders in potential sustainable energy communities or areas where FWDs represent a viable alternative to conventional food waste disposal to evaluate the potential costs and benefits involved. The user completes required data fields on the amounts of food waste produced etc. and an estimate of increased biogas production and associated revenues is generated. Fig 2. Screenshot of the interactive expert tool accessible at www.re-wise.org Conclusions Food waste disposers are a viable alternative to the vehicle collection of source separated kitchen food waste as a means of diverting biodegradable waste from landfill. There are concerns within the wastewater industry regarding FWD use and their impact on combined sewer overflows, sewer blockages and wastewater treatment plant overloading. Research of both a theoretical and practical nature has served to dispel some negative perceptions about FWDs and facilitate a greater understanding of the true impact on sewerage networks and wastewater treatment. Studies in Germany, Sweden, Netherlands and New York City have served to demonstrate that FWDs can be used: without causing blockages due to fat or solid accumulation, even at low flow velocities and low sewer gradients; to enhance biological nutrient removal and biogas production from sewage; to achieve reduced volume, moisture content and frequency of collections of municipal solid waste (CIWEM 2003). Where the risks of their use are minimised and suitable infrastructure is in place, food waste disposers represent an opportunity to increase renewable energy generation, reduce the costs of solid waste collections, improve biological nutrient removal performance and overcome local difficulties in waste management. Acknowledgment The Re-WISE project is an Intelligent Energy Europe Project funded by the European Union. Contributing partners are D’Appolonia, Ecofast, Indesit, Acciona, University of Barcelona and The QUESTOR Centre (Queen’s University Belfast). References Anaerobic Digestion; The AD community http://www.anaerobic-digestion.com/html/food_waste_anaerobic_digestion.php Accessed checked 25/09/09 Battistoni, P., Fatone, F., Passacantando, D and Bolzonella, D. (2007) Application of food waste disposers and alterante cycles process in small decentralised towns: a case study. Water Research 41: 893-903 BBC website. Panorama: “Britain’s dirtiest beaches” http://news.bbc.co.uk/panorama/hi/front_page/newsid_8236000/8236957.stm Accessed 25/09/09 Braber, K., 1995. Anaerobic digestion of municipal solid waste: a modern waste disposal option on the verge of breakthrough. Biomass and bioenergy, vol. 9, nos 1-5. Pp. 365-376 Bolzonella, D., Pavan, P., Battistoni, P. and Cecchi, F. (2003). The under sink garbage grinder: A friendly technology for the environment. Environmental Technology, Vol. 24. pp 349-359 Carey, C., Phelan, W. and Boland, C. (2005). Examining the Use of Food Waste Disposers Envionmental Protection Agency Ireland STRIVE Report 11 (2005-WRM-DS-23-M1) CECED (European Committee of Domestic Equipment Manufacturers) Paper on Food Waste Disposers. An integral part of the EU’s future waste management strategy. Spring 2003 www.bond.cz/www/studie/studie-ceced-eng.pdf Access checked 23/07/2008 CIWEM, Policy position statement on food waste disposers. (2003). http://www.ciwem.org/policy/policies/food.asp Accessed checked 25/09/09 De Koning J. and van der Graaf J.H.J.M. (1996).Kitchen food waste disposers. Effects on sewer systems and wastewater treatment. Technical Report. Department of Water Management, Environmental and Sanitary Engineering. Technische Universiteit Delft, Holland Evans, T. (2007) Environmental impact study of food waste disposers for the county surveyors’ society & Herefordshire council and Worcestershire county council. Available at: http://www.wastemissionimpossible.org.uk/pdf/FWD_EIS_V8_P1.pdf Karlberg, T. and Norm, E., 1999. Food Waste Disposers - Effécts on Wastewater Treatment Plants; A Study from the Town of Surahammar. VA-FORSK Report. VAV AB. Kegebein, J.; Hoffmann, E. and Hahn, H.H. (2001) Co-Transport and Co-Reuse, An Alternative to Separate Bio-Waste Collection? Wasser. Abwasser 142, 429-434 (Referenced by CIWEM at http://www.ciwem.org/policy/policies/food.asp) Landfill Directive, European Directive 1999/31/EC on the Landfill of Waste http://ec.europa.eu/environment/waste/landfill_index.htm Marashlian, N. And El Fadel, M (2005). The effect of food waste disposers on municipal waste and wastewater management. Waste Management & Research, Vol. 23, No. 1, 20-31 Mata Alvarez, J., Macé, S. and Llabrés, P. 2000. Anaerobic digestion of organic solid wastes. An overview of research achievements and perspectives. Bioresource Technology Volume 74, Issue 1, Pages 3-16 Metcalf and Eddy, Wastewater Engineering: Treatment and Reuse (Fourth Edition), 2004. McGraw-Hill New York City, Department of Environmental Protection (1999). The impact of food waste disposers in combined sewer areas of New York City http://www.nyc.gov/html/dep/pdf/grinders.pdf Access checked 23/07/2008 NILIM (National Institute for Land and Infrastructure Management), and Ministry of Land Infrastructure and Transport, Japan, 2005. Report on Social Experiment of Garbage Grinder Introduction. www.nilim.go.jp/lab/bcg/siryou/tnn/tnn0226pdf/ks0226002.pdf (accessed July 2006). Waste Resources Action Plan. Drivers for change http://www.wrap.org.uk/retail/drivers_for_change Accessed 25/09/09 Water Research Council FOG web-site: http://www.waterportfolio.com/cp290/. Access checked 23/07/2008 Water UK, Disposal of Fats, Oils, Grease and Food Waste, Best Management Practice for Catering Outlets, Published by Water UK, (2007). http://www.water.org.uk/home/policy/reports/recycling/fogbrochure/fog-best-practice.pdf Access checked 23/07/2008 Water UK. Combined Sewer Overflows; Policy position background document (2009). http://www.water.org.uk/home/policy/positions/combined-sewer-overflows/csos-sept-09.pdf Accessed 25/09/09

Good to see you back Stan! I think it is better if we switch to English (this time anyhow), because some very important basic principles must be understood here. (Forgive me for my bad English henceforward) I never questioned the fact that your system STARTS working with clean organic materials (food rests from kitchens) at the very beginning of the system, in the kitchen (mill), but the way your solution is handling this clean material is very questionable. Using drinking water to dilute it (reading many reports, including the reports you are mentioning, this amount is NOT negligible, being between 2-6 l/person and day at normal FWD usage (making drinking water cost money even in a water-abundant Sweden! Water already costs even more money in countries with dry, hot climate and water shortages, not to mention countries which may have huge problems with drought because of climate change). Then mixing a clean organic fraction with the wastewater streams from the society (through the transport system via sewerage) makes your clean, milled organic material really profoundly contaminated with pretty nasty chemicals, heavy metals, organic and inorganic pollutants, hormone- and pharmaceutical residues, etc. Please, everyone, read un-biased research reports on it. It is not just a myth but a direct, fat lie from wastewater industry the statement that sewage sludge is a clean rest-product! And they also know this! The way they try to continuously neglect “to mention” the WHOLE content of wastewater and sludge is unbelievable, but true. And of course, as long as they are not forced by law to declare the whole trough, they will not do it. There is more incitement to not do it: today most of WWTPs has huge problems to get rid of gigantic amounts of sludge, since it is not allowed to landfill it (deposit it) in the whole EU since 1999. Sludge was renamed for some years ago to “biosolid”. Another clever strategy to confuse. I deeply hope that by now nobody fell in this trap, but you never know…. In the very moment you mix a clean organic stream with thousands of pollutants you will get a mixture wich looses its value as a good and clean fertilizer and you became another contributor to water body (recipient) pollution, Stan. Moreover, the sludge leaving a WWTP (after the biogas production) is still highly polluted with the above mentioned hazardous components. It is not for no reasons Naturvårdsverket (Swedish EPA) clearly declared that solid organic materials from food production, processing or rests (household, restaurants, etc) and mixed with wastewater and discharged in the sewer IS NOT a clean organic source, IT IS simply SLUDGE produced in WWTP. Furthermore, FWDs connected to sewerage cannot be included as a sustainable method to increase collection and treatment of food-rests from society to achieve the relevant Swedish National Environmental Goal (a 35% target to collect food-rests from society until 2010 and a target of maybe 60% by 2020). It is a huge mistake, Stan, that this part of your system is not interesting for you. Being negligent or uninterested of “one of the main products” (the sludge after the digestion) from the your system makes the method really not sustainable and absolutely not “innovative” or “intelligent” (words from the PR-material from your website). To call it in innovative is a really low strategy Stan, when you know, as well as I and everybody working in the wastewater field that this system is about 70 year old and the ideas of using it together with the sewerage existed all the time parallel with the development and introduction of WWTPs in the western world (at least during the past 50-70 years). Nobody is questioning the energy gains from biogas production; it is very well-known, and since long time practiced method from poor farmers of China to modern WWTP in western countries, from small size (one-house plants) to big size like regional biogas plants. But with the HUGE difference between them! The clean household fractions of organic material after biogas production produces a CLEAN sludge, containing mainly carbon as vital source for plants and nutrients (from kitchens, manure and sometimes even toilets if this is connected at household level), contributing to sustainable way for recycling in agriculture. This is practiced in over 20 million local/small community-based digesters in China, Africa, etc. Local and medium size high-tech biogas systems are on market from Norway to Japan (not just underdeveloped countries are using it successfully). Big biogas plants using only “clean” materials like animal manure, kitchen rests, restaurant kitchen rests, animal rests from slaughterhouses, etc. for biogas production are also operating since many years in Europe, as for example here in Sweden see the biogas plants in Linköping; Helsingborg (with own direct pipeline), Kalmar, Uppsala, Vänersborg, Kristianstad, Laholm. These regional plants produce high quality, CLEAN, certified organic sludge for agricultural use (unfortunately only in Swedish, but read at http://www.avfallsverige.se/m4n?oid=873&_locale=1). They are highly profitable and energy efficient because: 1) really huge amounts of clean organic rests (manure) are trabsported (with pipes or with bio-fuel based trucks) AND because the system is CLEAN from the “chemical-cocktails” of the society (meaning, that the sludge IS a clean, valuable organic fertilizer). This, unfortunately, is not the case of the materials mixed with wastewater and incoming to a WWTP. Consequently, the sludge leaving the plant is not a nice clean product either. As I wrote it in my earlier comments above (in Swedish) I would be really happy if your solution (for household organic wastes) could be a contributor to those types of clean, nutrient cycling systems (infrastructures) which treat separately the organic fraction and not a contributor (as it is now) to an unsustainable (moreover, dangerous) nutrient-degrading system connected to WWTP and aggravating as well the recipient pollution as contributing to a final sludge nobody really wants to spread on arable land (at least not in Sweden), because of very-well documented risks related to the WWTP-sludge chemical content. I know that in USA and UK the sludge-spreading is common, and very few non-biased studies or criticism is raised regarding this. I can somehow accept this (if I am very understandable towards these countries) knowing the fact that not having well-functioning infrastructure for other alternatives (sorry to remind you, but UK is one of the worst countries in EU regarding any type of recycling strategies, policies, awareness, and practice and USA is really not much better, excepting probably California). In this view, it is understandable that FWD is seen as the only alternative and is highly pushed at different levels to be introduced in many municipalities. Stan, FWD use and introduction is extremely low all over EU, even in UK is only about 5%, and in EU is about 1% at best. Why this? The method is known since 70 years worldwide, one cannot even argue that WWTPs are traditionally unwilling to accept milled kitchen waste, because FWD technology practically “grown up” in parallel with introduction and development of sewerages and WWTPs. Why do you think, that other alternatives, not based on water as transporting medium, works well and most countries focus on introduction and further development and increase of these instead of FWDs? Maybe this has to do with the simple facts, experiences and developed awareness of not mixing clean solid organic rests with water and since several decades even the knowledge that it is NOT OK to mix it with really polluted water (wastewater)? That people could and still can understand the fact that this simply cannot give clean fertilizer? That we can make biogas separately from clean fractions and produce clean fertilizer (and not even biogas production at WWTP is an enough incitement nowadays to mix kitchen food rests in the sewage system)? Otherwise WHY are so many countries (people) so reluctant to introducing FDW? Let me give you a general clue for the answer: It happened A LOT regarding environmental awareness with us during only the past decades, especially since 1992, knowledge and understanding and even behavior towards a lot of issues has altered, changed a lot. Such issues as SUSTAINABLE management, “keep the nutrient cycles clean”, “do not mix”, “nothing disappears”, “end of pipe technologies not really work sustainably”, etc. etc. are understood by many by now. And many are accepting a slightly “uncomfortable” way of composting or separating kitchen org. material and even taking some 50-100 steps twice per week to the nearest collector, just because the awareness and because they care! As in every single case of behavior change: not suddenly, at a fix date, everybody will do perfectly right. (like a light switch when it is turned on. It is a matter of decades until a huge infrastructure works really good, but it is worth all struggling!). Changing this with something more comfortable is of course, temptating, but contributing to not really sustainable sludge management of today maybe is making Swedish people more negative to your solution? Maybe this is one of the reasons behind the low interest in FDW connected to WWTPs in Sweden and many other countries? I am happy that you sent to this forum the whole article (incl. the reference list at the end) and I hope many readers really reflect about what they read, because it clearly describes the linear thinking (end of pipe thinking) and the huge problems related to this when otherwise clean, organic kitchen wastes are transformed from solid and relatively easy-handled form to liquid form, forced in unsustainable treatment flows of centralized sewage solutions of today. Only a handful of pilot studies (around 5-7, and made mostly for 8-12 years ago!) your article refer to are not enough to convince any critically thinking professional or other reader in general about the uniqueness (innovative and intelligent, as you called) of the FWD-solution. I had some free time during this weekend and I checked up 2 of your MAIN references (accessible from the web) and I am still sitting here, pretty chocked…These studies (Surahammar and the Environmental Impact study from UK) are so poorly designed, performed or even theoretically calculated, that their credibility for an open minded reader cannot be high…. The SURAHAMMAR-study (from 1999): Made 1998 on ca 1100 households connected to a heavily under-loaded WWTP. A study designed and performed during a period when high wastewater flows “disappeared on the way to the plant” (leached from the sewerage) because of old, bad pipe system. Measurements were made on Thursday/Wednesdays and the authors themselves recognize that this was not a good strategy (in middle-week days few people are making food at home), the same is for the measurements during summer (vacation time, most of people are not home). Measurements at the WWTP show consequently no changes, and the authors admit that these measurements are not reliable and much better and longer testing is needed. Measurements at the biogas producing unit (digesters) were performed in spite of the fact that one of the digesters was out of function the first half-year of testing, causing big fluctuations and unreliable measurement results. In spite of these obvious and not negligible failures, the tests were performed and of course, the results are, accordingly, not really usable to any serious conclusions. Let me cite here some of the closing comment of this study: “We have several times in this report described the problems with finding trends in the data material, showing large fluctuations also during normal operation. For the parameters nitrogen and phosphorus –for which we already can say that the load increase should be small- it is convenient to claim that the increase is masked by normal variations. It is more peculiar that an increase in the amount of BOD7 (biodegradable organic matter –my explanation) cannot be fund in the incoming water, since this theoretically should be 15 percent. Here is also an example of contradicting results as the increase in the gas production indicates an increased influx of organic matter during the period.” – and so on… Reading carefully the whole report, one can also read the frequent explanations and descriptions about how and why the study was failing…or why the results are not fully reliable. Now to the conclusions: After the statements that almost nothing changed and nothing could really be detected the conclusion is that the waste disposers has no other effect than positive ones on the WWTP! (Please observe, in a successfully performed study and a scientifically correct evaluation “no change in parameters” is NOT automatically equal to the fact that the waste disposers have only positive effect (!!!) especially, when so many unreliable or unexplainable parameters are the ground for a conclusion!) Unfortunately, here fails the credibility of the results… To give a credit to the author(s) it is also important to cite one of the main and honest conclusions: “The fluctuation of the measured data as well as decrease in the load makes it difficult to reach conclusions that are certain. This is why results/observations which in certain cases point at different directions cannot be fully explained.” And it is emphasized many times that “ In order to reach more certain conclusions and to learn more, both a longer follow-up period and process specific experimental programs are needed (e.g. for the sewage system or treatment steps at the plant). In view of this, the present project should be regarded as background study with a broader approach.” Yes, and this is why this study actually cannot say anything seriously acceptable about the influence of waste disposers. It is more serious (actually extremely sad to see) when several other reports (among them the UK report) totally neglect this and give the impression that the study is a big success… Now to the UK-report (from 2007): Much worse are the gross generalizations, extreme biased conclusions, tendentiously “selected” descriptions and the literature (short reference list mainly on policy papers in UK and EU, and among very few “scientific” reports we find the Surahammar-report referred to and described in the text as a main successful study…) of this report (called desktop research =theoretical study) originating from UK entitled “Environmental impact study of food waste disposals”. The report begins with some principles of “Laws of Ecology” (Commoner, 1971 saying: Everything is connected to everything, Everything must go somewhere, Nature knows best and There is no such think as a free lunch), but no connection to today’s principles of waste management is made. What are we doing according to these principles in our societies? What happened since 1971? The 80s and 90s and almost one decade into 2000 passed by leaving nothing about environmental and sustainable management issues regarding wastes? Nothing happened in UK since ages? The report’s “outlook” to the experiences of the past 10 years of separate organic waste collecting and management abroad is based on two(!!!) articles and both about reporting problems (one from Germany and one from Denmark) and absolutely nothing about hundreds and thousands of successfully working infrastructures from all over EU!!! Moreover, about the cited 2 cases in Denmark one was already solved, recognises the author. On this “thoroughly and seriously” (and non-biased? ) made international outlook is based the immidiate conclusion, that “In the face of so much negative experience that are thought of in the UK as being disciplined and committed to recycling, it seems bizarre that the mantra of separate [solid] collection being the only answer to recycling of biodegradable waste is still widely preached and excepted in the UK”…. And so on, and so on…. in this “non-biased”-style and rhetoric throughout the whole report. Stan…I am working in the field of wastewater and manure treatment technologies, and in spite of having only 15 years of academic research in my bag and reviewing only some hundred of international scientific and policy reports/articles, I am really astonished here… never before reading a “study” more grossly biased, built on lose assumptions and myths, written in so clear favor for one solution (FWD) and moreover, systematically black-painting other solutions. ( I am seriously asking myself: is the author so totally uninformed about developments, improvements, new technologies in use in these areas?). I am also used to read (and learned to read behind the rows) reports specially prepared by wastewater industry and usually I know what and why they are saying or emphasizing some parts and why they do not saying nothing about other parts in their reports or presentations, but a report like this is really to much to me…I simply cannot believe that a reader can accept or give credibility to the message given here. But probably is just me being very naïve. I need to emphasize here that this is my opinion, and of course, companies, industries, etc. can freely write or study whatever the want to study, selecting or focusing as they whish, HOWEVER, when a study is made to give advice (being the scientific basis) to decision makers, politicians, or simply as information to citizens, it is unethical (for me totally unacceptable) to heavily bias it! Maybe this works in other countries or other parts of the world, because we have different cultures and practices, but one think I know and hope: These types of studies laid on the desk of decision makers is not accepted or tolerated or even wanted to ever happen in Sweden. Dear readers (Stan and others) please just make a simple search on “SCIRUS scientific search machine” on key words like: “sewage sludge + heavy metals”, “cadmium +sludge”, “sewage sludge + health”, “sludge + plant uptake”, etc, etc. to see what the “alternative to compost” really is. The field is so huge that it is no sense to line up here hundreds or thousands of studies from medicine, toxicology, ecotoxicology, hazardous waste research, plant physiology, etc. There you’ll find really scientific, NON-BIASED research and reports regarding this issue. Sorry, let’s go back to the issue: Your article (I mean the one posted here above) is also rise the question of large infrastructure investments if today’s old sewerage may be used for higher organic loads and more water loads as a consequence of the FWD introduction in larger scale. In the article is still missing a complete LCA over the transportation (what happens with the WWT-sludge after the digester? Who will transport it to farmers? Why this part is totally neglected? It contributes to huge fossil fuel consumption and CO2-emmision, if the sludge must be distributed by trucks to farms. How is this issue solved connecting FWD in large numbers contributes to higher organic loads = higher final sludge amounts in need to be transported out from a WWTP? Nothing about it in the greenhouse gas emission calculations in the UK study….). Just as a curiosity, exactly the same issue (the distribution of compost from centralized composting plants) is repeatedly emphasized as a main drawback for the composting systems and contributes to large CO2-emmisions, according to the UK study. Again, is this type of “comparison” correct, reliable and non-biased? I can continue with examples of this type of biased-presentations and speculations from almost every page of this report, unfortunately. Biogas production at WWTPs worked pretty well and works today too, without mixing in kitchen solid waste in Sweden, in spite of need for C-source addition to the digesters. Moreover, recent (2008-2009!) studies and calculations from Stockholm clearly and un-biased shows that if FWD and direct connection through sewerage will ever be considered to introduction in these cities, say by a rate of 1-5% of total households (means several hundred thousand households for Stockholm. Today some 30-40 households have FWD is Stockholm) the biogas production increases at best by 1-3% and this is too little increase to really matter. Because nowhere in the world is expected any large scale introduction of FWDs in a predictable future, the 1-5% scenario is pretty optimistic for Stockholm. The same in for Malmö or Göteborg, therefore all these cities (councils) decided not to introduce FDW now and in a predictable future. The Stockholm-report also summarizes in the Appendixes what happened with those few projects started in 90s in Sweden to evaluate FWD. Conclusion: more or less nothing. Surahammar not much, no fallow-up study was done after a not reliable testing from 1998. Staffanstorp, actually decreased the FWD amount from 100 to 60. Nobody is promoting new or more FWDs in Staffantorp. A study in Göteborg started 2005 when FWDs were introduced in newly-built apartments in a small area (Skogaberg, and having SEPARATE digester, NOT connected to Göteborg sewerage to guarantee a high quality sludge for agricultural use! Observe this big difference from your solution Stan) could conclude so far, that the food-mills in the kitchen are comfortable, but the system had too frequent stops and maintenance problems (rising by 61% compared to those not having FWD, in spite of carefully calculated, planed and installed pipe system). In New York, after the permission to install FWD no big introduction ever happened and is predicted to happen in the future (this, in the country of most FDWs in the world). The Stockholm-report is in Swedish, and you can find it here.  Preliminary results from the coming final reports regarding Malmö and Göteborg were presented at a seminar on FWD in October held in Göteborg. You can read the presentations (executive summaries, in Swedish) at: https://www.chalmers.se/cit/urban-sv/brukarforeningen/7-oktober-2009 Let me summarize here: - Stockholm said that it is not interesting to introduce FWD, especially not in larger scale (not even 1-5% of the households), but legally is not banned, and it is a personal choice, however in a lot of areas in Stockholm it will not be allowed at all, because of the already poor conditions on the pipes (to much H2S gas = anaerobic conditions already today). - Malmö says NO to introduction of FWD connected to the pipes; - Göteborg says also NO. Of course, it is not banned to install if you really want, but first with permission, and with the same tax as for everybody else in Göteborg. In many parts of the city will not be allowed at all, because of too bad condition of pipes and already today too many problems with H2S-gas building in pipes (anaerobic conditions). Moreover, the so called “BOA-report” (a large study and evaluation made by IVL, one of the biggest, independent environmental research and consulting institute in Sweden) clearly conclude that introduction of FWD connected or not connected to WWTP via sewerage is NOT the best solution. (The report is based on un-biased studies and results from 13 smaller municipalities outside Stockholm, having good coverage with sewer pipes and having biogas production units). Read the Swedish report here: http://www.kappala.se/admin/bildbank/uploads/Dokument/BOA/BOA_slutrapport_webb.pdf The system is not popular at all in Norway either, and will not be allowed according to the latest studies (see the Norwegian presentation also at the Göteborg meeting). The reasons are similar to the Swedish ones and moreover, pointing out even the problems with sludge from WWTP as fertilizer and the coming new restrictions for sludge control and management as a main reason. I am really not surprised………… One reason why I am not surprised is: The final sludge from WWTP is much questioned as fertilizer and since many years not really accepted by farmers in Sweden. Outside Sweden, maybe the only European country still not wanting to see the sludge-problem is UK. Of course, people do what they want with their sludge and we have different views and make different policies how to handle it. However, there is a rapidly increasing awareness all over EU about sludge since the past 3-5 years based on un-biased, large scientific studies about the sludge’s impact on soil, plants and human health. Today (2009) there are clearly distinguishable, trends in Europe clearly showing that most of us has passed the sludge-spreading strategy and are focusing on P (phosphorus=main nutrient in sludge) extraction from wastewater or from sludge to get really clean P for fertilizer use. This because the WWTP sludge is not a “clean fertilizer” as the wastewater industry so eagerly wants us to believe and accept. (Even the EU reacts…this year came also the EU directive on much rigorous limit for Cadmium content for human body (from earlier 15 microgram/body weight to 2 microgram/ body weight). Because the Cd intake is via food, this is directly influencing also the sludge-spreading as fertilizer). Sewage sludge is mainly a chemical waste Stan. More and more countries becoming aware of this and 2009 the majority of the developed world are on the way to develop or introduce other methods to extract P and NOT to spread sludge on soils. (Even in USA during the past years there are so many serious research results pointing out sludge and sludge-fertilizers as main polluters and causes of health problems that even there is seriously questioned the old strategy of “biosolid” spreading.) The second reason is that since at least 2 decades the awareness of correctly informed people about what is sustainable and what is not regarding nutrient recycling is relatively high in this country. Most of us also act accordingly, especially in the case of organic wastes. In the Northern countries, we have –so far- well functioning systems (R&D was not sleeping during the paste decades) and infrastructure already and much more is coming to cover those sectors or places which do not built it up these yet. Moreover, the energy use or CO2-emmisions connected to transports are under major change today. Machines and trucks are rapidly upgraded or exchanged with modern ones running on biogas or using batteries in the process of collecting from city centers, etc. The system is not stagnating on old levels or methods, in contrary, extensively researched and, accordingly, upgraded. As I suspected from the first time you wrote on this forum about FWD (and read the material on www.re-wise.org) there are some aspects not really sustainable but presented (PR-ed) in a “nice way” which may confuse many. Two basic thinks stroked/still strikes me: 1) Focus just on energy and a total lack of insight over a huge end-product from biogas: the sludge issue. 2) A total lack of a holistic view and analysis over what the proposed solution is contributing to/trying to solve (incl. sludge) Because of these 2 aspects I put you the question (a question you couldn’t answer and neither could the long article. In contrary, it highlighted even more troublesome aspects of this issue). The Swedish question was: ”Alltså frågan kvarstår: var är helhetssynen, kretsloppstänkandet och hållbarheten i att koppla söndermald org. avfall in på avloppsnätet? Som hjälpfråga: Vad tror du att slammet efter reningsverkets biogasanläggning i ert system innehåller och vart skall den ta vägen?” Let me translate this question here: “So, my question remains as follows: were is the holistic view, the recycling-thoughts (I meant sludge, of course) and sustainability in a solution based on milled organic household waste directly sent to the sewerage? As a help-question: “What do you think about the content of the WWWP-sludge after the biogas production and what will happen with it?” These questions are still unanswered by you….. I can contribute with some really basic information here, but much can be found everywhere on the web, just the will is needed to update oneself. ----------------------…….. What is sludge? Why should we care? For just one moment, think of everything that gets flushed or rinsed down the drain in your home… In 99% of cases with sewerage we dont separate our household and industrial waste so all the human waste, cleaners, poisons, soaps, and pharmaceuticals combined with the waste of every business, rainwater, industry, school and hospital to create a toxic stew (I use to call it “poison-cocktail”). Include in this mix the leachates from landfills and other industrial clean-up projects. This is sewage. The role of the WWTP is to minimize the suspended soils (mainly organic matter) and control the nutrient pollution of the recipient water bodies catching as much as possible of the P (phosphorus) in the solid part (sludge) and if it is possible get rid of N (nitrogen) often into the air as (N2 gas through nitrification-denitrification or further steps, all-in all called “biological treatment”). WWTP separate the sewage solids from the liquids after treating with chemicals, minerals, squeezing and heating in order to release the water back into our communities. The wet solid by-product remaining after most of the water is removed from the sewage is called sludge. The sludge can be digested producing biogas and sludge again. Of the thousands of chemicals, pathogens, heavy metals, pharmaceuticals, and bacteria compressed into sludge everything is going further to biogas production, if the WWTP has one. During the digestion NOTHING “disappears” suddenly making the final sludge a clean fertilizer! At best, some of the organic pollutants can be transferred by bacteria to less harmless compounds, however, the WWTPs are not built to clean the water from these types of pollutants and the reduction is very low, if it exists at all. The main sort of bacteria culture in a digester is not there for toxic decomposition of chemicals but to produce biogas and for this they do not need all the pollutants in the sludge. This means that apart from C, N, P, S, Fe and some basic micro-nutrients the rest of the “poison-cocktail” leaves the biogas digester as they entered it: as sludge. Moreover, it is well-researched and known, that many plants and crops for human and animal feeding can and are taking up heavy metals, cadmium, hazardous organic compounds when sludge was used as fertilizer…Again, please Goggle on these issues (Scirus or Google Scholar of scientific and un-biased materials) because the field is gigantic and is no meaning to write here thousands of references. I hope, you can understand that this sludge is not welcomed as fertilizer on our fields… Scientific research about thousands of toxic compounds in sludge and their long-term effect on humans and on soils is still needed, but more and more people (from scientific world to consumers) are aware of the problems related to sludge as “fertilizer” and choose to not support a system that encourages pollution transfer on a massive scale, at the detriment of human (especially children are sensitive) and animal health. This is becoming more and more obvious when new ways, solutions and clean recycling technologies already works today and reliable, really sustainable ones are round the corner. Stan, please, try to be really honest with yourself here…is your solution (FDW directly into the sewerage) contributing to a clean end-product (sludge)? Or it is just a process-improver for the existing, unsustainable way of handling with nutrient recycling via mixed wastewater streams and equally mixed sludge. Just looking at the biogas=sustainable energy source and completely ignoring the sludge issue in your case (solution) is not enough, at least not for Swedish conditions.

Sojabönor tar upp triclosan och annat från slam.

Intressant Johan!
Har du någon referens man kan läsa om detta? Mycket tacksam!

Bara att klicka på den gråa texten Zsofia!

Oj, den är knappt synbar! Jag hittade den när jag sveper över texten med muspekaren. Inte bra...
Kan man inte använda en aning avvikande färgsättning att saker verkligen syns?

Vi gjorde bedömningen att det räckte med detta, men jag tar till mig och ser om vi kan välja en färg som syns bättre!

Svenska Miljöinstitutet IVL startar ett pilotprojekt för att utvinna fosfor ur alger. En utmaning är att undivka att de kadmiumföroreningar som ackumuleras i algerna ska följa med fosforn som ska användas som gödning. IVL hoppas att projektet även ska ge kunskaper i hur man kan rena avsloppsslam från kadmium.

På frågan om slam är gödsel eller avfall så är svaret att slam är en blandning av gödsel och avfall eftersom det innehåller mer saker än avföring.
Detta måste ändras på innan vi kan börja tänka på kretslopp.

Som ni vet och har läst även på andra trådar här på Ecoprofile, har slamdebatten intensifierats i år och motståndet ökar.
Här är det senaste från Kemikalieinspektionen (Livsmedelvserket har samma åsikt, samt Naturskyddsföreningen, mm, mm)
http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.476466/miljardnota-for-kadmium-i-livsmedel

Från småbarn till gamla...vi alla är utsatta.