Hjälp med tips på C-uppsats kring media och hållbar utveckling

Nu är det så att jag läser Medie- och kommunikationsvetenskap på JMK (SU). I höst skall jag skriva min C-uppsats och jag undrar om ni har några idéer eller tips på vad som skulle kunna vara intressant att undersöka och skriva om. Det finns så väldigt mycket både inom media och hållbar utveckling, och frågan blir då vad man ska välja. Det kan ju vara allt ifrån att analysera mediers framställan av klimatfrågan (kanske huruvida man framställer lösningen som teknisk eller beteendeberoende?) till foksugrupper för att se hur människor reagerar på olika mediebudskap. Skulle vara trevligt att få igång en liten brainstormingtråd här, man behöver alltså inte ha ett jätteklart och konkret förslag. Alla tankar mottages med tacksamhet. Ber om ursäkt för frågans breda natur, men ska försöka smalna av den så fort jag kan och får in/fram bättre och bättre upplägg.

Min personliga fråga är: Vilka strukturella (och andra) faktorer gör det svårt att få genomslag för iden om oljetoppen i mainstream media? Jag har en samling med länkar som anknyter till denna fråga och har för avsikt att skriva en analys till min blogg om detta. Skrev nyligen om att "glädjeanalyser är legio i gammelmedia" och jag vill alltså gå vidare med detta ämne. Det ligger dock lite bredvid det du skriver om även om oljetoppen och hållbar utveckling överlappar varandra. Men om du skulle fastna för detta ämne kan jag bistå med några länkar och några frågor.

Hej Erik I o m att media "slår på den starkaste trumman" hela tiden, kan det vara svårt att "slå hårdare" när det verkligen kommer ett riktigt allvarligt hot, såsom klimatförändringarna. Rubrikerna är så att säga lika stora då som för svininfluensan, prinsessan madeleines förlovning, zlatans senaste mål, eller vad det nu kan vara. Jag tycker att det är intressant att se hur lite strukturella samhällsförändringar diskuteras i media. Det tenderar att handla mkt om tekniska lösningar som ska minska växthusgasutsläppen, men i övrigt är det "business as usual". De tankar och idéer om mer att det behövs mer drastiska förändringar i vårt samhälle får inte lika mycket utrymme. Ett annat ämne som kan vara intressant att belysa är hur de varningar som finns om en kommande energi/oljekris framställs i media, samt hur detta kommer att påverka det moderna samhället. Ibland tenderar de personer som varnar för detta utmålas som "domedagsprofeter", och därmed inte riktigt tas på allvar. Vad tror du om något sånt? Ingemar

Helt klart intressanta förslag. Verkar som att ni båda är inne på frågan kring peak oil. Det är onekligen något det talas ganska tyst om i termer av stora förändringar rörande vilka förutsättningar kommande samhällsuppbyggnad kommer ha. Kan ju ha mycket att göra med att det inte är "aktuellt" eller "direkt hotande". Lite samma problem som alla under längre tid ackumulerande hot. Vinklingen på adaption till de förändrade förutsättningarna är också något mycket intressant. Detta behöver ju inte nödvändigtvis röra enbart klimatförändringarna, utan egentligen alla de problem som uppstår i en överexploaterad värld med ökad befolkning och ökad konsumtion. Måste som sagt inte vara något som handlar om klimatförändringar, kan vara precis lika intressant att undersöka andra områden. Precis som det inte behöver vara en innehållsanalys av medietexter, utan likväl kan vara receptionsanalyser eller annat.

Apropå att medier slår på stora trumman hela tiden. Det skulle kanske kunna vara ett intressant ämne att undersöka vilka "krafter" som måste aktiveras samtidigt för att något skall få stor och långvarig effekt. Har säkert gjorts sådana undersökningar tidigare, i så fall kan man kanske testa de teorier som utvecklats där mot nuvarande utveckling och täckning av klimatfrågan tex.

Erik: "Kan ju ha mycket att göra med att det inte är "aktuellt" eller "direkt hotande". Lite samma problem som alla under längre tid ackumulerande hot." Just det, det är ju det som är själva poängen. Varför är media så dåliga på att uppmärksamma, genomlysa stora, långsiktiga hot? Vilka konflikter finns det mellan kommersiella realiteter (underhåll läsarna, sälja reklam) och andra mål (government watchdog) som nämns vid högtidliga tillfällen. Om kommersiella medier lider av dessa inneboende konflikter, vad beror det då på att det inte händer mer inom public service-sfären? Och så vidare. Kolla t.ex. upp Herman och Chomskys Propaganda-modell "that alleges systemic biases in the mass media and seeks to explain them in terms of structural economic causes."

En "måste-bok" att läsa om du ska skriva om detta är Björn Forsbergs bok "Tillväxtens sista dagar" från häromåret som framförallt utifrån ett svenskt perspektiv tar upp varför miljöfrågan så länge har varit underordnad andra frågor. Varför "miljö" ofta framställs som lite töntigt och presenteras med en överlägsen klapp-på-huvet-attityd. Varför bl.a. media inte verkar klara av att framställa dessa komplexa frågor som de överlevnadsfrågor de faktiskt är. En deppig, men, känns det som, väldigt sann bok...

Dagens Schlaugare handlar på pricken om detta: Att många (inte alla!) av medias politiska/ekonomiska kommentatorer är nästintill naturvetenskapliga/miljömässiga analfabeter. Men eftersom de är så duktiga i ekonomi/politik så väger deras ord och deras analys av skeendena i samhället tungt, tungt. BAU blir på så sätt alltid eftersträvansvärt och norm...

Jag har själv skrivit min c-uppsats i ämnet klimat och media. En stomme i mitt resonemang var Anders R Olssons slutsatser i boken "Lögn, förbannad lögn och journalistik - varför journalistik på kommersiella villkor är demokratiskt otjänlig". Den kan jag rekommendera varmt! När hans (och andra mediatänkares) slutsatser appliceras på fallet klimatförändringar, blir resultatet slående: det finns ett "svart hål" i kommunikationen av denna komplexa fråga och det finns ingen aktör (efter grundskolan) med ambition och ansvar för att förklara den. Samtidigt finns redan forskning som visar hur en ytlig respektive djupgående förståelse av klimatförändringarna leder till helt olika beslut och handling. Den som vill veta mer om källor jag använt i min forskning/resultaten är välkommen att mejla. Väljer du att analysera mediers framställan av klimatfrågan är ett tips att fördjupa dig i "medialogik" såsom konkretisering - det leder bla till att man i tidningar fokuserar på den politiska processen snarare än vetenskap. Väljer du att se på hur människor reagerar på olika mediebudskap kan du bla läsa Naturvårdsverets rapport "Kommunikativa målgrupper i klimatfrågan" eller vissa miljösociologiska böcker som fokuserar mycket på beteende. Som alla mediavetare vet, finns ett starkt "bubbla-"fenomen, där mediatrötthet brer ut sig efter att en fråga varit stor. Läsare är också ofta kritiska mot "katastrofjournalistik". Hur detta kan hanteras i klimatfrågan är verkligen intressant! Andra möjliga ingångar är att se på vilken typ av källor miljöjournalister använder sig av på små resp större tidningar, hur prioriteringarna görs på redaktionen, eller göra en jämförelse i rapporteringen av klimatet mellan tidningar med olika mediaideologi (libertär resp socialt ansvar tex). Lycka till, jag vill gärna höra mer när du bestämt dig!

Förresten finns nu abstract/sammanfattning av min uppsats på min profil för den intresserade! :-)

Tack så mycket för all feedback än så länge. Detta är något som jag gärna skulle spinna vidare på även efter att jag skrivit min C-uppsats. Det är alltid intressant och bra att ha flera upplägg för sådan här forskning för framtiden. Just nu lutar jag åt att ge mig in i något som kallas för forskningskommunikation. Skulle gärna titta närmare på hur forskningen kommuniceras vidare från forskare ut till beslutsfattare och allmänhet. Blir kanske inte specifikt media och hållbar utveckling, men likväl en bakomliggande intressant förutsättning för att forskning skall förmedlas vidare. Skall se vad det finns för möjliga upplägg på detta. Det betyder dock inte att jag inte vill ha in fortsatta förslag. Det är minst två veckor kvar innan jag kommer bestämma mig, och som sagt så är det väldigt givande att ha olika ingångar till ny forskning för senare tillfällen.