Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.
Gästartikel från AsfaltblommanGästartikel från Eco Tours Stockholm

Ekonomisk tillväxt    Konsumtion och livsstil    Barn   

Framtidens feminism handlar om välfärd utan tillväxt med fler män hemma

SUSANNA ELFORS 2011-03-10        #17181

Männen måste våga ta mer plats i hemmen i ett tillväxtfritt samhälle

I samband med kvinnodagen som inträffade denna vecka kommer här en betraktelse av Tim Jackson och "Välfärd utan tillväxt" ur ett genusperspektiv. Framtidens feminism kommer nog att handla om tillväxt och välfärd. Den kommer att handla om hur viktigt det är att också låta männen få ta plats i hemmet och att det är hög status att umgås med sina barn.

Precis som så många andra i min bekantskapskrets har jag läst Tim Jacksons bok "Välfärd utan tillväxt" och jag har frågat mig själv vad jag egentligen har att tillföra i en debatte där så många redan deltar.

Så kom jag på det när jag deltog i en facebook-tråd startad av anarkofeministen Ingrid Engarås. I sin uppdatering undrar hon vad den fjärde vågens feminism kommer att handla om.

Den första handlade om att överhuvudtaget ha några rättigheter, att kvinnor ska få rösta och ha rätt till sin egen kropp. Det vill säga den rörelse som startades av rösträttskämpar och suffragetter under 1800-tal och tidigt 1900-tal. Den första vågen är dock inte över än, den är brännande aktuell på många håll i världen och även i viss mån i Sverige idag.

Den andra vågens feminsim svepte över västvärlden under 1960-70-talen och handlar om allt från sexuella rättigheter till jämställdhet på arbetsmarknaden. Att man får lika lön för samma arbete oavsett kön etc. Liksom den första vågen är detta fortfarande aktuellt idag.

Tredje vågens feminism omfattar inte bara kvinnor. Denna rörelse diskuterar vad kön egentligen är ifrågasätter begreppet. Den ifrågasätter också normen kring heterosexualitet. Därför handlar den tredje vågen också om förtryck mot hbt-personer. Kanske omfattar den allt som säger att vita heterosexuella män är normen i värld där så många har annan hudfärg än vit, annan sexualitet och tillhör ett annat kön.

Vad kommer den fjärde vågens feminism att handla om då?

Jag tror att den kommer att handla om tillväxtfrågan. I ett samhälle där konsumtion är målet blir också målet för jämställdheten att alla ska producera och konsumera så mycket som möjligt. Det innebär att lönearbete är normen och det som hyllas - vilket även avspeglas i den första, andra och tredje vågens feminism. Kanske i synnerhet i den andra vågens feminism som i praktiken också har varit en del i samhället utveckling mot ökad produktion och konsumtion. Vi skulle ju inte klara att producera så mycket som vi gör idag om kvinnorna inte deltar. Forskaren Christer Sanne har i boken "Keynes barnbarn" visat att vi arbetar betydligt mer idag än för 50-60 år sedan och betydligt mer än man vad man trodde på den tiden då det fanns en förhoppning att automatiseringen skulle befria oss från arbete.

I den tredje vågens feminism diskuterar man normer och vill bryta flera av dem, men man ifrågasätter inte konsumismen som norm.

Gör vi som Tim Jackson föreslår, dvs skapar oss en "ekologisk ekonomi" innebär detta visserligen många nya arbetstillfällen vad gäller att ställa om till förnybar energi etc, men han avvisar ändå tanken på ekologisk omställning som tillväxtmotor. Jackson ser inte "keynesism" eller den politik som Göran Persson formulerade i tankarna kring "det gröna folkhemmet" som ett sätt att rädda världen. Att låta en grön omställning vara en tillväxtmotor gör nämligen att vi fortsätter i samma onda spiral. Vi jobbar lika mycket (om inte mer). Kanske skaffar vi oss miljöbilar, men ökad tillväxt och därmed förbättrad ekonomi gör att vi kör mer bil och miljövinsten äts därmed upp. 

Tillväxten kräver ju att vi hela tiden konsumerar mer och det är svårt att göra det genom en absolut frikoppling, dvs. att producera mer utan att tära på naturresurna. Ett exempel på detta: jag köper en miljöanpassad tjänst, t.ex. massage, men vad gör massören för pengarna hon tjänar? Saknas ekologiska gränser för ekonomin, kan hon köpa en flygresa för pengarna hon tjänar och då kommer mitt förmodat miljövänliga köp ändå leda till miljöförstöring. Dessutom kanske krämen hon använde under massagen är importerad från Kina och mycket omiljövänlig.

Det är enklare med relativ frikoppling som innebär att min bil drar mindre bränsle och producerades med mindre miljöpåverkan, men erfarenheten visar som sagt att tillväxten ändå leder till att vi då åker mer bil eftersom vi har mer pengar att åka bil för.

Enligt Jackson behövs därför ekologiska ramar för ekonomin, gränser för vad vi får släppa ut helt enkelt. Inom dessa gränser kan vi satsa på företag och utbyggnad av den offentliga verksamheten som inte är tillväxtbaserad.

Dessa gränser kommer dock att förändra oss och vårt samhälle. I ett samhälle som inte strävar mot tillväxt finns det goda skäl att lönearbeta mindre. Minskad konsumtion kommer också att frigöra tid för annat, till exempel socialt umgänge - och inte minst umgänge med våra barn. Detta skulle mycket väl kunna leda till en ny "hemmafruism", det vill säga att kvinnorna stannar hemma med barnen. Tecken i tiden finns,  journalisten Marina Nilsson har till exempel skrivit boken Hemmafru 2.0 som handlar om att det idag på nytt är status att vara hemmafru och att baka sitt eget bröd.

Det är ju i och för sig bra. Jag älskar att baka bröd och pyssla med saker hemma. Delar av hemmafruismen är ju också ekologiskt hållbar, såsom att odla egna grönsaker och lappa och laga. Sedan finns det annat som är mer tveksamt, till exempel att göra egna cupcakes eller köpa hem en massa "hemmafruaccessoarer" (rutiga dukar och röda pelargoner etc). I dagens konsumistiska samhälle blir också hemmafruismen mest en kuliss där stressade kvinnor köper cupcake-mix för att hinna skapa den rätta hemmafrulooken. Eller så tillhör de en liten överklass som inte behöver jobba.

Men om vi lyssnar på Jackson och ställer om på riktigt, DÅ är det otroligt viktigt att vi startar en fjärde vågens feminsim. Även männen måste få vara hemma och njuta av att baka och städa. Om det tidigare har varit status att lönearbeta på kontor, måste vi se till så att det blir status att virka eller städa sitt hem. Då kommer nog den gröna omställningen att rulla på av sig självt! Blir det status på riktigt kommer männen att vilja pyssla hemma.

Allra viktigast är det att det blir status att vara med sina barn. Idag tillbringar många barn 10 timmar om dagen på dagis/skola. Det är för långa arbetsdagar för små barn. Jag hoppas det både blir ekonomiskt möjligt och inte minst hög status, för både kvinnor och män att hämta barnen tidigare. Där finns det mycket att göra för den fjärde vågens feminister!




EVA GUSTAVSSON 2011-03-11        #17220
En debatt som blossat upp de senaste dagarna är att föräldrar inte borde ha dåligt samvete för att de hämtar sent på dagis. Vår dagisföreståndare brukade säga: Vi ska sätta barnen i centrum och utgå från vad som är bäst för dem. I det perspektivet så är det nog bra om åtminstone familjer med två vuxna har dåligt samvete om de lämnar barnen för långa dagar på dagis. (Ensamstående har en annan situation förstås.) Det är klart att det är bra att det är status att hämta barnen tidigt! Det är en mycket sund motvikt till statusen i att ha mycket pengar, den senaste bilmodellen och ett flott boende.

Å andra sidan är det en stressfaktor att göra det där pysslet också. Vi har i alla år bakat, odlat, lappat och lagat, återanvänt etc. Men vi håller på jämt och jobbar och fixar och hinner aldrig allting. Nu sitter det så djupt rotat i oss från uppväxt och ohejdad vana i kombination med aktivt miljöengagemang att det är svårt att bara låta bli. Men det funkar egentligen inte i kombination med barns aktiviteter och arbetstvång i föreningarna och förvärvsarbete etc. Trots att jag inte lönearbetar särskilt mycket...

Hälsningar
Eva

SUSANNA ELFORS 2011-03-11        #17221
Hej Eva,

Jag håller med dig. Jag hoppas också att vi kan skapa ett samhälle där även ensamstående ska ha råd att kunna hämta sina barn tidigt.

Pysslet får inte heller vara något som tar över livet. Det måste gå att hitta modeller där man genom samverkan kan spara tid i pysslet. Jag bor inte själv i kollektivhus men jag antar att gemensam matlagning är tidsbesparande. Då får man hugga i ibland men kan sedan gå ned till en matsal och äta hemlagad bra mat utan att lyfta ett finger. Jag tror att mer sånt måste till. Annars stressar vi bara mer...och det är ju inte meningen!

Logga in för att svara


Produkter

Böcker (2)
Miljökonsult (1)
Återanvändande/upcycling (1)
Magasin (3)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2812 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen