Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Övrigt   

Artutrotningen fortsätter stadigt

JOHAN ERLANDSSON 2006-06-19        #1784

"The latest 2006 IUCN Red list of Threatened Species, released in May 2006 by The World Conservation Union (IUCN), reveals an ongoing decline of the Earth’s biodiversity. The number of known threatened species has reached 16,119 according to the latest assessment of the global status of plants and animals. Species such as the polar bear, hippopotamus, and desert gazelles; together with ocean sharks, freshwater fish and Mediterranean flowers have recently joined the list of endangered species. ... The main cause is human activity, as it impacts the world’s fauna and flora both directly and indirectly. Habitat destruction and degradation continues to be the main cause of species decline, along with the introduction of invasive species, unsustainable harvesting, over-hunting, pollution and disease. Climate change is increasingly recognized as a serious threat."

http://ec.europa.eu/environment/integration/newsalert/pdf/26na2.pdf



FREDRIK BERGMAN 2008-05-16        #5395
Denna tråd känns ju sorgligt ignorerad - är det för få biologer bland medlemmarna kanske? ;-) Frågan om biologisk mångfald, eller snarare minskningen av densamma = artutrotningen, det sjätte stora massutdöendet i jordens historia, är ju en lika viktig fråga som den om global warming. Och de är ju också intimt sammanlänkade med varandra. Inte bara genom gynnaren på bilden här ovan, som ju blivit något av en symbolart för det som sker, utan även genom förändrade nederbördsmönster och snabbt flyttade klimatzoner. Hårdast drabbade är genom dessa effekter groddjur (kräver fuktig miljö) och bergsarter och (ant)arktiska arter som ju inte har någonstans att ta vägen (bokstavligt) när klimatet förändras (för) mycket. Värt att notera i detta sammanhang är väl också att FN i höstas/vintras rankade framtidens tre största hot mot/utmaningar för (välj själv!) mänskligheten: - Klimatförändringarna - Livsmedelsförsörjningen - Bevarandet av biologisk mångfald Liksom vad gäller frågan om peak oil känns det dock som medvetenheten vad gäller även denna fråga är i stigande. Två ex från idag: 1) Från BBC idag på samma tema som Johans intro här ovan: http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/7403989.stm Kopplar ihop vatten, livsmedel, biologisk mångfald, klimatförändingar och konsumtion. Så ska journalistik göras! 2) Och en "kul grej" från studio Ett i P1 idag om att Neil Young fått en nyupptäckt spindel uppkallad efter sig. Av dess upptäckare. För att få lite mer uppmärksamhet på artutrotningsfrågan. Passa på att lyssna på inslaget så länge det går - där pratas det också om nyttan av många arter... http://www.sr.se/cgi-bin/p1/program/index.asp?programid=1637 Xtra kul oxå att de som skrivit om inslaget på sr:s hemsida uppenbarligen tror att spindlar är en slags insekt. Biologi är inte lätt... ;-)

FREDRIK BERGMAN 2008-09-08        #7075
... och utrotningstakten kommer bara att öka ju mer tryck vi sätter på ekosystemen och ju mer vi försöker "kramma" ur "naturen". Det är därför med bestörtning man noterar att Skogsstyrelsens generaldirektör fick kicken i förra veckan... Nu skylls det ju inte på att han var "trädkramare" förstås utan på att ekonomin var "misskött", men är man bara det minsta lilla konspiratoriskt lagd så är det inte så svårt att se det egentliga skälet. Om inte ens vi i rika Sverige förmår att ens vara nära att leva upp till bevarandemål, så vete tusan hur vi skall förvänta oss att fattigare länder i syd ska kunna lägga band på sig för att bevara den (regn)skog som är absolut nödvändig för båda bevarandet av biologisk mångfald (och därmed funkar som en livförsäkring inför framtiden) och för att binda CO2. Nu har Eskil E och Fredrik R gjort bort sig. Rejält. Känns jobbigt att man ändå ska tvingas lyssna till FR med flera om hur "duktiga" vi i Sverige varit på att få ned våra CO2-utsläpp, ända tills det är dags i Köpenhamn om ett år. Man kan ju alltid skryta med det man vill och sedan behändigt skjuta annat under mattan. Tomma tunnor skramlar mest

http://dagensmiljo.idg.se/2.1845/1.178000

FREDRIK BERGMAN 2008-10-06        #7449
Här en dagsfärsk nyhet som ger mig kalla kårar: Utrotningstakten fortsätter i oförminskad, eller snarare, accelererande takt. Häromveckan var det nyheten om att världens fåglar, både arter och antal, stadigt minskar. Idag är det däggdjurens tur. Retorisk fråga: Varför är inte detta huvudnyhet dessa dagar istället för nyheten om att ekonomiska luftslott rasat och rasar ihop? Kommande generationer kommer att snurra med sina pekfingrar runt sina öron och himla med sina ögon när de förundrat talar om vår tid när abstrakta ting som Dollar och Kronor ansågs vara så mycket viktigare än Aves och Mammalia. Depp... :-(

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=597&a=836838

ANTON STEEN 2008-10-06        #7453
Jag återkommer gärna till min argumentation om dagens välfärdsmått. Så länge vi inte integrerar dessa indikatorer i kärnan av vad vi anser vara välfärd tror jag inte att vi kommer att få se en förbättring. Säga vad man vill om BNP men inte kan man beskylla det måttet för att vara särskilt vänligt mot varken biologisk mångfald eller resursanvändning. Vi får vad vi mäter. Mäter vi skit får vi skit.

FREDRIK BERGMAN 2008-10-07        #7454
Jag instämmer helt i ditt resonemang Anton. Ekonomi betyder ungefär "hushållning av/med knappa resurser" - det verkar ekonomerna ha glömt av för länge se´n. Målet är ständigt att växa, ökande volymer, mer åt alla, ständigt, i oändlighet. Det där med knapphet i den mening att det finns planetära gränser är "borttrollat". Varken Gandalf eller Harry P kunde gjort det bättre. Istället för arter och ekosystem är det som anses (eller i alla fall ansetts fram tills senaste tiden?) viktigt ersatt av sånt som "blankning" och "Hedgefonder". Say no more... Nu hamnade vi visserligen rejält ur spår på denna tråd, men det är skönt att få vissa saker "ur systemet" så snabbt det bara går! :-)

ANTON STEEN 2008-10-07        #7464
En varm rekommendation är att gå till länken nedan. Där kan man se ett alternativt mått till BNP, GPI (Genuine Progress Indicator - i detta test kallas det dock ISEW men det är samma sak) och hur dess utveckling ser ut över tid. Inte så imponerande då vi i princip inte har haft en ökning i GPI sedan så länge man har data, omkring 1950. Man kan också experimentera lite med vad man själv skulle vilja inkludera i ett välfärdsmått och hur denna kurva jämför sig med BNP. Kan man få beslutsfattare att få upp ögonen för detta mått, som vad jag vet är det mest trovärdiga alternativa välfärdsmåttet, tror jag vi skulle kunna se ganska många förändringar. Alltså bara som en direkt följd till hur vi mäter välfärd.

http://community.foe.co.uk/progress/java/ServletISEW

ELEONORA HORN 2008-10-08        #7466
Alternativ till BNP är allt behövligt, men det är svårt att hitta ett enda mått som sammanfattar allt i ett. Din beskrivning av GPI (ISEW) låter positiv. Nu har jag inte lusläst allt som fanns på länken, men tittat på en del, och tycker att det är lite svårt att få grepp om vad som döljer sig bakom beräkningarna och få en känsla för hur stor vikt respektive post har. Skulle man kunna få be om en liten snabbkurs i GPI (ISEW)? Fördelarna? Nackdelarna? Hur man ska integrera mångfald i ett välfärdsmått är inte helt givet. Vari ligger styrkan med GPI?

ANTON STEEN 2008-10-08        #7469
Visst är den nästintill omöjligt att hitta ett mått som sammanfattar allt. Bara själva idén med ett mått som detta är ju att göra ganska grova förenklingar. Den största fördelen med GPI är att den försöker lyfta in sådant som traditionellt saknas i BNP men som fortfarande är viktigt för både miljön, social utveckling och hälsa. Ta sjukvård till exempel. I det traditionella BNP måttet räknas 100 % av sjukvården in som konsumtion. Om jag köper ett paket cigaretter räknas det in liksom mina senare sjukvårdskostnader för behandling av lungcancer. I GPI tar man bort ca 50 % av dessa kostnader då dem anses vara "defensive" och alltså inte bidra till ökad välfärd. Personligen tycker jag att den främsta styrkan är försöket med att lyfta in olika miljöindikatorer som då läggs på utgiftskontot. Idag räknas dessa inte alls eller ligger till och med på plussidan av ekvationen. Det är inte endast växthusgaser som räknas in i detta utan även indikatorer som resursförbrukning, landanvändning, vatten etc. I BNP tas ju tex inte resursernas storlek med i ekvationen. Du kan alltså hugga ner en hel skog och siffrorna ser lysande ut ned till det sista trädet. I GPI skulle detta genast synas. Nackdelen är väl att många av dessa indikatorer och dess vikt i det slutgiltiga indexet är ganska subjektiva. Detta visar ju också övningen på i länken ovan. Det skulle vara mycket svårt att politiskt bestämma hur viktiga dessa saker är. I GPI kan man tex välja hur stor vikt "domestic labor" skall ha. Med den rådande arbetslinjen i Sverige kan jag tänka mig att denna post skulle få mycket lite vikt för att uppmuntra hemhjälp istället för att låta människor ha fri tid som välfärd och därmed möjlighet att ta hand om sina egna barn och sitt hem.

ELEONORA HORN 2008-10-09        #7483
Ja, jag såg också att man räknar bort 50% av sjukvårdskostnaderna (likadant gäller också utbildning) och undrade genast hur man kommit fram till den procentsatsen. Och förresten, även om lungcancern skulle ha uppkommit genom rökning, bidrar väl behandlingen av cancern till välfärd? Det liknar ett moraliskt-etiskt ställningstagande, och frågan är vilka konsekvenser olika sådana ställningstaganden skulle ge i ett samhälle. Nu till trådens ursprungliga ämne - den biologiska mångfalden, och senare i diskussionen utvidgat till resursförbrukning. Jag håller med dig om din kritik av BNP, och är därför nyfiken på hur det mått du istället föreslår tar med biologisk mångfald och resursförbrukning i beräkningarna. För det första undrar jag vad som är medtaget i beräkningarna, och för det andra undrar jag vilken vikt dessa får i indexet. Följande har jag läst mig till på länken hittills: Den sista faktorn (Other factors) i GPI, är en salig blandning av "costs of commuting, personal pollution control, car accidents, water pollution, noise pollution, loss of habitat and loss of farmlands, and changes to account for net capital growth and net international position." Några av dessa är kopplat till mångfald och naturresursförbrukning, men de ger tydligen inga större förändringar av indexet. "The net effect of these terms is to lower the ISEW slightly." Hur är dessa beräknade? Vilken betydelse i indexet tillmäts de? Mångfaldsproblematiken kanske också ingår i posten för kostnader för klimatförändringen? Klimatförändringsfaktorn bygger på en beräknad marginalkostnad för samhället för varje ton CO2 som släpps ut. Frågan blir då vad som räknas in i denna marginalkostnad. (Noteras kan här att endast CO2 ingår, inte metan och andra gaser.) Posten "Depletion of resources" tycks vara energiinriktad och räknar på förlusten av icke-förnybar energi.

ANTON STEEN 2008-10-09        #7498
Oj, du har flera intressanta frågor som jag inte kan svara på :) Jag vet att den sista faktorn i den länken jag hänvisade till är grovt förenklad. I det riktiga GPI är det inte lika inbakat som i denna version. Jag har några intressanta länkar som bättre kan förklara dessa saker. Jag kanske också kan länka till lite föreläsnings presentationer. Så fort jag har lite tid över lovar jag att återkomma :)

ELEONORA HORN 2008-10-10        #7500
Det ser jag fram emot. Jag har stött på ISEW tidigare, men utan förklaring av det. BNP är ganska enkelt att förstå på en övergripande nivå, och att det ska vara enkelt tror jag är en förutsättning för spridning av ett annat alternativt mått också. Folk och politiker måste kunna förstå vad det är man laborerar med. Många som kritiserar ekonomer för att inte bry sig om miljöaspekter, glömmer att det inte alls behöver vara ekonomen, modellerna eller beräkningarna i sig som är boven, utan att de används till fel saker - t ex politiska beslut där aktuell beräkning inte utgör tillräckligt underlag. Icke-ekonomer (men även ekonomer) är frestade att se sifferunderlag som fakta, en sanning, och använder det utan att fundera så mycket på hur siffran kom till och vad den kan användas till. Så du inspirerade mig att försöka sätta mig in i detta index. Välfärdsmått är ingenting jag håller på med vardagligdags, så det kanske är en liten utmaning att förklara för mig, men det är då detta forum är perfekt - det finns kanske fler Ecoprofilare som kan hjälpa till att reda ut det här?

ANTON STEEN 2008-10-10        #7512
Startade en ny tråd för diskussion av GPI. "GPI vs. BNP – Att mäta välfärd"

FREDRIK BERGMAN 2008-10-14        #7559
Åter alltså till trådens ämne! :-) Våra närmaste släktingar är det denna gång. Sedan 1960-talet har schimpanspopulationen i Elfenbenskusten minskat med 99%... Ett av mina personliga favoritargument för bevarande av arter och ekosystem gör sig då påmint: "Om vi inte ens kan hindra dom från att utrotas, vad kan vi då skydda?" Citat från en närmast desperat och bedrövad Karl Amman, naturfotograf och expert på "bush meat". Sagt i "Planeten" som gick i svt för två år sedan. (Denna nyhet blev bara en mininotis på svt:s hemsida och på text-tv. Inget(?) i vare sig GP eller DN. Bäst på att uppmärksamma det är alltså .... Metro!)

http://www.metro.se/se/article/2008/10/13/12/4113-65/index.xml

FREDRIK BERGMAN 2008-11-13        #7975
Vetenskapsmagasinet i går onsdag var tudelat. Första halvan behandlade klimat: metan, permafrost, m.m. Och andra halvan berörde det denna tråd handlar om: artutrotning. Hur fort det redan går och hur fort det kan komma att gå när arter inte hinner med att flytta eller på andra sätt anpassa sig när klimtatet snabbt ändras framöver. Och så pratades det ekosystemtjänster, t.ex. om den där tyska ekonomrapporten som nyligen kom fram till att värden motsvarande förlusterna i finanskrisen ÅRLIGEN förloras enbart beroende på avskogningen.

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1303197

FREDRIK BERGMAN 2008-11-13        #7976
Och här en annan svt-uppsnappad nyhet, en mycket tråkig sådan, som jag bara sett på text-tv och inte i några andra medier under dagen. Synd att detta inte blev av! :-(

http://svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22584&a=1311780&from=rss

ELEONORA HORN 2008-11-13        #7977
Det var befriande att en man som uttalade sig i Vetenskapsmagasinet fick in en jämförelse med storleken på försvarsbudgetar. En liten, kort kommentar, men dock med i programmet.

FREDRIK BERGMAN 2008-12-11        #8518

Sveriges främste (väl ?) amfibieexpert, Claes Andrén, intervjuades på torsdagen i P1 om både situationen globalt och i Sverige för "grodan" (som intervjuaren envisas kalla hela gruppen amfibier - biologi är uppenbarligen inte lätt! ;-) ) Inga nyheter kanske för den i det "intressanta" området artutrotning insatte, men det är väl värt att upprepa: uppskattningsvis hälften av alla groddjur som finns på planeten är på väg att utrotas...

http://www.sr.se/sida/default.aspx?programid=1637

FREDRIK BERGMAN 2008-12-13        #8557
Det lysande lilla talet av kemipristagaren Tsien på Nobelfesten handlar till stor del om utrotning av arter, minskade bestånd av maneter ("thousand fold decrease in populations", hoten mot koraller ("due to GW") och om NYTTAN AV ARTER! MÅSTE SES! (Det börjar efter 2h 12 min)

http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1343385

FREDRIK BERGMAN 2009-05-11        #10643
Ännu en dyster nyhet vad gäller utrotning. Denna gång om de genetiskt mycket värdefulla områdena i centralasien där förfäderna till många av de nu kommersiellt viktiga frukt- och nötträden hotas av utrotning. Många viktiga gener/egenskaper riskerar därmed också att gå förlorade. Hoppas att frösamlande forskare hinner samla in frön/nötter från så många arter/sorter som möjligt innan det är för sent för att lägga i den där underbara fröbanken på Svalbard. "Several of the worlds fruit and nut trees - wild ancestors of the fruits we eat today - are seriously threatened with extinction, according to a new "red list" released by tree experts from Fauna & Flora International. Many of these species occur in the unique fruit and nut forests of central Asia - an estimated 90% of which have been destroyed in the past 50 years" "Owing to the often fragmented, mountainous geography of the landscape, these plants display exceptionally high genetic diversity, which could prove vital in the development of new disease-resistant or climate-tolerant fruit varieties. This could be of huge importance to future food security as the global climate changes" "Central Asias forests are a vital storehouse for wild fruit and nut trees. If we lose the genetic diversity these forests contain, the future security of these foods could be jeopardised, especially in the face of unknown changes in global climate"

http://www.guardian.co.uk/environment/gallery/2009/may/07/forests-conservat

FREDRIK BERGMAN 2009-05-14        #10693
Nyheten idag gäller korallrev, "havens regsnskog". "Korallreven utdöda om ett tiotal år Ett av världens viktigaste områden av korallrev riskerar att försvinna på grund av miljöförstöring, varnar Världsnaturfonden WWF i en ny studie. Korallrevsområdet som sträcker sig mellan bland annat Indonesien, Filippinerna och Malaysia uppskattas innehålla 75 procent av världens korallrevsarter."

http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=2831639

FREDRIK BERGMAN 2009-09-17        #12137
Några månader sedan senast i denna tråd, och det har säkert publicerats mängder av rapporter på samma tema om andra områden sedan sist, men här kommer i alla fall en som jag noterar om den ständigt pågående utrotning som pågår... "Framtidsutsikterna för Medelhavsområdets däggdjur ser dystra ut, en av sex arter är utrotningshotad på regional nivå, varnar Internationella naturvårdsunionen (IUCN) i en ny rapport."

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/medelhavet-daggdjur-utrotningshotade-1.9

FREDRIK BERGMAN 2009-11-09        #12808
IUCN:s årliga uppdatering av den internationella rödlistan presenterades förra veckan och fick, som vanligt, nästan inget mediautrymme alls... Fokus i år ligger på det ständigt kritiska läget för världens reptiler och amfibier. "De vetenskapliga bevisen för att vi är på väg mot en utrotning i stor skala växer, säger Jane Smart på IUCN:s naturvårdsenhet. Hon säger att det politiska målet att stoppa förlusten av ekosystem till år 2010 inte kommer att nås. Situationen är speciellt dålig för släkten av amfibier och reptiler. Deras livsmiljöer hotas av skogsbruk, jordbruk, vattenkraft och ett förändrat klimat. I år har 293 nya reptilsorter hamnat på rödlistan. Det innebär att nästan var tredje känd reptil är sårbar eller utrotningshotad."

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.266297/reptiler-pa-vag-mot-massutrotni

FREDRIK BERGMAN 2010-02-11        #13801

Skrivbordsbild från WWF:s hemsida

I år är det Tigerns år. Det vackraste av alla djur om man frågar undertecknad.

Grattis Panthera tigris!

Nu finns det bara c:a 3200 kvar av er i vilt tillstånd i världen rapporterar SR via WWF -rapport idag.

"Den illegala jakten är en av de främsta orsakerna till tigerns dramatiska minskning, säger Ola Jennersten.

–Den jakten drivs utav traditionell orientalisk medicin. Alla tigerns
delar används till olika åkommor, men också naturligtvis
skogsförstörelse när man gör om skog till plantage för oljepalmer och
annat.

För att stoppa den nedgående trenden krävs ett bra samarbete med
lokalbefolkningen och att det som är kvar av tigrarnas livsmiljöer
bibehålls.

– Vi har identifierat 13 stycken så kallade
tigerlandskap i Sydostasien, områden som är tillräckligt stora och har
tillräckligt bra förutsättningar för att i framtiden hålla tiger.

Det är Tigerns år i år, om minskningen håller samma takt som hittills kommer det i flera länder inte att finnas kvar några vilda tigrar till nästa Tigerns år 2022.

Tigern har en stor symbolisk betydelse för biologisk mångfald, säger Lasse Gustavsson, generalsekreterare på Världsnaturfonden.

–Om du skyddar ett tigerlandskap skapar du förutsättning för annan
biologisk mångfald, du skapar förutsättning för att människor ska kunna
leva i de väl fungerande skogsekosystemen."


http://www.sr.se/ekot/artikel.asp?artikel=3436533


FREDRIK BERGMAN 2010-02-23        #13875



Sällan har väl denna tråds rubrik varit mer relevant för ett inlägg här än idag. När en ledsam, men inte det minsta förvånande, nyhet rapporteras.
Det Ekot berättar om idag understryker mer än väl hur snabbt utrotningen går och hur beroende våra samhällen är av artrika, resilienta ekosystem som utför de där omistliga tjänsterna åt oss. Dessutom fastslås åter hur lite vi egentligen vet om hur systemen fungerar, t.o.m. i vårt artfattiga och välordnade land.
 
” Fram till nu har 110 länder rapporterat till Konventionen för biologisk mångfald hur de har klarat millenniemålet, att hejda förlusten av biologisk mångfald till 2010.

Enligt uppgifter till Ekot från sekretariatet i Montreal har inte ett enda land hittills uppgett att de klarar målet.

– Nio miljarder människor ska leva och ha det gott och allt fler gör också det. Det kommer att bli ett hårt utnyttjande av de biologiska systemen och den stora frågan är: klarar systemen av att producera alla de nyttigheter som vi behöver? säger Johan Bodegård.

Och frågan är om ambitionen i Sverige framöver ska bli att sänka målen eller att öka ansträngningarna.

– Jag tycker absolut inte att vi ska sänka målen, säger Anki Weibull Naturvårdsverket.

– Vi ska fortfarande arbeta väldigt ambitiöst med frågan. Jag hoppas att ambitionen ska kvarstå och kanske till och med skärpas.”

Varför har inte biologer/ekologer mer makt och inflytande i samhället och varför värderas inte biologisk kompetens högre? Det är givna frågor en dag som denna. I artikeln ges ett delsvar av chefen för Artdatabanken, Johan Bodegård: ”Miljöstörande verksamheter måste noggrant rapportera sina utsläpp och miljöpåverkan. Men när det gäller biologisk mångfald och de ekosystemtjänster som naturen ger, finns inga sådana krav, säger Johan Bodegård.

– Att ett företag måste rapportera sina utsläpp betraktas som en självklarhet i dag, att de ska stå för den kostnaden. Men att ett företag till exempel ska övervaka och rapportera hur det står till med den biologiska mångfalden på sina marker, det tror jag är en otänkbar tanke för många politiker, säger Johan Bodegård.”

”Inte ens” i  vårt land är målet om upphörd utrotning på väg att uppfyllas. Kanske i och för sig inte så konstigt med tanke t.ex. på de märkliga, låtsasgenetiska,  men helt ovetenskapliga argument, vår miljöminister använde i samband med den famösa vargjaktsdebatten häromsistens. Som så många gånger förr saknas helt enkelt gedigna biologiska kunskaper och fortfarande uppfattas nog, medvetet eller omedvetet, bevarande av ”arter” eller ”natur” som en lyx eller ett särintresse för de där personerna med skägg och Kånkenryggsäck. (om man får raljera lite…)

http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=3456159

 

FREDRIK BERGMAN 2010-03-17        #14118
Veckans Vetenskapens värld i SVT ägnade en del av tiden åt att uppmärksamma det sorgligt lite uppmärksammade, och av alla "klimatskeptiker" fullständigt negligerade, problemet med sänkt pH i världshaven till följd av stigande halter av CO2 i atmosfären.

Forskare i både Sverige (Kristineberg, Fiskebäckskil) och USA intervjuades om de oöverblickbara konsekvenserna och den sannolikt mycket dystra framtiden för många kalkbyggande marina arter samt för hela den marina näringsväven.

http://svtplay.se/t/102814/vetenskapens_varld


JOHAN ERLANDSSON 2010-03-17        #14119
När jag försöker dra de nio processerna i de planetära gränsvärdena så brukar det vara just denna jag inte kommer ihåg...

JOHAN ERLANDSSON 2011-09-16        #19040
Jämtkraft tycker det är onödigt med fisktrappor i vattenkraftverk:

http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.403607/jamtkraftfisktrappa-ekonomiskt-orimligt

Logga in för att svara




Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2974 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen