Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Avlopp    Ekologiskt   

Omtag om slamspridning

JOHAN ERLANDSSON 2012-03-22        #20249

Foto: Torben Kudsk

Regeringen gav nyligen Naturvårdsverket i uppdrag att titta på var fosfor finns i samhället och hur vi kan få till ett kretslopp. Slamspridning, som varit Sveriges linje hittills och ett hett debattämne, tas nu upp till omvärdering.

En allt större befolkning kräver en allt större matproduktion. Näringsämnen som fosfor och kväve ger större avkastning från jordbruket. Fosfor förväntas dock att nå sin produktionstopp inom ett par decennier och kvävegödsel är mycket energikrävande att framställa, med de miljöproblem som följer av energiproduktion.

Näring läcker ut på fel ställen i hela matproduktionskedjan. En del av näringen passerar till slut oss människor och kommer ut i toaletten. Att kunna fånga den näringen och samtidigt hindra den från att spridas på fel ställen är viktig dellösning för att uppnå näringskretslopp. 
 
Den svenska linjen har länge varit återföring av avloppsslam till jordbruket. Idag finns REVAQ-certifieringen, framtaget på initiativ av kommunala VA-bolag, LRF, Lantmännen och dagligvaruhandeln och som ska säkerställa att slammet inte innehåller farliga mängder av bland annat metaller och organiska ämnen.

Slamspridning är samtidigt starkt kritiserat från flera håll. Livsmedelsverket noterar särskilt risken för ökade kadmiumhalter i maten:

"Det är viktigt att återvinna fosfor ur avloppsslam samtidigt som den sammanlagda mängden kadmium som konsumenterna får i sig inte ökar. Lösningen som Livsmedelsverket ser framför sig är att fortsätta utveckla alternativa metoder till slamspridning."

Kemikalieinspektionen oroar sig också för kadmiumspridningen, men även för metaller i allmänhet och organiska ämnen:

"Givet slammets innehåll av föroreningar är det enligt KemI tveksamt om lösningar där själva slammet sprids kan bli långsiktigt hållbara under överskådlig tid. Troligen krävs istället utvinning av rena fosforfraktioner "

Angående kadmium så fick den frågan nyligen en del uppmärksamhet när TestFakta fann höga halter i vetemjöl.

Det finns även ett omfattande folkligt motstånd mot slamspridning, bland annat manifisterat av Ren Åker Ren Mat.

Regeringen uppmärksammade i februari 2012 problematiken och har gett Naturvårdsverket i uppdrag att bland annat undersöka andra metoder för återföring av fosfor:

 "I dag sker återföringen av fosfor främst i form av spridning av avloppsslam.

...


I uppdraget ingår också att utreda, motivera och vid behov föreslå ett investeringsstöd för ny teknik för att kunna utvinna fosfor ur olika fosforresurser så att den kan återföras på ett hållbart sätt. "

Idag hölls en slamdiskussion på konferensen Vatten Avlopp Kretslopp i Uppsala. Jag var på plats och bevakade, se nedan:




JOHAN ERLANDSSON 2012-03-22        #20251

Först ut var tidningen Cirkulations chefredaktör Erik Winnfors Wannberg som sa att det är mycket starka känslor i slamdiskussionen, och att vi skulle försöka lugna ned det lite idag. Jag tyckte att alla som var uppe på scenen och även de enstaka i publiken som hann ställa frågor verkligen lyckades med det. Mycket hög nivå på bidragen måste jag konstatera. 


JOHAN ERLANDSSON 2012-03-22        #20258

Charlotta Broman från Miljödepartementet sa att regeringen har valt att ta ett omtag om frågan om slam och fosfor i och med det nya uppdraget till Naturvårdsverket. Nu är fokus på fosforåtervinning snarare än fokus på slam. Fosfor finns utöver toalettavloppet även i matavfall, slakteriavfall, gödsel och slagghögar. I uppdraget till Naturvårdsverket ingår det att ta reda på hur mycket som finns och hur mycket som kan återföras. 


JOHAN ERLANDSSON 2012-03-22        #20259

Fyra delar ingår i uppdraget:

  1. Kartlägga resurserna
  2. Utreda ett investeringsstöd för ny teknik. Regeringen ska ha underlag i augusti 2012. Resten klart augusti 2013.
  3. Föreslå författningkrav. Hur ska spridningen få ske? Vilka fraktioner ska vi titta på, vilka ska vi ställa krav på?
  4. Förslag till nytt etappmål

JOHAN ERLANDSSON 2012-03-22        #20260

Sunitha Hallgren från LRF sa att näring från matrester och toaletter ska tillbaks till åkern eftersom många munnar ska mättas och livsmedelsproduktionen måste öka.

Avloppsfraktionerna måste bli renare. Lösningen är att dela toalettavloppet från annat avlopp. Och ja, det kommer att krävas stora investeringar för det. 

Många små avlopp fungerar dåligt, men det finns lösningar som delar toalettavloppet och där man får till en bra näringsåtervinning.

Norra Djurgårdsstaden planerar att bygga ett kretsloppssystem i stor skala. LRF har varit med från början.

JOHAN ERLANDSSON 2012-03-22        #20261

Elisabeth Kvarnström från Vectura sa att våra avloppssystem är från början designade för att rena, inte för att återvinna. Därför ses slammet som ett kvittblivningsproblem.

Ska vi avskilja näringen i slutet av röret eller nära källan? Elisabeth väljer det senare, eftersom det känns intuitivt bättre och mera logiskt.

Detta är världens chans, både för svenska teknikföretag och för alla undermåliga avloppslösningar i hela världen.

Efterlyser en VA-huvudman som vågar tänka på uppströms källsortering av växtnäring.

Var mycket tydlig med att regeringsuppdraget inte bara kan omfatta fosfor, alla näringsämnen måste tas upp i uppdraget. Särskilt kväve. Hoppas att Naturvårdverket tar in detta i uppdraget och levererar bra underlag till regeringen.

JOHAN ERLANDSSON 2012-03-22        #20262

Elisabeth menade att vi bör påbörja investerandet i ett tredje rör, så att vi får ett "triplikatsystem". Hon jobbar för att detta ska ske i Värtan i Norra Djurgårdsstaden.  

JOHAN ERLANDSSON 2012-03-22        #20263

Björn Fagerberg från Sahlgrenska Universitetssjukhuset berättade om hälsoriskerna med kadmium. 

Vi får i oss kadmium från framförallt spannmål och rotfrukter. Rökare får i sig kadmium från sina cigaretter.

Till åkern kommer kadmiumet från atmosfären och från gödsel. Variationen är stor geografiskt, t.ex. är det låga halter i Skaraborg.

Kadmium ansamlas i kroppen i njurar, lever, skelett, pulsådror med mera. Leder till ökad sjuklighet och dödlighet med bland annat njur- och skelettskador, cancer i lunga, bröst och livmoder. 

JOHAN ERLANDSSON 2012-03-22        #20264

Anders Finsson menade att REVAQ-certifiering sätter fokus på uppströmsarbetet, alltså att vi metodiskt tar bort källorna till allt elände vi får i slammet. Han menade att hittills så har slamspridning varit den enda lösningen som storskaligt fungerar när det gäller näringsåterföring. Men han sa också att de är öppna för andra lösningar och att de redan har projekt igång som undersöker alternativa lösningar för näringsåterföring.

JOHAN ERLANDSSON 2012-03-22        #20265
I en avslutande paneldebatt efterlyste Björn Fagerberg en huvudman för närings- och slamfrågan, eftersom det finns så många olika särintressen (näring, biogas, energi genom förbränning, kvittblivning, teknikleverantörer, människors hälsa). Vem tar de kloka och sammanvägda besluten?

Anders Finsson hoppades att så många myndigheter och aktörer som möjligt blir inblandade i Naturvårdsverkets uppdrag. 

Här finns onekligen en chans för Sverige att ta ett omtag i slam- och näringsåtervinningsfrågan. Jag hoppas på en öppenhet inför nya lösningar! Jag måste säga att jag håller med Elisabeth, nog känns det enklare och mer logiskt att plocka ut näringsämnena vid källan än när det är blandat med allt annat i vårt avloppssystem.

Personligen så är jag nu väldigt nyfiken på vad som är på gång i Norra Värtan. Kan det bli ett triplikatsystem med full kontroll på näringsämnena?

FRANK NILSSON 2012-03-25        #20297

JOHAN ERLANDSSON 2012-04-03        #20363
Här finns nu föredragshållarnas presentationsmaterial:
http://vak.avloppsguiden.se/torsdag-223/

JOHAN ERLANDSSON 2012-04-11        #20416
Slamsidan skriver debattartikel (tack för tips Kami!):

"Slam är i dagsläget en nyckel för miljömålet om fosforåterföring till åkermark. Vi välkomnar miljöministerns uppdrag till Naturvårdsverket. 

...


I Sverige återförs fosfor till kretsloppet främst via gödsel från djur och via slam från de kommunala reningsverken. 33 reningsverk är i dag certifierade i det nationella kvalitetssäkringssystemet REVAQ. Certifieringen ställer krav på reningsverken att hela tiden förbättra kvaliteten på det inkommande avloppsvattnet. Kvaliteten på både avloppsvattnet och slammet har därför förbättrats avsevärt de senaste åren.

För att reningsverken ska kunna bidra till en helhetslösning på fosforbristen krävs följande:

1. Vi behöver nationella regler för slam. De ska vara tydliga och tuffa. Regeringen måste sätta ner foten så snart Naturvårdsverket har avslutat sitt uppdrag nästa år. Med luddiga regler äventyras riksdagens miljömål. Genom REVAQ har vi i dag ett eget regelsystem med hårda krav på våra 33 reningsverk. Dessa regler skulle kunna utgöra en grund för kommande nationella regler. Vi vill härmed öppna dörren för ett utbyte av erfarenheter och kunskap mellan oss och regeringens utredare."

http://www.dagenssamhalle.se/debatt/vattnet-och-maten-kraever-hardare-regler-foer-va-verken-2392

JOHAN ERLANDSSON 2012-06-14        #20855
Mikael Karlsson, ordförande Naturskyddsförening, kritisk till slamspridning:

"Söderberg varnar för kadmium i avloppsslam som inte är certifierat, men glömmer berätta att även det certifierade slammet innehåller mycket kadmium, ett av de värsta miljögifterna som samhället brottas med i dag. Söderbergs slam innehåller också farliga bromerade flamskyddsmedel och ftalater och hundratals andra ämnen som inte har på åkern att göra. Därför behöver all slamspridning förbjudas, precis som skett på annat håll i Europa, vilket Söderberg inte tycks känna till."

http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.967585-aven-revaq-certifierat-slam-ar-giftigt

JOHAN ERLANDSSON 2012-06-14        #20861
Som ett tecken i tiden vinner Anders Wilhelmson Änglamarkspriset 2012, med sin lösning för återföring av näringsämnen från toalettavlopp, utan inblandning med samhällhets giftcocktail. 

Juryns motivering lyder:

”Att få uträtta sina behov på ett tryggt och säkert sätt är kanske en självklarhet för många av oss, men i stora delar av världen ser det annorlunda ut. Idag saknar mer än 2,6 miljarder människor tillgång till grundläggande sanitet. Denna brist innebär en stor otrygghet, inte minst för kvinnor och barn vilka utsätts för trakasserier och våldtäkter där man saknar toalett och enskildhet, samt skapar enorma problem inom miljöområdet.

Att uträtta sina behov ska vara något positivt och inte ses som en begränsande otrygghet eller ett sanitetsproblem och en miljöbelastning.

Därför har skapandet av engångstoaletten Peepoo inneburit en ökad trygghet för redan utsatta personer men också en betydande insats för miljön. Att Peepoo efter användning dessutom blir till gödsel som är en värdefull tillgång i jordbruket och i det enskilda hushållet samt en affärsmöjlighet är även det en bidragande orsak till att dess upphovsman Anders Wilhelmson är årets Änglamarksprisvinnare och stipendiat.”

http://www.coop.se/Ansvar--paverkan/Miljo--ekologi/Anglamarkspriset/Finalister-2012/

ZSOFIA GANROT 2012-06-25        #20891
Efter Naturskyddsföreningens starka kritik till slamspridning fortsätter den kritiska slamdebatten.
Senaste är problemet med slamspridning på mjölkgård som nu riskerar avstängning
http://www.lantbruk.com/lantbruk/mjolkgard-riskerar-avstangning-efter-slamspridning

JOHAN ERLANDSSON 2012-07-29        #21041
Ett halvt dussin SLU-forskare, Johan Rockström och Elisabeth Kvarnström tycker att det är synd att regeringen bara fokuserar på fosfor, när det finns andra näringsämnen som är minst lika viktiga att få till ett kretslopp av. Kväve inte minst.

http://www.dn.se/debatt/atervinn-fler-naringsamnen-an-fosfor-i-avloppsvattnet

JOHAN ERLANDSSON 2012-08-14        #21112
Kretsloppsfrågan har letat sig in på DN:s ledarsida:

http://www.dn.se/ledare/kolumner/guldet-i-toaletten

JOHAN ERLANDSSON 2012-08-29        #21176
Södertälje har invigt en kretsloppslösning som verkar gå ut på att innehållet i "slutna tankar" går till en separat process istället för det kommunala reningsverket, och sedan ut på åkrarna.

http://www.telge.se/Om-Telge/Nyheter/Kretsloppsanlaggning-invigd/

Jag gissar att det rör sig om septitankar i fritidshus och kanske fritidsbåtar?

JOHAN ERLANDSSON 2012-09-24        #21270
Källsortering av toalettavlopp föreslås testas när miljonprogrammen renoveras (sid. 339):

Jag har inte läst än, men en av författarna har sagt att han är för slamspridning till mig, och den andra arbetar på Svenskt Vatten, som är för slamspridning.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-16        #21710
”Slamspridning påverkar inte grödan”
Enligt en ny forskningsrapport, beställd av skånska kommuner, har reningsverksslam ingen påverkan på skördeprodukternas upptag av tungmetaller.

Men den decennielånga debatten för och emot slamspridning från reningsverken i Skåne kommer troligen att fortsätta, då andra kommuner fortfarande försöker stoppa slamspridning med lagens hjälp.
Den nu aktuella studien gäller för två gårdar i Skåne där ett unikt slamgödslingsförsök pågått i över 30 år. Fältförsöken visar att slamgödsling ökat markens mullhalt, jämfört med mark som inte fått något slam. Mängden fosfor har ökat i jordarna och halten kväve har ökat i det översta markskiktet.
Samtidigt har halterna av tungmetaller i marken ökat på båda försöksplatserna. Det handlar då om koppar, kvicksilver, zink och kadmium.
Detta har dock inte lett till något ökat upptag av metaller i de grödor som växt på åkrarna. Det finns inte några tydliga skillnader i metallhalter i grödor från slamgödslade respektive icke-slamgödslade försöksområden.
 
Läs rapporten om slamspridning
http://www.cirkulation.com/wp-content/uploads/Slamrapport-2012-slutlig-till-tryck-20121130.pdf

FRANK NILSSON 2013-01-16        #21711
Kommunerna tycks odla sitt intresse av att bli av med slammet. Slutsatsen att grödorna inte tar upp tungmetallerna är lika genomtänkt och begåvad som FDA:s ståndpunkt att GMO-grödorna är ekvivalenta med sitt naturliga omanipulerade ursprung och därför inte behöver testas för hälsorisker och miljörisker.

Samtidigt kommer nya larm om kadmium och arsenik i maten. Det kommer naturligtvis till en del från konstgödsseln, men varför skulle växten ta upp detta från konstgödsel men inte från slam?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-16        #21712
Det kan finnas massor av mekanismer som gör att tungmetaller i konstgödsel är mer lättillgängligt för växterna än de är i slam, där de t.ex. skulle kunna vara hårt komplexbundna - så det är nog alltför tidigt att uttala sig om något annat än vad testerna faktiskt visar:  att det uppenbarligen finns betingelser för att sluta kretsloppet utan att det leder till ökade tungmetallhalter i maten. Om det gäller överallt, och under alla betingelser får fortsatt forskning utvisa.

Ett annat användningsområde skulle kunna vara att gödsla upp de 800 000 ha nedlagd åker som är på väg att omföras till skog, och använda denna som energiskog och på så vis minska oljeberoendet.

FRANK NILSSON 2013-01-16        #21713
Och du tror inte tungmetallerna tar sig ut ur skogen och ut i vattendragen?
Jag todde det här var en miljöblogg ...

ZSOFIA GANROT 2013-01-16        #21714
Jag återger en del av nyhetsbrevet från RenÅkerRenMark som jag fick idag:

Tungmetaller har oavbrutet ökat i svensk åkermark – största tillskottet per hektar kommer från slammet
 
Varför är halterna av miljöfarliga tungmetaller så höga i barnmat och andra livsmedel? Därför att det inte finns någon myndighet som orkar sätta stopp för detta. Under förra århundradet har mängder av tungmetaller tillförts åkermarken, en tillförsel som fortsätter idag trots att vi är i en allvarlig återvändsgränd när det gäller våra barns och vår egen hälsa. Metallerna har kommit i större och mindre omfattning med slam, konstgödsel, luftnedfall, kalk, rötrester och t o m i liten omfattning genom förslitning av jordbruksredskap.
 
Slam är den i särklass mest tungmetallförorenade gödseln. Om vi begränsar oss till arsenik, kadmium och bly så finns i Naturvårdsverkets Rapport 5148 en jämförelse mellan slam och den vanligaste konstgödseln NPK. Det gäller hur mycket av dessa tungmetaller som tillförs till en hektar när man tillför 22 kilo fosfor:
 
Tungmetall                        Slam             Konstgödsel                     Luftnedfall
Kadmium                            1 gram           0,03 gram                            0,39 gram.
Arsenik                               3,8 gram        0,34 gram                            1,8 gram.
Bly                                     30 gram         0,24 gram                            17 gram.
 
Slammet tillför cirka 30 ggr mer kadmium, cirka 10 ggr mer arsenik och cirka 100 ggr mer bly än konstgödsel.
Men ungefär hälften av fosforn i slam är hårt bunden till fällningskemikalier och man behöver lägga på dubbelt så mycket slam för att få en jämförbar fosforgiva. Det innebär att:
 
Slammet tillför cirka 60 ggr mer kadmium, cirka 20 ggr mer arsenik och cirka 200 ggr mer bly än konstgödsel vid samma verksamma fosforgiva.
 
I Rapport 5148 anges också hur mycket kadmium, arsenik och bly som tas upp från åkern och finns i vetespannmål. I en skörd på 6,5 ton vete per hektar finns:
 
Tungmetall                   Tillförs med slam         Bortförs med    Tillförsel större
                                        och luftnedfall              skörden            än bortförsel     
Kadmium                          1,39 gram                        0,21 gram                 7 ggr                             
Arsenik                               5,6 gram                       0,19 gram               30 ggr
Bly                                      47 gram                       0,044 gram            100 ggr  
 
Om man summerar innehållet av metaller i slam från alla våra svenska reningsverk under ett år, finns där cirka 20 000 ton metaller, inklusive järn och aluminium!Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket medger: "Vi anser att slam är ett avfall. Det uppstår i en reningsprocess och det finns ett kvittblivningsintresse."

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-16        #21715
Om nu forskningen visar att tungmetallerna uppenbarligen INTE går vidare till grödan i ett 30-årigt väl kontrollerat försök, så tycker jag man ska ta till sig detta och studera frågan närmare - inte reflexmässigt ösa på med en massa ideologi .

Jag trodde detta var en miljöblogg där man grundar sina åsikter på fakta och är beredd att ta till sig nya rön - även om de skulle råka strida mot vad man tyckt i hela sitt liv.

Ägna er istället åt att nagelfara studien och försök förstå varför de får de resultat de får. Lägg upp en egen studie för att bekräfta eller motbevisa deras rön.

Måhända är det möjligt att sprida slammet utan risk och därmed sluta kretsloppen, måhända är det inte det - men frågan ska avgöras av vetenskap och inte av indicier eller tyckande.






ZSOFIA GANROT 2013-01-18        #21724
Helt rätt Jonas, frågan skall avgöras av vetenskap.
Däremot DETTA FORUM är inte en blogg utan en diskussionsforum där ALLA, oavsett ideologi är välkomna att debattera frågor gällande hållbar livstil, miljö, klimat, mm. Oavsett vem som citerar siffror eller hänvisar till vetenskapliga undersökningar.

Jag misstänker starkt att du själv inte läser så nogrannt inläggen därför den "reflexmässiga" kommentaren om "en massa ideologi" som dessutom är INTE förbjudet att ha på detta forum.

Om du skulle ha hållit dig till det som verkligen skrivs, då skulle vi undvikit din "tyckande" också här...nämnigen siffrorna tagna i min tidigare inlägg är från Naturvårdsverkets Rappport 5148. Mig veteligen håller Naturvårdsverket inte på massor med ideologi och tyckande...RenÅkerRenMat må ha sina åsikter om slamspridning, men när de tar data från Naturvårdsverkets stora rapport, finns det en orsak varför! Dessutom Rapporten i fråga är gjord av forskare på SLU och är en jättestudie on halter av 61 spårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd samt i jord och gröda. Dessutom redovisas i denna rapport halter av över 60 grundämnen i avloppsslam från 48 reningsverk spridda över landet, stallgödsel från svin och nötkreatur från 12 gårdar, de vanligaste NPK och P-gödselmedlen (2 av varje sort), en årsnederbörd från Gårdsjön i Västsverige, 25 matjords- respektive alvprover från olika jordartstyper från hela Sverige samt i 20 prov av höstvetekärna och 5 prov av kornkärna (allt odlat i Sverige på olika jordmån).

Lite annan tyngd här än på en enda studie (må denna vara långtidsstudie) från 2 försöksodlingar med slam från 2 reningsverk och i en enda jordmån och förhållanden som är ytterst begränsade till dessa 2 platser och INGENTING annat. Att dra härifrån slutsatsen att "Om nu forskningen visar att tungmetallerna uppenbarligen INTE går vidare till grödan i ett 30-årigt väl kontrollerat försök..." är ett stort steg.
Nej Johan," forskningen" har inte visat att tungmetallerna INTE går vidare i grödan! Det här på alla sätt begränsad studie har visat att tungmetallerna GÅR VIDARE till grödan, men att tungmetallhalterna i grödor (skördar) har INTE ökat just i rådande förhållanden och på rådande försöksgårdar under 30 år. Stor skillnad.
Ja....om man inte läser en rapport noga blir det fel Jonas.

Jag har minst 2 starka invändningar i frågan om denna forskning och resultaterna och inte minst tolkningarna:
1) de kallar systematiskt "slambehandlat" de försöksled som har fått slamgiva PLUS  komplettering med NPK också. Värre är när de drar ihop resultat från 3 olika försöksled som har fått bara slam, slam + halv giva NPK och slam + helgiva NPK. Demma sammandragna resultat kallas för "slam" eller "slamtillförsel" i tabeller och diagram. Om man nu vill uttala sig om SLAM då tar man resultaterna från försöksleden från BARA SLAM. Konstgödslingen och slam ihop säger väldigt lite om SLAMMets inverkan, beteende, osv.
2) mitt i försöksperioden (1998) kalkas markerna, dvs väsentligt ändras markens och indirekt växternas förmåga att binda, resp. ta upp metaller! Hur mycket av ökning av tungmetaller i markerna beror på detta? Enl. deras resultat ökar ju alla tungmetaller i marken (utom Cd på en av de 2 gårdar), TROTS att slamkvalitén har avsevärt förbättrats i båda reningsverk (med 70-90% gällande just metaller) varifrån slam användes i odlingen. Varför minskar inte då  tungmetallhalterna (mätningar mellan 1999-2011) jämfört med åren innan kalkning?

Jonas, läs rapporten själv och hitta resten av problem med denna av dig hyllade försök....kan avslöja att det finns fler...

Tills det kommer många  fler och riktigt genomtänkta och genomförda försök oavsett längd och oavsett resultat (för eller emot slam) så tänker jag hålla mig till Naturvårdsverkets Rapport 5148 även om den har nu några år på nacken...Vem vet, kanske en uppdatering med en lika bra kaliber kommer snart från Naturvårdsverket?
Då och bara då kan i alla fall jag generalisera att "forskning visar...."

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-19        #21725
Jag jobbade 5 år på Naturvårdsverket och vet att det produceras en hel del tyckande och ideologiskt grundade rapporter där ;-)


Det du refererar från NVs studie är hur mycket tungmetall slammet innehåller - inte hur mycket som tas upp av växterna. Du skriver själv att fosforn är så hårt bunden att endast hälften är tillgängligt - detsamma kan mycket väl gälla tungmetallerna.

Jag hyllar inte Hushållningssällskapets studie - men jag tycker absolut den är intressant. Återigen - den visar att det åtminstone under vissa förhållanden går att gödsla med slam i 30 år utan att halterna i växterna ökar. Slutsatsen efter 30 års försök är mycket säker. Under de förhållanden som råder på försöksplatserna har slamtillförsel till åkermark ingen påverkan på växtens upptag av tungmetaller.

Dina invändningar var ju inte särskilt allvarliga- man har gjort i enlighet med normal jordbrukspraxis samt påfört slam och sett vad som hände. Det som hände var att tungmetallhalterna i växterna inte ökade.

Detta resultat bär på tvärs emot de farhågor vi tidigare har haft och i högsta grad intressant och ska ABSOLUT undersökas vidare - inte mötas med en korseld av indignerad ideologi - som dessutom träffar vid sidan av målet.

---

Jag är intresserad av vettiga diskussioner och det goda samtalet. Men om det är så att detta forum främst riktar sig till folk som inte är intresserade av rapporter som stör deras världsbild och kanske visar att verkligheten är betydligt mer komplex än vad man tidigare trott, så kan jag naturligtvis sluta referera till sådana rapporter och låta detta forum bli en självbekräftande community - en "grön" version av Avpixlat.





FRANK NILSSON 2013-01-19        #21726
I min värld fungerar logiken så, att sprider man tungmetaller ut i naturen, så är de ute. De skador de åstadkommer varierar naturligtvis beroende på var de hamnar, men ingenting talar för att de stannar på en viss plats för gott.

Du får gärna kalla det för ideologi, Jonas. Jag kalllar det för sunt förnuft.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-20        #21730
Frank - den åsikten är absolut ideologiskt betingad.

Tungmetaller är inget vi människor har skapat. De finns helt naturligt i marken och därmed också i alla organismer. En del av dem ingår i våra proteiner som en livsnödvändig komponent.

Var de finns är mindre viktigt, det som är viktigt är om de tas upp i det organiska kretsloppet eller om de ligger fast - och om de inte ligger helt fast - i vilka koncentrationer de tas upp.


ZSOFIA GANROT 2013-01-22        #21748
Jonas, snälla LÄS vad folk skriver. Du själv är orsaken till det du frågar efter: brist på vettiga diskussioner.
Var står det i min inlägg att Naturvårdsverket genomförde arbetet bakom Rapport 5148? Det som står är att FORSKARE PÅ SLU genomförde studien!
Drivs forskning på SLU av ideologier Jonas? I så fall lika illa är Skåne-rapporten om inte värre. Det genomfördes av Hushållningssälskapet och bara en starkas SLU forskare var tillfrågad att bistå med vetenskaplig rådgivning...I så fall rena-rama ideologi-skrift enligt dig då?

Vidare, vart står det i min text att Rapport 5148 handlar om bara slam?
Vad betyder enligt dig "20 prov av höstvetekärna och 5 prov av kornkärna"?

Och nu till Skåne-rapporten:
Var i rapporten står förklarad kalkningens inverkan på försöket? Absolut, kalkning är "praxis" det vet jag väl som har forskat i ämnet i många år och själv genomfört jämförande odlingsförsök på vete och korn. När man gör odlingsförsök och man vill bli trovärdig och dessutom publisera sina resultat, då måste man förklara ALLT som händer i försöket och visa/bevisa vilka faktorer påverkar eller inte påverkar testerna, resp. hur ser påverkan ut.

Dessutom om syftet med Skåne-studien var att studera SLAMMETS inverkan på mark och växter och har man gjort en väl kontrollerat och har bra upplägg på forsöket (som Skåna-testerna har gjort! De har en försöksled med BARA slam, utan NPK!) , VARFÖR redovisas detta inte????
Det är mycket dåligt, att inte säga "misstänksamt" att de undviker detta och tar istället resultat ihopräknat från de led som fick även NPK gödsling! Här dränks (eller döljs?) slam-ledens viktiga resultat i 2 andra försöksuppsätningens resultat. Varför? Praxis att göra så i resultat och utvärdering är det absolut inte!!! Och någon förklaring varför detta sammandrag av resultat får man inte heller i rapporten....

Vidare, jag väntar fortfarande på din faktabaserade/vetenskaplig syn, bidtag här i diskussionen gällande denna rapport. 
Citatet från sammanfattningen du uppger, dvs "Slutsatsen efter 30 års försök är mycket säker. Under de förhållanden som råder på försöksplatserna har slamtillförsel till åkermark ingen påverkan på växtens upptag av tungmetaller." säger INTE att tungmetaller inte tas upp i de studerade grödor och sockerbetan! De tar upp tungmetaller som de skall, som vanligt, inte mer och inte mindre! De studerade växterna beter sig som de brukar, helt enkelt.

Nu till tungnetaller och ditt svar till Frank:
Ja, helt rätt, tungmetaller finns naturligt på Jorden, inte människoskapade, MEN vi har definitvt skapat en mkt snabb cikulation av dessa metaller i ekosystemen än det skulle ha skett annars naturligt på Jorden i.o.m. det industriella utvecklingen, mineralbrytning, användning av dessa tungmetaller i MÄNSKLIGT framställda produktet (från amalgam till cigaretter, från vackra textilfärger till bensin, osv, osv). Med detta har vi bidragit till deras "onaturligt" snabba spridning i luft, vatten och mark. Även på jordbruksmark där vår mat produceras...och via maten in i våra kroppar. TAKTEN med vilket dessa tungmetaller hamnar i vår benvävnad, fett (nerver också) är inte "naturligt". Det globala spridningen inte heller "naturligt".

Du skriver:
"En del av dem ingår i våra proteiner som en livsnödvändig komponent."
Helt rätt. Vissa är esenciella som det heter och alla levande organismer, inkl. då människan har biologisk regleringssystem att ta upp just det som kroppen (växt eller djurkroppen) behöver. De kallas för micronäringsämnen och är i stort detsamma för växter och djur och de behövs/tas upp i extremt liten skala.
Min fråga till dig Jonas är följande:
I vilken livsnödvändig biologisk funktion ingår t.ex. bly, kvicksilver, kadmium i vår kropp eller växternas metabolism?
Jag själv har aldrig hört på någon undervisning (och det är en del kurser i kemi, biologi och miljövetenskap!) jag deltog i att de är livsnödvändiga...
Jag menar att de har LIVSNÖDVÄNDIG funktion inte passivt tas upp, dvs att dessa följer med när växter tar upp annan näring eller när människan äter gröt, osv.

Jonas, om bly, kadmium, kvicksilver (och några till metaller) inte har livsnödvändig funktion, tvärtom, lagras i kroppen (bioackumuleras som det heter) och börjar göra skada då varför är dessa tungmetaller i naturen i högre och högre koncentrationer idag? Varifrån kommer dessa och var har de i vår livsmiljö att göra (vatten, mark, osv)?
Precis som Frank skriver, det är viktigt VAR dessa finns.
Om de finns i odlingsmark och tas upp av växter (som även Skåne-studien har visat!) och vi äter dessa växter år efter år efter år...Ja, då är det mycket viktigt vad som mer läggs ute på åkrarna tillsammans med livsviktiga makro och mikronäringsämnena för att odla vår mat eller djurens foder på.
Koncentrartionerna är viktiga såväl i oss som i växter och djur vi äter, helt rätt. Därför är mycket viktigt även koncentrationer i de marker vi odlar vår föda på.

Men som sagt, om du hittar de livsnödvändiga funktionerna bly, kadmium, kvicksilver utgör i mäniskornas, djurens och växternas liv är jag tacksam.


JONNY SANDSTRöM 2013-01-22        #21751
Zsofia, du hänvisar gärna till rapport 5148.
Den är inte helt oäven.

Jag skulle kunna hävda, med rapport 5148 som grund, att tillförsel av 22 kg fosfor via handelsgödsel ger en Cd-giva på 0,37 g. Inte 0.03 g som du påstår.

Vad gäller slammets innehåll har du gått på medelhalten av Cd i slam.
Men valt det bästa handelsgödsslet.
Ideologistkt betingad debatt?

Gör gärna en beräkning av vad Cd-tillskottet blir för en P-giva om 22 kg när man använder slam från Borgholm.

Borgholm hade ett Cd-innehåll på 0,95 mg Cd/kg.

Borgholmslammets innehål av P var 55 g/kg.

Det REVAQ-certifierade reningsverk som 2010 hade lägst Cd-halt, 15 mg/kgP, ger ett lägre Cd-tillskott än om man använder handelsgödslet P20 som ju också tas upp i rapport 5148.

Om slam ger ett lägre tillskott av Cd än hnadelsgödsel, är det då inte bättre att använda slam?

Nu kan mina snabbt utförda beräkningar vara helt fel, ber om ursäkt  så fall.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-22        #21752
Snälla Zofia - sluta med halmdockefasonerna och försök föra en vettig diskussion istället för att gå i taket för att en långtidsstudie visat något som går på tvärs emot det man tidigare trott.

Vad forskarna visat är att det under vissa förhållanden går att upprepat påföra slam utan att upptaget i grödan ökar. Jag tycker detta är ett mycket intressant faktum som vi ska ta till oss och studera närmare - inte indignerat slå bort för att det inte stämmer med vad vi vill tro.

Det finns absolut ingen anledning att kritisera studien för att den inte renodlat vad endast slam skulle ge för resultat eftersom endast slam mest troligt inte kommer att vara en använd brukningsmetod. Det går säkerligen att hitta femtioelva olika metoder att använda slam som ger ökat upptag - men det är inte intressant. Det som är intressant är om det går att hitta en eller flera metoder som INTE ger ökat upptag. Och här har uppenbarligen Hushållningssällskapet hittat ett. Hur specifikt och specialfallsmässigt detta är får vidare forskning utvisa.

Slutligen: VAR i geosfären är inte alls viktigt. Det som är viktigt är hur mycket som tas upp i biosfären. Koncentrationen i marken är totalt oväsentlig om den inte påverkar upptaget.

ZSOFIA GANROT 2013-01-27        #21793
Jonny, jag håller med, om nu det renaste slammet i sverige ger mindre Cd än den renaste konstgödsel, visst använd slam som näringskälla.
Tyvärr slam innehåller så mycket mer av andra metaller och andra organiska miljögifter från hela samhället av vilkas effekter i markmiljö eller högre upp i själva näringskedjan vi inte vet än, men forkning pågår och rätt mycket vet vi redan. Det senaste är t.ex. silver som ökar kraftigt i varje reningsverksslam pga silverbehandlade kläder, skor (bakteriedödande, mest använd i sportkläder. Binds i slam. Bakteriedödande vart än den hamnar). Läkemedelsrester som påverkar vattenmiljön, men de första  forskningsresultaert kom för bara enstaka år sedan. Det tar tid att forska också...
Tack ock lov, Cd och dess inverkan på vår hälsa vet vi jättemycket idag, såpass att även EU eller Livsmedelsverket eller Kemikalieinspektionen eller alla njurläkare vet med säkerhet vad de pratar om.
Yes, Jonny, håller helt med: så länge är Cd och BARA Cd vi pratar om, då kör med det medlet som innehåller minst av detta, men blunda inte framför vad mer som följer med i paketet och som kan utgöra risk för miljön och människors hälsa. Mig vetteligen i konstgödsel utöver Cd har man inte identifierat andra tungmetaller (Pb, Hg) eller hundratals (om inte tusentals) andra ämnen med cancerframkallande, allergiframkallande, hormonstörande, osv, egenskaper, må dessa vara i små mänder. Synergieffekterna forskas på idag i många länder. Till dess försiktighetsprincipen BORDE råda...

Jonas, jag ber dig hålla dig till ämnet och inte personangrepp här. Jag har inte kallat dig för olika saker och inte beskrivit din personliga karaktär på något sätt, jag accepterar inte den stilen från dig eller någon annan heller. Håll dig till sakfågan, debattera sakfrågan och INGENTING annat.

Ja, Jonas det finns all anledning att kritiskt granska vad som helst så länge man kommer med vetenskapliga observationer och argument gällande ett påstående eller en rapport. Om någon anna har en bättre vetenskapligt belaggd åsikt, jättebra. Snälla Jonas, leverera den åsikten och inte annat.

Du själv redan i din tidigaste inlägg här efterlyste kritisk (vetenskaplig och faktabaserad) granskning och inte ideologier. Samtidigt som själv inte bidrar med någonting konkret, faktabaserat, vetenskapligt.
Jag har ställt en fråga om tungmetallernas livsnödvändiga funktion för biologiskt liv. Fortfarande väntar på ditt svar...

Slutligen: det är av högsta vikt att vi tittar på de geofysiska förhållanderna biologiskt liv tar sina resurser ifrån här på jorden. Det är just markmiljön, bergrunden vi och alla levande varelser lever på/av som avgör om något kommer in i vår mat utgör vätrernas och djurens mat. Hur vi behandlar matjorden är avgörande vilket matkvalitet vi får.

Problemet, som du inte lyckats se än Jonas är att vi äter inte en gång per 30 år bröd på vetekärnor odlade på slam, dvs vi får en engångsdos av en viss metall, osv. från växten som tog upp ämnet.
Vi får det dagligen via maten. Och vi är dessutom på toppen av näringspiramiden (med högsta relevans för bioackumulation och magnifikation, som det heter). Dessutom vet vi med 100% säkerhet vad Cd, Pb, Hg, Cu, Zn, och en lång rad andra trevliga ämnen gör i våra kroppar. Vetenskapen kallas för toxikologi...

Utöver att jag väntar på ditt svar om tungmetallernas nödvändighet i levande varelser undrar jag följande:
Alla länder som har miljöbevakning om matjordarnas och alvens tillstånd samt lagar och regler på hur jordbruksmark skall hanteras är helt fel ute? Miljarder slängs i sjön av nationer världen över eftersom det är inte alls viktigt vad man har och lägger till odlingsbara market?

Alltså, 2 frågor som väntar på en kunskapsbaserad inlägg från dig Jonas.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-27        #21794
Zsofia - som du själv skriver - håll dig till sakfrågan!

Sakfrågan är inte hur farliga vissa tungmetaller är när de kommit in i kroppen- det vet vi rätt mycket om (liksom vi vet att vissa tungmetaller - ss järn, zink, koppar, krom, mangan, molybden, nickel - är nödvändiga spårelement för ett flertal organismer) , så jag ber dig återigen att sluta med denna halmdockestrategi och hålla dig till sakfrågan.

Sakfrågan är- jag skriver det återigen: hur mycket växterna tar upp. Och där har Hushållningssällskapet visat att man kan lägga på upprepade mängder med slam som innehåller en hel del tungmetaller - utan att halterna ökar i grödan.

Detta vänder upp och ned på mycket av vad vi trott och grundat vår lagstiftning på de senaste 50 åren - och är ett alltför intressant rön för att dribblas bort av ideologer eller dränkas i ovidkommande ordkaskader. Nu handlar det om att undersöka detta vidare - att se om Skånejordarna var ett specialfall, eller om detta kanske gäller också under andra betingelser och i så fall vilka.


FRANK NILSSON 2013-01-27        #21795
Jonas, jag tycker att det är du som håller dig med ordkaskader.

Om du hela tiden nöjer dig med att undvika de sakargument som Zsofia framför, med ständigt återkommande  prat om ideologier, tycker jag nog att du tänjt den argumentationstekniken till dess yttersta och kan bespara oss ytterligare av den varan.

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-27        #21796
Frank - varken du eller Zofia har med ett enda ord i alla era inlägg tagit upp ett endaste litet sakargument i frågan.

Jag förväntade mig en intressant diskussion i sakfrågan - inte en kaskad av ord om frågor vi varken diskuterar eller ens har skilda åsikter om.






JONNY SANDSTRöM 2013-01-27        #21797
Sofia, du säger "Mig vetteligen i konstgödsel utöver Cd har man inte identifierat andra tungmetaller (Pb, Hg)..."

Hade du inte läst Rapport 5148?

Ta en titt på sid 31.

Handelsgödsel innehåller i stort sett samtlia av de 61 element som analyserades.

Du kan ju inte ta en rapport och sedan välja att klippa in de delar som pasar dina argument. Jo, visst kan du, men det blir ju en ganska trist polarisering av debatten då.

Vilka positiva effekter ser du av att sprida slam på åkermark?

FRANK NILSSON 2013-01-27        #21798
Jonas, vilka frågor har vi diskuterat och inte haft skilda åsikter om?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-27        #21799
Än så länge har ingen velat diskutera någonting... bara slänga mängder med ovidkommande ord i skallen på mig för att jag för fram en väl grundad vetenskaplig studie som visar något annat än vad hegemonin vid detta forum gillar.

- - -
Ingen har (hoppas jag) skilda åsikter om att vissa tungmetaller är giftiga och andra är essentiella - det är etablerad vetenskap, ointressant som diskussion och Hushållningssällskapets studie vore totalt ointressant om alla tungmetaller vore harmlösa.

Ingen har någon annan åsikt än att slampåförandet har ökat halterna av koppar, kvicksilver, zink och i liten mån kadmium i jorden - det framgår tydligt av rapporten.

Lämna dessa halmdockor och koncentrera er på rapportens resultat istället.

- - -
Det högeligen intressanta med studien är ju att trots slamgivorna, trots ökade metallhalter i jorden, så tar grödan inte upp mer metaller än vid normal odling utan slam.


FRANK NILSSON 2013-01-27        #21800
Jonas, 

Djuren får i sig jord när de betar. Vad säger din studie om det?

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-28        #21802
Ingenting - det är spannmålsgårdar.

JONNY SANDSTRöM 2013-01-28        #21803
Frank, jag antar att du läst Hushållningssällskapets studie. Den handlar ju om grödors upptag på slamgödslad åkermark, inte betesdjurs upptag på slamgödslad betesmark. Har du någon studie som visar på betesdjurs upptag så får du gärna referera till den studien. Det skulle vara intressant att läsa.

ZSOFIA GANROT 2013-01-28        #21806
Jonny, tack för påminnelsen.
Helt rätt, Rapport 5148 redovisar, helt korrekt en lång rad spårelement mätt i konstgödsel också. Förlåt, jag helt glömde bort rapporten när jag skrev. På sida 38 i rapporten beskrivs också väldigt bra varför mätosäkerheten är hög just vdg konstgödsel och varför en av fosforgödseln de har tittat på har högre halter av tungmetaller (varit ett prov från icke kvalitetssäkrat gödselmedel). Här beskrivs också med hur många faktorer skiljer -speciellt då Cd- mellan kvalitetssäkrat konstgödsel och slam, t.o.m. i gämförelse med stallgödsel (som är långt ifrån fri från bl.a. tungmetaller, som man annars kanske tror att den är?).

Det enda positiva effekt jag kan tänka mig att slammet tillför är bidragen till ökad mullhalt på de jordar som har varit utsatta för ensidigt och mkt.  långvarigt konstgödsling utan någon form av tillförsel av annat organiskt material (t.ex. stalgödsel, fongstgrödor, mm). Observera att jag säger inte MAT-jordar. Det jag syftar på är andra odlingsjordar än matjordar, t.ex. golfbanor, energiskogar, odling av dekorativa växter, parker,mm.
Här finns dock en stor frågetecken kring vad som är "mullbildande ämnen" också, eftersom halmrester, växtrester från stallgödseln eller växtdelar efter harvming är nog inte detsamma som de ämnen i slammet från teknosfären (våra samhällen) som idag räknas av reningsverk  som mullbildande. T.ex. rester av icke nedbrytna oljeprodukter, som däckpartiklar, ludd från våra tvättmaskiner, P-pillerester (artficiell hormon), mm,  som bryts inte ner i reningsverk och ingår i begreppet organiska material i slam-sammanhang.
Kanske inte många som reflekterar över (och det används flitigt av reningsverk i PR-syfte) är att det organiska i bajskorvarna vi skickar till reningsverk är helt nedbrytna och "konsumerade" av  bakterier i aktiv slambassänger, våra bajskorvar är INTE såpass grovfiber-rika som idisslarnas (stallgödselns). Deras bidrag till "mullhalten" är starkt överdrivet, men det låter jättebra i PR-broschyrer till hushåll (särskilt större städer gäller detta).

Fosforn som näring från slam skulle vara intressant (positiv), men tyvärr enl. min mening bara i det fallet om slammets fosforinnehåll slulle vara högre än än enstaka % och resten man får på köpet är INTE en kemi-blandning vars miljögiftighet idag starkt ifrågesätts av forskarvärden och vissa tyngre instanser som Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverk, Konsumentverk, mm. Olika miljöorganisationer eller intressegrupper kan jag sympatisera med eller inte, deras kamp för miljön och människors hälsa är viktigt, precis som politiken (miljömål som Giftfri miljö, osv), men min syn på slam som fosforkälla bottnar i mitt bakgrund som forskare på näringsutvinning från toalettavlopp, stallgödsel och rötslam (samt odling på vete och korn), ungefär 15 års erfarenhet med dessa "sörjor" :-).

Jonas:
"Sakfrågan är- jag skriver det återigen: hur mycket växterna tar upp."
Agronomer, forskare i de flesta länders jordbruksuniversitet vet sedan årtionden (om inte mer) hur mycket tungmetaller och en rad andra miljögifter olika nyttoväxter tar upp. En av många rapporter som beskriver bl.a. typiska tungmetallinnehåll för vete och korn (och en lång rad andra element) är just den gamla 5148, tabellerna över 20 olika prover på vetekärnor är i Appendix 8, för korn i Appendix 9. Läs den.
Sök gärna vetenskapliga artiklar och rapporter (långtidsstudier med slam inräknat) från forskarsamhället och läs själv. Jag brykar använda www.scirus.com eller www.sciencedirect. com eller Google scolar.

Din "sakfråga" är uttömd av många andra innan Skåne-rapporten. Det Skånerapporten gjorde var  att BEKRÄFTA känd fakta: ja, växterna tar upp de studerade tungmetallerna även i 30 års tid. Ja, växterna tar upp dessa metaller år efter år precis enligt vad deras inneboende biologiska egenskaper (genetiken med vakrare ord) "tillåter" dem att ta upp. Skånerapporten beskriver väldigt tydligt också att sockerbetor brukar ta upp mer än vete, osv. Biologin bakom allt detta är ju länge känt. Inget nytt i Skånerapporten.

Eftersom i alla dina inlägg hittills  avfärdar du all form av koppling till marken varifrån ämnena kommer  som helt oviktigt då kapar du din egen resonemang i grunden: varför skall man då bry sig om någon rapport överhuvudtaget som behandlar markmiljön, marbaserade odlingar ? (glöm inte att slam läggs på åkrar, dvs ämnena hamnar i marken även i Skåne testerna, då förmodar jag att enligt din logik, även Skåne rapporten är av inget intresse för dig.)

"Och där har Hushållningssällskapet visat att man kan lägga på upprepade mängder med slam som innehåller en hel del tungmetaller - utan att halterna ökar i grödan."
Självfallet Jonas, inget nytt här heller. Rapport 5148 gav svar redan för 12 år sedan på just detta, med styrkan att där växtanalyserna togs från bl.a. slamodlade växtprover från OLIKA jordmån dessutom. Just det som du efterlyser" här: att man skall kunna säga något mer användbart utifrån resultaterna  från 2 odlingsplatser i sydvästra Skåne. Rapport 5148 gör det och jag har också önskat att en sådan omfattande rapportering ser jag fram emot igen om nu Naturvårdsverket gör en uppföljare.
Inget nytt här heller i Skånerapporten.

Tyvärr Jonas, din upprepade "sakfråga" räcker inte för en vettig diskussion så länge du osakligt avfärdar andras försök att diskutera just vad "din sakfråga" innebär (att växterna tar upp år efter år tungmetallerna från slamgödslade åkrar), dessutom själv kommer du inte med någon vettig vidareutveckling i ämnet.

Innebär detta att vi kan äta grödorna själva? Vad skulle i så fall betyda för vår hälsa på kort sikt och på längre sikt? Vid ständigt tillförsel av tungmetaller (halterna ökar ju i marken ENLIGT Skånerapporten OCKSÅ vid slamgödslingen, men som sagt detta väljer du bort) och upptag i grödor och skörd år efter år (detta är kartlagt sedan länge av många!), dessutom i de konsumerbara delar av nyttoväxten vi odlar (vetekärnor eller sockerbetans knöl),  som hanmar då i maten och i våra kroppar...DETTA är "sakfrågan" värd att disskutera på ett forum som tar upp miljöfrågor och hållbara vägval.

Någon tidigare föreslog att kanske vi skall odla energiskog på de marker som slam-gödslas, för säkerhetens skull....Intressant förslag.
Om vi ger grödorna med tungmetallinnehåll till djur (kraftfoder) vad löser vi med detta? Vi äter ju djurprodukterna själva...mjölken är bl.a. den produkt som reflekterar just bioackumulerbara, icke önskade ämnen.

Jonas, diskutera då din sakfråga.
För min del kommunikationen med dig Jonas är en avslutat kapitel här så länge du själv inte diskuterar din egen "sakfråga".

EJ LäNGRE MEDLEM 2013-01-28        #21813
Som sagt Zofia - det studien visar är motsatsen till vad du hävdar ovan. Växterna tar INTE upp mer på den slamgödslade jorden. Det är det som gör den intressant.

Tråkigt att du väljer att blunda för en studie bara för att den visar något nytt som vi inte trodde tidigare.



FRANK NILSSON 2013-01-28        #21814
Slammet innehåller ju mer än metaller. Hormonpreparat, medicinrester, antibiotika och i växande omfattning säkert också genmanipulerat restmaterial. Är det också intressant att sprida?

ZSOFIA GANROT 2013-02-05        #21850
Frank, förlåt för sent inlägg...Filmfestivalen tog all fritid i anspråk den gångna veckan.
Svensk forskning om växternas upptag av hormonrester och läkemedelsrester (såväl antibiotika som annat) pågår just nu
http://www.miljo.skane.se/sv/d/pd159.htm
Veterinärmedicinska läkemedelsrester var en stor mörk fält också, men sedan 2010 tittas även på detta vid SLU
http://www.slu.se/sv/samverkan/kunskapsbank/2010/12/lakemedel-lacker-fran-godsel-till-miljon/
Mer pålitliga resultat från dessa 2 studier kommer säkerligen om ett par år.
 
I andra länder har an kommit längre och det finns på nätet ett 10-15-tal vetenskapliga studier publicerade i internationella tidskrifter, som ett axplock här t.ex.
http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/jf303142t
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0167880901003504
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/20797791
http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/es1011115
http://agronomy.emu.ee/vol081/p8105.pdf
http://chemistry-today.teknoscienze.com/pdf/C.Wu_CO2.pdf
 
En intressant liten studie kom för 2 år sedan faktiskt från GU (Inst för biologi och Miljövetenskaper, min gamla arbetsplats J):
http://www.bioenv.gu.se/digitalAssets/1347/1347343_l--kemedelsrester-i-naturen.pdf
som t.ex. visar hur markens bakterieflora och svampar direkt påverkas.
 
Som sagt, många sorters läkemedel som finns i samhället och brukas av oss alla hamnar i slam, hamnar på åkrar (om man ”gödslar” med slam) och flera av våra nyttoväxter tar upp dessa (från korn till soja). Men även markens naturliga bakterieflora påverkas.
 
Slamstudier för dessa ämnen är ”nytt” eftersom det inte finns något krav på att dessa ämnen skall mätas i slam, ingen reglering (gränsvärden, mm), nya analysmetoder behövdes utvecklas de senaste 5-10 åren för dessa ämnen och just i markmiljö. Forskningen kring dessa ämnen har varit extremt fokuserat på vattenmiljön (det som släpps ut i vattnet från reningsverk), eftersom deras effekter syns mycket tydligt på vattenorganismer och man vet att dessa ”renas inte bort” i reningsverk, utan hamnar i vatten och i slam. Forskningen är krävande och dyrt även för vattenmiljöer, speciellt när man skall titta på samverkanseffekter av många läkemedel och andra miljögifter ihop, som sker ju i verkligheten.

Men detta håller på att ändras radikalt nu. ”Slamdebatt” eller inte, men man börjar titta på denna fråga även i Sverige numera. Om några enstaka år får vi veta mer på hemmaplan och även den internationella publiceringen av pågående slamstudier kommer att öka avsevärt.

FRANK NILSSON 2013-02-05        #21853
Tack för värdefull information, Zsofia!

FRANK NILSSON 2013-02-17        #21916
Läkemedelsrester och hormoner i slam:

http://www.renakerrenmat.se/fakta/LakemedelsresterHormoner.pdf

Logga in för att svara


Produkter

Böcker (2)
Återanvändande/upcycling (1)
Magasin (3)
Miljökonsult (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2884 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen