Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Klimatfrågan   

Nordea tänker finansiera bolag som sprider napalm i urskog

DORIS NORRGåRD ALMSTRöM 2010-01-05        #13425

http://www.avaaz.org/en/no_pulp_mill

...skulle jag ha pengar på Nordea skulle jag avsluta mitt konto direkt. Avaaz, den oberoende internationella kampanjorganisationen, uppmärksammar att Nordea är på vippen att finansiera ett bolag, Gunns, som både kalhugger tropisk urskog och sprider napalm på ön Tasmanien. Kolla här http://www.avaaz.org/en/no_pulp_mill – där kan man läsa mer och se en video om hur helikoptrar sprider napalm som startar stora bränder. Där kan man också skriva på kampanjen som riktar sig till Nordeas direktör Christian Clausen. Tasmanien har en unik natur med mycket egenartat växt- och djurliv. Urskogarna är stora kolsänkor med central betydelse för klimatet. Tropiska skogars kol finns främst uppe i den växande skogen, inte i markens jordlager. Skogen växer därför troligen aldrig mera upp igen när den avverkats på detta sätt. Men redan här och nu är det ju en ohygglig grymhet att utsätta djurliv och miljö för napalm – man fattar inte hur det kan ske! Protesterna är omfattande mot avverkningen och metoderna i Australien och hela världen. Inga banker i Australien vill befatta sig med Gunns planer på en massafabrik. Kanske har Gunns tänkt att vi nordbor som befinner oss på andra sidan jordklotet är så korkade att vi går med på att våra pengar kan användas till denna förödelse? Nordea och napalm - det hade jag ändå aldrig trott!

http://dorisblogg.framtidsverket.se/#post1



MICHAEL MINTER 2010-01-07        #13432
Tack för tipset, Doris. Blev lite nervös där... Nu har jag kollat Nordeas hemsida och "som den aktuella frågan hittills presenterats i medierna kommer Nordea inte att stå som finansiär.", skrivar dom. /Michael

http://www.nordea.com/Om+Nordea/F%C3%B6retagets+samh%C3%A4llsansvar/Cellulo

DORIS NORRGåRD ALMSTRöM 2010-01-08        #13457
Hej Michael! Ja, tänk, att Nordea reagerade så känsligt. Det var knappast vi från Sverige som skapade det stora gehöret, även om det kom glädjande många reaktioner från oss också - utan jag tror att det är danskarna som ska ha tusen tack, eftersom detta kom upp i större danska medier och inte bara bland folkrörelser och på internet. http://www.dr.dk/Nyheder/Penge/2010/01/06/154320.htm är ett exempel som också ger lite mera bakgrund. Efter att nu ha läst en hel del om saken har jag fått intrycket att Gunns och Nordeas utredningar om lånemöjligheterna har varit aktuella en lång tid och på sistone trappats upp i stället för att trappas ner. Utmärkt att Nordea nu är mera medvetet om att skogsskövling, miljöförstöring och klimatrubbning inte är något som allmänheten och bankens kunder har överseende med. För säkerhets skull ska vi kanske inte vara helt lugna ännu... men man kan kanske behålla sitt konto hos dem, än så länge? Eller så småningom börja se sig om efter en bank som är lite säkrare på sin etiska profil. Finns det några tips?

http://skogsnätverket.se/2010/01/nordea-avvaktar-kritiserat-tasmanienprojek

ÖRJAN LUNDBERG 2010-01-14        #13515
Hej Jag bor i Sydney och har givetvis foljt den har fragan de seanste aren. Det har varit intressant att se att alla de stora bankerna i Australien har vagrat finansiera projecktet (ANZ,Westpac, Commonwealth Bank och National Australia Bank) Det svenska bolaget Sodra har namnts som potentiell samarbetspartner, det verkar som att de har bestamt sig for att bara stotta projektet om en flera miljokriterier mots https://secure.wilderness.org.au/cyberactivist/cyberactions/09_06_sodra-cyberaction.php? Folkrorelsen mot det har projektet i Australien har varit valdigt stark och lyckats fa mycket publicitet. Foljande ganska ruggiga fakta finns om projektet, se lank nedan: - At full capacity, Gunns’ proposed pulp mill would consume 4.5 million tonnes of wood every year, 4 million tonnes for pulping and 0.5 million tonnes for burning to generate electricity in a wood fired power station . - At start-up Gunns’ have indicated that 80% of this wood will be sourced from Tasmania’s native forests3. - Over 25 years, the pulp mill will lead to the destruction of at least 200,000 hectares of irreplaceable native forests. - Clearfell logging is carried out in Tasmania. Areas that have been logged are then burnt in high-intensity fires to remove wood waste. After logging has occurred on private land native wildlife is poisoned with 1080 to stop them feeding on the regrowing seedlings. - Many endangered species will be driven closer to extinction by the pulp mill such as the Tasmanian devil, the giant freshwater lobster, the Tasmanian wedge-tailed eagle and the spotted–tail quoll. Har kan ni lasa hur Gunns marknadsfor sitt projekt, ganska intressant www.gunnspulpmill.com.au/ och har hur the wilderness society ser saken www.wilderness.org.au/campaigns/gunns-pulp-mill

http://www.wilderness.org.au/articles/pulp-mill-and-forests

Logga in för att svara




Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3228 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik