Medlemmar    Om Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Energi övrigt    Vindkraft    Kärnkraft   

Kostnader för vindkraft vs. kärnkraft

ANTON STEEN 2009-11-04        #12730

http://www.freewebs.com/ renewableandnuclear/

Energidebatten går just nu på högvarv i Sverige och framförallt kärnkraften har kommit i nytt ljus efter att regeringen öppnat upp möjligheten för nya reaktorer. Den allmänna uppfattningen, och den som tydligt framförs i media, är att kärnkraften är billig och att förnyelsebara energikällor är dyra. Kärnkraftens kostnader bygger dock ofta på uppskattade kostnader. Elforsks senaste rapport om kostnader från nya anläggningar bygger tex på offertdata till den Finska reaktorn i Olkiluoto 3 (kärnkraftens totalkostnad uppgick i denna rapport till 27,1 öre/kWh medan landbaserad vindkraft uppgick till 47,3 öre/kWh). Jag skall här försöka att göra en så rättvis jämförelse som möjligt mellan ny landbaserad vindkraft och ny kärnkraft för att, av ren nyfikenhet, se om kärnkraften verkligen blir så mycket billigare. Jag kommer att jämföra det Finska reaktorbygget (baserat på den knapphänta data som finns tillgänglig) med ett landbaserat vindkraftverk på 2 MW i ett bra vindläge. Först de antaganden som ligger till grund för kalkylen. Antaganden för Olkiluoto 3: Investeringskostnad: 60 miljarder SEK. (Den ursprungliga offerten låg på 3,2 miljarder Euro men budgeten har redan dragit över till 6 miljarder Euro. Jag har konservativt uppskattat att den totala kostnaden hamnar på 6 miljarder Euro och räknat med en växelkurs på 10 SEK/Euro) Installerad effekt: 1600 MW Fullasttimmar/tillgänglihet: 85 % (som jämförelse kan sägas att den Svenska kärnkraften 2007 hade en tillgänglighet på 80,7 %) Driftskostnad: 15 öre/kWh (inklusive effektskatt 2,7 öre) Finansiella kostnader: Jag har för Olkiluoto räknat med en livslängd på 40 år (rak amortering) och en kalkylränta på 5 %. Antaganden för vindkraft: Investeringskostnad: 30 miljoner (inklusive väg, nät, elanslutning etc) Installerad effekt: 2 MW Fullasttimmar/tillgänglihet: 35 % Driftskostnad: 15 öre/kWh (inklusive försäkringar, arrenden etc) Finansiella kostnader: Jag har för vindkraften räknat med en livslängd på 25 år (rak amortering) och en kalkylränta på 5 %. Alla dessa faktorer tillsammans ger en total kostnad för kärnkraften på 40 öre/kWh och för vindkraften 47 öre/kWh. Kärnkraften är alltså enligt denna kalkyl 7 öre billigare än vindkraften. Observera dock att totalkostnaden för Olkiluoto inte än känd. Jag har heller inte inflationsjusterat priserna i kalkylen. Kärnkraften bär inte heller i denna kalkyl sin fulla försäkringskostnad som staten indirekt subventionerar. Detta är också en ”ögonblicksbild” och tar inte hänsyn till framtida teknikutveckling. Slutsatsen blir ändå att kärnkraften är billigare än vindkraft. Dock inte alls med den marginal som ofta framkommer i media eller på majoriteten av landets ledarsidor där man hävdar att vindkraften inte överlever utan statliga subventioner. Tittar man på dagens elpris på ca 39 öre ligger alltså både ny kärnkraft och vindkraft högre i pris. Som bekant får ju vindkraften sälja elcertifikat vilket gör att intäkten ändå blir högre än marknadspriset. Räknar man med en normalförbrukning för en Svensk villa på 10 000 kWh/år blir skillnaden i pris mellan kärnkraft och vind 700 kr eller 58 kr i månaden. Kommentera gärna eventuella missar i beräkningen. Några källor: http://www.elforsk.se/varme/varm-nyanl.html http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article671178.ece



MICHAEL SILLéN 2009-11-04        #12731
Att driftskostnaderna skulle vara lika låga för kärnkraft som för vindkraft tycker inte jag låter realistiskt. För existerande Brittiska kärnkraftverk är driftskostnaderna betydligt högre än siffrorna som anges ovan. Se The World Nuclear Industry Status Report 2009 sid 62. Jag antar att OL3 kommer att bli mycket större än de existernade verken i UK, och därmed (förväntas) gynnas av stordriftsfördelar, men ändå.

ROLAND ANDERSSON 2009-11-05        #12732
"... en så rättvis jämförelse som möjligt ... Den ursprungliga offerten låg på 3,2 miljarder Euro men budgeten har redan dragit över till 6 miljarder Euro. Jag har konservativt uppskattat att den totala kostnaden hamnar på 6 miljarder Euro ..." Väldigt bekvämt att välja ett verk som ligger 100% över budget, varför inte välja ett verk i Asien som ligger enligt budget. Du gör dessutom antagandet att 1MW vindkraft är direkt jämförbart med 1MW kärnkraft vilket inte är fallet. Läste någonstans att för 1MW vindkraft behöver du ca 1MW reglerkraft. Vilka älvar vill du bygga ut för att kompensera för en storskalig utbyggnad av vindkraft?

ANTON STEEN 2009-11-05        #12733
Michael. DoU kostnaden för kärnkraft har jag fått från Elforsk rapport. Den anger 12 öre exklusive skatter etc. Inklusive effektskatt blir detta ca 15 öre. Det finns inget som pekar på att Olkiluoto skulle bli dyrare i drift vad jag vet. I samma rapport anges landbaserad vind ha en DoU kostnad på 9 öre. Jag vet dock att detta är lågt. Den riktiga kostnaden ligger närmare 15 öre om man inkluderar samtliga externa kostnader. Roland. Jag valde Olkiluoto för att den byggs i vår närhet. Att välja en reaktor i Asien känns inte som en rättvis jämförelse. Arbetskostnader etc skiljer sig avsevärt. Vad gäller reglerkraft är det en myt att vi måste bygga ut reglerkraften. Den svenska, nuvarande, vattenkraften klarar mer än väl att reglera minst 30 TWh vind. (se länk).

http://www.elforsk.se/rapporter/ShowReport.aspx?DocId=811&Index=D:INETPUBel

MICHAEL SILLéN 2009-11-05        #12734
Vad finns det för kostnadsuppsakttningar för verken i Asien? Kärnkraftsverket som planeras i Bells Bend, USA, beräknas kosta c:a 8000 USD per installerad kW. Det är kanske där OL3 hamnar till slut.

MATTIAS CARLSSON 2009-11-05        #12735
Anton. Du antar att tillgängligheten för vindkraften är 35%, eller drygt 3000 timmar per år. Hur vanligt är det med så pass goda vindförhållanden? Finns det exploateringsområden med så goda vindförhållanden för att producera 20-30 TWh vindkraftsel på land i Sverige?

ANTON STEEN 2009-11-05        #12736
Michael. Vet inget om kostnadsuppskattningar för kärnkraften i Asien. Om det blir 8000 USD per installerad kW hamnar vi på priser för kärnkraft som väl överträffar landbaserad vind. Mattias. 35 % eller drygt 3000 fullasttimmar är ganska vanligt. För ett 2 MW verk innebär detta en produktion på ca 6,1 GWh per år. Det finns många verk, bla på Öland och Gotland, som har betydligt bättre vindlägen än så. För en utbyggnad till 30 TWh handlar det i stor sett om vart man vill tillåta vindkraft. Kan man bygga i fjäll- och kustnära miljöer är dessa vindförhållanden konservativa. Är man däremot hänvisad till låglänt industriskog så är detta aningen högt räknat. Om man inte bygger väldigt höga torn såklart.

MICHAEL SILLéN 2009-11-05        #12737
Hans Nilsson skriver på sin hemsida www.fourfact.com om kärnkraftens kostnader. Han relaterar bla till skrifter som IIASA och IEA gett ut om nuvarande och framtida kostnader för olika energislag. Kostnaderna för vindkraft och solceller minskar med mängden installerad MW. För kärnkraften förhåller det sig inte så. Det tar lång tid att utveckla nya generationer kärnkaftverk. Så är det inte för exempelvis vindkraften. Sedan 80-talet har storleken på vindkraftverk fördubblats ungefär vart fjärde år. Kostnaderna att producera el med vindkraftverk har minskat med ca 80 %.

MATTIAS CARLSSON 2009-11-05        #12738
Tack Anton. Vad ser du som är insatt i branschen för potentialer i att minska kostnaderna för landbaserad vindkraft? Är det främst större kraftverk/kraftverksparker som kan kapa kostnaderna eller finns det andra möjligheter (drift, underhåll, projektering, nätanslutningar etc) att få väsentligt lägre kostnader per kWh?

ANTON STEEN 2009-11-05        #12739
En faktor som jag dessutom inte tagit med i kalkylen är att vindkraftverken ofta har ett betydande restvärde. Man kan alltså efter den ekonomiska livslängden plocka ned och sälja verken vidare och få en ytterligare intäkt. Med dagens priser skulle man för ett 2 MW vindkraftverk ha ett restvärde på ett antal miljoner kronor. Dessa verk används sedan i tex. Östeuropa i tio år till. Ett kärnkraftverk plockar man inte ner och sätter upp någon annan stans. Däremot kan man kanske uppgradera dem för en billigare penning än nyinvestering. Vad gäller potentialen för att sänka kostnaderna. Jag tror att den trend som vi idag ser med större parker och större verk kommer att fortsätta. På detta sätt kan man slå ut de fasta kostnaderna på fler verk och producerade kWh. Om teknikutvecklingen dessutom fortsätter som hittills så talar det för ytterligare kostnadssänkningar. I slutändan handlar det nästan uteslutande om vindläge. Om vi kan bygga på de bästa vindlägena (förutom de som är riktigt otillgängliga) så är jag helt övertygad om att vindkraften kommer att bli än mer konkurrenskraftig. Drift, underhåll, försäkring etc har ganska liten påverkan på den totala lönsamheten.

MATTIAS CARLSSON 2009-11-05        #12741
Jovisst har vindparker ett restvärde efter 25 år. Förutom kraftverken i sig så finns det ju ett värde i nätanslutning, vägar och kraftverksfundament mm. Men det finns också restvärde i kärnkraftverk efter 40 år. Även här i form av nätanslutningar med mera. Men också att kärnkraftverken förmodligen klarar att drivas i ytterliggare 10-20 år, förmodligen med vissa tilläggsinvesteringar. Fast i fallet med kärnkraften finns dessutom en obestämd kostnad för den långsiktiga avfallshanteringen. (p.s. Om vindkraftverken fortfarande fungerar väl så tvivlar jag på att det skulle vara lönsamt att plocka ner, förflytta och sätta upp dom i Östeuropa för några års ytterliggare drift. Varför inte bara låta dom stå kvar och snurra?)

ANTON STEEN 2009-11-05        #12743
Anledningen till att man plockar ner dem och sätter upp någon annanstans är att det är mer lönsamt att byta ut verken till ett nytt som har en flera gånger högre produktion. Runtom i Sverige pågår dessa sk. Re-powering projekt. Man tar alltså ner verk som sattes upp under tidigt 90-tal och ersätter med nya moderna verk. Eftersom infrastrukturen redan finns på plats blir återinvesteringen lägre än en nyinvestering.

EJ LäNGRE MEDLEM 2009-11-05        #12744
Jag betalar gärna 47 öre och mer för vindkraft! Denna kostnadsnivå är ju rent av strax under spotpris, helt utan subventioner i form av certifikatförsäljning. Certifikaten därpå utgör alltså vinstmarginal, ca 5 öre eller 10%. Elpriserna kommer dessutom att stiga kraftigt när exporten mot Europamarknaden öppnas upp, och då är det ju inga problem med lönsamheten med din kalkyl, varken nu eller i framtiden. Se min tidigare tråd som är länkad nedan, apropå hur framförallt storbolagen skor sig på detta. Den enda meningen jag eventuellt kan se med nya reaktorer är att bygga någon enstaka sådan av modern typ med syfte att bränna vårt långlivade kärnbränsleavfall (100.000 år) till kortlivat (500 år). Så tar vi i alla fall nån slags ansvar för det giftberg vi byggt upp. Rimligtvis har ju de närmst kommande generationerna någon slags nytta av det samhälle vi "byggt upp" med kärnkraft, så dessa kanske kan förlåta oss. Och så en annan halvtänkt tanke: om man tvunget ska bygga både reaktorer, varför inte kombinera? Reaktorn 1000 meter ner i berget, på samma ställe som avfallet ska slutförvaras. 1000 meter granit borde vara förhållandevis bra skydd vid härdsmältor och terrorattacker dessutom.

http://www.ecoprofile.se/2400_1656_Om_framtida_elpriser_och_vindkraft_i_P1_

MICHAEL SILLéN 2009-11-05        #12746
Tror inte att man ska stirra sig blind på produktionskostnader. Det är i dagsläget osäkert huruvida el från nybyggda kärnkraft blir billigare än el från nya vindkraftverk. Det är säkert andra faktorer som är (minst) lika viktiga för om kärnkraft kommer att byggas eller ej framöver. För en kommun eller en annan markägare kan vindkraftverk vara ett bättre alternativ än kärnkraft även om produktionskostnaderna skulle visa sig vara högre. Om man uppför ett eget vindkraftverk behöver man inte köpa in el. Vinsten blir då mellanskillnaden mellan produktionskostnaden i det egna verket och priset på den el man köpt tidigare. Att bygga egna kärnkraftverk låter sig inte göras. För de stora elbolagen tror jag att storskaligheten som lockar i kärnkraften. De vill behålla oligopolet på marknaden. Genom att uppföra mycket stora anläggningar kan Vattenfall, EON och Fortum säkerställa sina positioner på elmarknaden.

ANTON STEEN 2009-11-05        #12747
Michael, jag tror du har helt rätt. Kärnkraften är förbehållen de stora jättarna och cementerar ett centraliserat energisystem. Det är mer än ekonomi i detta ställningstagande. Det är på gränslandet till filosofi och politisk ideologi. Storkapitalet och staten på ena sidan och medborgare, kommuner och kooperativ på andra sidan. Top-down vs. bottom-up. I en framtid där medborgarna förstår energi och ser en direkt länk till sin energiförbrukning är jag övertygad om att bottom-up är det som krävs.

EJ LäNGRE MEDLEM 2009-11-05        #12749
Visst är det nog så, och svårigheten att övertyga storbolagen är säkert också en delförklaring till att man låter dem gynnas av certifikatsystemet proportionellt till deras satsningar på omställning, trots att det inte borde behövas. Man vågar kanske helt enkelt inte lita på att mindre aktörer och marknaden på egen hand skulle klara av att ersätta kärnkraften. Om inte ens ekonomiska argument tycks bita tror jag det är tveksamt att den romantiska David och Goliatretoriken kommer att bita på makthavarna ens om man lägger små och medelstora företag till medborgare, kooperativ och kommuner. Man skulle till och med kunna utvidga retoriken och tala om fria marknader, snedvriden konkurrens och EU-rätt osv. Elmarknaden är alldeles för nationell, reglerad och politiskt laddad än så länge, och kanske är det ett av grundproblemen. Man kan undra varför man överhuvudtaget försöker kalla något som är mer beroende av meteorologi än konkurrens för en marknad... Någon undrade om USA, enligt Naturskyddsföreningens rapport (se nedan) backade företaget Entergy ur ett kärnkraftbygge när offerten närmade sig 10 miljarder dollar för 1550MW (något dyrare än Antons kalkylexempel alltså). Man får förmoda att detta är ett företag som drivs på en betydligt mer avreglerad marknad, där korrekta investeringskalkyler är livsnödvändiga och utan statlig (ägar)inblandning och prestige.

http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/gransk_kk-kost

MARK HAMMAR 2009-11-06        #12752
Produktionskostnaden är ju bara en del, överföringskostnaden och förluster i näten en annan. Storskalig produktion har ju nackdelen att produkten måste transportera till konsumenter i ett större geografiskt område. Lokal produktion levereras till kunder i närområdet. Om produktionen ansluts till elnätet närmare konsumenten bör ju förlusten i nätet minska, då elen skall förflytta sig kortare sträcka. Nätkostnaden skulle möjligen också kunna bli lägre. Konsumenten är ju inte intresserad av vad kostnaden är vid kraftverkets grind utan vid den egna husknuten, så skillnaden bör vara mindre än 7 öre.

MICHAEL SILLéN 2009-11-06        #12753
Om man lyssnar på exempelvis Tomas Kåberger som är GD på Energimyndigheten står det och väger ekonomiskt mellan vindkraft och kärnkraft. Han tycks inte vara säker på att kärnkraften kommer att bli vinnaren. I hans resonemang tycks det dock vara de rent ekonomiska faktorerna som kommer att fälla avgörandet. Något som jag som sagt inte tror. " – Det är mindre en politisk fråga och mer en fråga om ekonomiska realiteter. När erfarenheterna av den finska reaktor som byggs nu, den franska reaktorn och byggnationer i Asien föreligger, kommer ekonomin att fälla avgörandet, menade Kåberger."

DIANA FERNLUND 2009-11-06        #12754
Pengar är inte allt, el får gärna bli dyrare om den inte kommer från kärnkraft. Jag har gjort Bra Miljöval! Kärnkraftens kostnader i framtiden går inte att beräkna, eftersom vi fortfarande inte vet vart avfallet ska ta vägen eller hur det ska hanteras, trots 50 års forskning. Kärnkraft räddar inte miljön, den försenar utbyggnad av andra energislag. Kärnkraft bygger på tillverkning av plutonium, det farligaste och giftigaste ömne som människan känner till. Elen är en biprodukt och den betalar inte ens för följderna, avfallet alltså! Det går dåligt för EPR, inte bara i Finland utan också i Frankrike! Den totala energiförbrukningen i världen måste minska. Den höga takten i industrin måste sänkas, tillverkning av t ex bilar måste minska, bara som ett exempel. Vi står inför en tröskel, jorden klarar inte av belastningen av människans idoghet. Vi behöver odla mer och nyttigare mat utan att använda vare sig el eller fossila bränslen! Utmaningen blir: hurdå?

PETTER LINDBERG 2009-11-06        #12755
Jag skulle hellre vilja se en jämförelse mellan kolkraft och vindkraft för det är ju faktiskt klimatförändringarna som är det verkliga problemet vi har idag. Jag antar att den här diskussionen handlar om landbaserad vindkraft, vid bygge ute till havs får man räkna med ca 15öre extra per kWh. Meningarna går isär i hur mycket vindkraft som går att reglera med vattenkraften i landet. 30 TWh tycker jag låter osannolikt, 10-15 TWh som KVA hävdar tycker jag låter troligt. Det går förvisso bra att reglera med gasturbinkraftverk men då försvinner mycket av miljövinsten.

MICHAEL SILLéN 2009-11-06        #12756
Om man struntar i att värdera de miljöskador som kolkraftverken genererar är kolkraften antagligen billigast. Jo, havsbaserad vindkraft är dyrare att uppföra än landbaserad. Forskare på KTH har precis gjort en rapport åt Elforsk som visar att det är tekniskt möjligt att integrera 30 TWh el i elsystemet i norra Sverige. Se http://www.kth.se/aktuellt/1.48075

MICHAEL SILLéN 2009-11-06        #12757
Jag vill ta tillbaks det jag skrev ovan om att kolkraft antagligen är det billigaste produktionsalternativet. Hittade precis ett dokument från en lobbyorganisation för kärnkraft, World Nuclear Association. Dokumentet heter "The Economics of Nuclear Power". I dokumentet, från nov 2008, jämförs produktionskostnaderna för olika kraftslag. Underligt nog är kärnkraft inte alltid det alternativa med lägsta kostnader. Kostnader (US cent/kWh) för produktion av el med olika energislag var i EU 2007: Kärnkraft 5,4 - 7,4 Kol 4,7 - 6,1 Gas 4,6 - 6,1 Wind på land 4,7 - 14,8 Wind offshore 8,2 - 20,2 Kärnkraft behöver alltså inte vara det billigaste alternativet för elproduktion. Detta om man utgår ifrån en skrift utgiven av en av kärnkraftens intresseorganisationer.

MATTIAS CARLSSON 2009-11-06        #12761



I och med att kraftverksanläggningar inom EU behöver utsläppsrätter för att få släppa ut CO2 så stiger kostnaden med uppskattningsvis* 1,5-3 US cent/kWh för kolkraft och för gaskraft med 0,8-1,8. Totalkostnaden för kolkraft blir då 6-9 US cent/kWh och för gaskraft 5,5-8 US cent/kWh.

I dagsläget anses kolkraften generellt vara det som produceras på marginalen. Kolkraften är dyrast av de "konventionella" kraftslagen. Förnybar el subventioneras in på marknaden genom olika stödsystem. Minskar efterfrågan på el så minskar i första hand kolkraftsproduktionen (i alla fall i teorin - har inga aktuella data tillhands just nu).

*Grovt överslagsberäkning. Räknar med att utsläppsrätter kostar 20-30 US$/ton (omkring 20 nu i EU, men förmodligen över 30 när konjunkturen vänder uppåt). För kolkraften räknar jag med 0,8-1 kg CO2 per kWh el och för gaskraften 0,4-0,6 kg CO2 per kWh el.

ANTON STEEN 2009-11-06        #12765
Petter. När du skriver att reglering av mer än 10-15 TWh inte verkar rimligt, vad grundar du detta på? Om man tittar på forskning kring detta, både vad gäller reglering med vatten och investeringar i smarta elnät, så ligger 30 TWh i underkant. För kontinenten som inte har tillgång till vattenkraft i samma utsträckning kan också gas vara ett alternativ till reglering. Många tycks tro att reglerkraft innebär att andra kraftverk står på "neutral" och förbrukar bränslen. Så är inte fallet. Dessa kraftverk går ju bara igång när vindkraften inte klarar att hålla balansen i elnätet. Vid varje annan tidpunkt trängs den fossila kraften undan. Hela reglerdebatten tror jag också är något överdriven. Irland, som endast har en 500 MW kabel till Storbritannien att reglera med, har haft flera tidpunkter då man haft 40 % vind på nätet. Danskarna har också som mål att ha 50 % vindkraft år 2030. Självklart vet man att detta är möjligt för elnätet att klara av. Annars hade man inte satt ett sådant mål. Vårat elnät sitter dessutom ihop med Norge som har 120 TWh vatten vilken ytterliggare underlättar denna utmaning.

PETTER LINDBERG 2009-11-07        #12770
Anton. Mitt uttalande baseras på detta. http://www.kva.se/sv/Nyheter/Nyheter/Varfor-hogst-10-TWh-vindkraft-i-Sverige/

MATTIAS CARLSSON 2009-11-07        #12771
Petter. KVAs uttalande har diskuterats här tidigare. Både Energimyndigheten och en forskargrupp på KTH ifrågasätter starkt KVAs slutsatser.

http://www.ecoprofile.se/posts.asp?forum_id=2400&topic_id=355#12350

ANTON STEEN 2009-11-08        #12783
Petter. Som Mattias påpekar så är denna rapport mycket kritiserad. I min mening har inte heller KVA en särskilt hög trovärdighet när det gäller vindkraft, eller andra alternativa energikällor, eftersom man kategoriskt har uttalat sig för kärnkraft och har en majoritet av äldre kärnkraftsforskare i energiutskottet. I rapporten som KVA referear till som har ambitioner att inkludera externa kostnader för olika energislag kan man dessutom läsa följande; "The methodology adopted by CASES to calculate the full cost of electricity production includes the damage costs of emissions of pollutants into air, soil and water. This methodology allows to include a wide set of external costs in the analysis and ensure the use of homogeneous and widely approved estimates, however some relevant components of the total external cost are excluded. These ”other costs” are particularly relevant for nuclear. In the assessment of the nuclear fuel cycle one of the most contentious issues has been the valuation of serious nuclear accidents and the assessment of the risk of nuclear weapons proliferation." (sid 11) Deras slutsatser vad gäller reglerkraft är i vissa fall spekulativa och har i andra rapporter som sagt motsagts. Det förefaller också väldigt underligt om Sverige inte kan reglera mer än 7 % vindkraft med våran goda tillgång till vatten när andra länder, utan denna tillgång reglerar betydligt högre mängder än så. Danskarna skall som sagt bygga 50 % vind. Planeringsramen om 30 TWh vind till 2020 har man heller självklart inte satt i blindo utan bygger på vad som är möjligt. När man talar om balans- och reglerkraft kommer också vinden ofta i fokus. Detta problem finns för alla kraftkällor (dock mer naturligt för vinden eftersom den är intermittent). Just nu står till exempel hälften av alla Sveriges kärnkraftsreaktorer stilla. Detta bortfall måste också regleras med andra kraftkällor, såsom vatten eller import. All effekt som vi installerar måste kunna kompenseras om den faller bort.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article672776.ece

PETTER LINDBERG 2009-11-08        #12786
Jag nämnde i mitt första inlägg att det råder delade meningar om reglerkraften och för mig är det uteslutet att använda fossil energi som reglerkraft. Datorsimuleringar ger en preliminär bild av hur reglerkraften kommer att bli så än vet vi inte utan facit i hand. Så länge det man vet att fungarar bra med vattenkraft så tycker jag att man kan fortsätta utbyggnaden av vindkraft. Samtidigt måste man ta hänsyn till den elintensiva industrin och hur snabba prisförändringar dom klarar av. Att flytta den industrin utomlands skulle varken Sverige eller miljön vinna på. Skulle inte KVA vara trovärdiga bara för att dom uttalar sig positivt till kärnkraft? Dom har inte heller totalsågat en utbyggnad av vindkraften. Liksom jag vill KVA ha koldioxidfri elproduktion från flera olika källor. De flesta av kärnkraftverken är byggda på 70-talet och har på senare år trimmats till högre effekt. Ålderskrämpor och inkörningsproblem av b.la. turbiner ger tyvärr problem, därför ser jag gärna en förnyelse av den svenska kärnkraften.

MICHAEL SILLéN 2009-11-08        #12792
Det ligger en intervju med Vattenfalls VD Lars G Josefsson på SVT play. Han säger å ena sidan att Vattenfall planerar föt ny kärnkraft. Å andra sidan sägar han att det idag inte finns någon lönsamhet i att bygga nya verk. Ny kraft måste subevntioneras på något sätt. Det blir alltså en politisk, inte ekonomisk, fråga om det blir förnybara energikällor som det satsas på framöver.

ANTON STEEN 2009-11-08        #12793
Här är intervjun med Lars G Josefsson. Verkligen intressant med ett sådant nyktert uttalande av Vattenfalls VD. Detta är för mig helt nytt och bekräftar också att de senaste årens glädjekalkyler nu börjar bytas ut mot mer realistiska kostnadsestimeringar. Om kärnkraften inte är lönsam förrän kolkraften får betala ordentligt för sina utsläpp skulle jag i första hand vilja se lite mer detaljerade kalkyler på sol-el från Sahara innan Europa hoppar på kärnkraftståget.

http://svtplay.se/v/1762578/rapport/vattenfalls_koncernchef_om_planerna_pa_

ANTON STEEN 2009-11-08        #12794
Petter. Visst kan KVA vara trovärdiga även fast de uttalar sig positivt om kärnkraften. Jag menar bara att de är något jäviga. Tittar man på vilka som sitter i Energiutskottet hos KVA hittar man kärnkraftsforskare och flera representanter från industrin. Har man inga motstående intressen är det kanske inte så svårt att komma överens om att kärnkraften är det bästa.

MATTIAS CARLSSON 2009-11-08        #12795
Intressant intervju med Josefsson (4 minuter lång). Det han säger är att nya kärnkraftverk enligt Vattenfalls bedömning blir lönsam om EU fortsätter driva en aktiv klimatpolitik efter 2020. Det vill säga om EU bestämmer sig för att ytterliggare begränsa mängden utsläppsrätter efter 2020 så kommer den högre kostnaden på utsläppsrätter som det bör medföra leda till att kärnkraft blir kostnadsmässigt konkurrenskraftigt jämfört med fossil elproduktion. Förnybara alternativ nämns inte i intervjun.

http://svtplay.se/v/1762578/rapport/vattenfalls_koncernchef_om_planerna_pa_

PETTER LINDBERG 2009-11-08        #12799
Håller med om att det var en intressant intervju med Josefsson. Kolkraftrika länder har defenitivt större behov av kärnkraftutbyggnad än Sverige. I Sverige finns däremot möjligheten att utnyttja befintliga turbiner och generatorer från dom äldre anläggningarna. Ångturbinerna är nämligen betydligt nyare än själva anläggningen. I sydafrika byggs en modulbaserad PBR-reaktor (Generation III+) med hög verkningsgrad och passivt säkerhetssystem. Beräknas klar till 2011-2012, ska bli intressant o se vad räkningen slutar på. Ser man till Westinghouse´s AP1000 där man reducerat rörlängderna med 80% och antal pumpar med 30% så finns det hopp om billigare kärnkraft. Kärnkraftverk av Generation IV som minskar avfallsmängd o radioaktiv livslängd ser jag gärna subventioner på.

PETTER LINDBERG 2009-11-08        #12800
Anton. Sitter det folk från industrin i Energiutskottet är dom bara intresserade av billig el, oavsett vad den kommer ifrån. Kärnkraftforskare har hängt med i utvecklingen och vet att kärnkraft är en källa att räkna med även i framtiden. Men naturligtvis får man inte glömma bort andra energikällor och det tror jag heller dom gör. Sven Kullander i KVA har även talat varmt om solenergi i Sahara.

EJ LäNGRE MEDLEM 2009-11-09        #12801
Kanske kunde det vara intressant att mer ingående diskutera politiska och marknadsmässiga motiv i relation till detta ämne, nu när vi har en ganska god bild av vilka siffror som finns och vem som ligger i respektive skyttegrav. Michael nämnde tidigare oligopolsituationen. En klassisk oligopolstrategi är att behålla dominans och låsa marknaden genom volym snarare än marginal. Så länge man kan hålla marknaden hyfsat mättad med produktionsmedel som man är ensam om kan man hålla priserna nere, även om detta sker på bekostnad av storleken på den egna vinstmarginalen. Då kan det kvitta om någon småaktör har en aningen effektivare produktion och aningen högre vinstmarginal, eftersom man kan kontrollera och bromsa tempot med vilket man förlorar marknadsandelar. Det håller inte för evigt men ofta väldigt länge. Det är ju det totala resultatet som räknas, dvs en multiplikation av marginal och marknadsandel. Inte förrän marknadsandelen inte längre kan kompensera för skillnaden mellan uppstickarnas högre och den egna lägre marginalen är man tvingad att ställa om. Under den vunna tiden ser man till att hålla alternativen öppna och använda sina möjligheter till lobbying. Vad med ägarnas avkastningskrav, kan man undra? Den är kopplad till en risknivå, och denna är oftast lägst hos de dominerande aktörerna. Om man ser ifrån tex Vattenfalls perspektiv: Man vet att anledningen till att man är en dominerande aktör är att man haft en priviligierad position på reglerad elmarknad, inte att man är mer marknadsmässig Man vet att det finns en kärnkraftvänlig regering, som är berett att göra frågan till en viktig valfråga. Man vet att koldioxidargumentet är väldigt effektivt politiskt, det är svårt att motsäga att kärnkraften erbjuder en lösning på klimatfrågan. Man vet att den koldioxidbeskattning som sannolikt kommer att gå igenom innebär att såväl kärnkraft, vindkraft som flera andra produktionsslag kommer att bli lönsamma, men inte vilket som kommer att bli mest lönsamt, eftersom det beror på mer komplicerade politiska frågor (subventioner) som dessutom påverkas av om man beslutar ja eller nej till kärnkraft. Man vill naturligtvis hålla så många alternativ öppna som möjligt, så länge som möjligt. Man vet att som storföretag har man alternativ till stordrift som andra aktörer inte har, däribland kärnkraft. Man vet att som storföretag har man mycket större möjlighet att påverka inte bara marknad utan även influera realpolitikens agenda. Dessutom har man stort inflytande över distributionsnäten.

ERIK PIHL 2009-11-10        #12848
Det har varit många inlägg om KVA och eftersom jag varit med i processen att ta fram Energiutskottets uttalande på solkraft, och har viss insyn i de övriga, så kan jag kommentera lite. Det är faktiskt inte så många kärnkraftsforskare i utskottet, se efter själva. De är inte helt mossiga heller, de följer forskningsfronten noga, har stora mängder internationella kontakter och har visat stort intresse i bl a solenergi. Referensgruppen från industrin har haft viss påverkan, kanske fr a på vindkraften, men inte styrt resultat eller diskussioner överlag. Energifrågan handlar inte bara om kostnad utan även leveranssäkerhet och stabilitet. Det handlar inte heller om att ett kraftslag skall vinna, utan hur en bra mix av olika energislag ser ut. Kärnkraft behöver till exempel också mycket reglerkraft, eftersom den är svårreglerad, men fungerar tekniska bra för baskraft. Vindkraft tror många på, det kan säkert ge några tiotal procent av vår elproduktion, men det krävs investeringar i bland annat bättre överföringskapacitet, och på sikt reservkraft eller energilager. Uttalandet om vindkraft kom efter samtal mellan industrin och vissa i KVA, där man som jag förstår det tittade mycket på dagsläget i nätet. En sak man beaktade var svårigheter att ta hand om de effekttoppar det kan bli när det blåser mycket men förbrukningen är låg. Kapacitetsbrist är förstås också en faktor. Till viss del är problemen överskattade, det har visat sig att vindkraft spritt över ett stort geografiskt område balanserar sig själv. Samtidigt har vi "problemet" att dansk vindkraft idag till viss del utnyttjar nordisk vattenkraft för sin reglering, det finns risk att flera länder "dubbeltecknar" reglerpotentialen i vattenkraft. Energiutskottet har fokuserat mycket på kärnkraft och termisk solkraft som de kraftslag som kommer ge stora mängder el i framtiden. Det utesluter inte bioenergi eller vind, men de är begränsade av fysisk potential och/eller intermittens. Själv tror och hoppas jag mest på förnybar energi. Förutom säkerhetsaspekter så är det troligt att solkraft och vind blir billigare än kärnkraft och kommer kunna byggas ut mycket fortare. Kärnkraftverk tar tiotal år att bygga, medan företaget eSolar bygger ett termiskt solkraftverk på några få månader. KVAs arbete har lett fram till en rekommendation till FNs klimatmöte om framtida energisatsningar. De 5 punkterna REKOMMENDERAR INGET KRAFTSLAG FRAMFÖR NÅGOT ANNAT. Däremot säger de att: - Det är bråttom. - De framtida valen måste beakta alla effekter på de biologiska systemen (dvs inte för höga offer av naturvärden för att klara klimatmålen). Externa effekter skall interneras i priset på energi. - Jordbruksproduktion bör i första hand gå till mat. - Elektricitet är en föredragen framtida energibärare - Det behövs investeringar och forskning på all fossilfri energi

GöRAN BRYNTSE 2009-11-11        #12869
Antons antagande om 85 % tillgänglighet för kärnkraftverk i 40 år är rent nonsens. Globalt sett ligger den på ca 70 % och i Sverige ligger den nu under 65 % trots att Forsmark 3 tillåts köra med trasiga styrstavar. Elforsk styrs av kraftindustrin och deras rapporter om kärnkraft är inte trovärdiga. Lita istället på oberoende Keystone Institute i USA ( där bl a professorer från Yale är inblandade) eller oberoende utredningar från Stanford-Universitet, ett av världens fem mest välrenommerade tekniska universitet. Då inses att ny kärnkraft är ungefär dubbelt så dyr som ny vindkraft. Göran Bryntse, Tekn Dr

ERIK PIHL 2009-11-11        #12871
Tillgänglighet är inte helt relevant för svenska förhållanden med våra stora säsongsmässiga variationer, åtminstone inte om man tolkar det som den tid det är möjligt att använda verken. Kärnkraftverken ställs av ganska långa perioder under sommaren eftersom det helt enkelt inte finns ett så stort effektbehov. Bättre tala om utnyttjning eller drifttimmar per år. Finnarna räknar med runt 90% utnyttjning av Olkiluoto-3 för att få ekonomin att gå ihop, det är nog ganska tveksamt om det är möjligt. Jag skulle nog dra mig från att anta 40 års avbetalningstid, i en tidsålder då de flesta företag vill ha pay-backtider på max 3-5 år. Vissa delar av kärnkraftverket kan ha en så lång teknisk livslängd, men knappast alla. Att räkna med över 25 års avbetalningstid känns som planekonomi.

MATTIAS CARLSSON 2009-11-11        #12873
"Att räkna med över 25 års avbetalningstid känns som planekonomi." Men visst är det så att mycket av den kärnkraft som byggts i världen har byggts under planekonomiska förhållanden? I Sverige byggdes den väl i direkt statlig regi (Vattenfall) eller med hjälp av förmånliga lån. Lägg därtill att staten står för större delen av kostnaderna vid en allvarlig olycka.

ERIK PIHL 2009-11-11        #12875
Absolut är det så att det mesta som finns av kärnkraft har byggts så. Det finns väldigt få exempel på kärnkraftverk som byggts helt kommersiellt, även O-3 gynnas av en hel del statliga exportkrediter och lånegarantier från olika länder. Men det är orimligt att i räkneexempel anta att vindkraften byggs på en konkurrensutsatt marknad medan kärnkraften byggs enligt skyddad planekonomisk modell, åtminstone om man skall jämföra kostnader så rättvist som möjligt. Det är illa nog att KK inte bär sin egen säkerhetsmässiga risk, vansinnigt om den inte ens bär sin egen ekonomiska risk.

ANTON STEEN 2009-11-12        #12888
ok. Jag har nu gjort om kalkylen enligt Eriks rekommendation med 25 års ekonomisk livslängd med rak avskrivning. Totalkostnaden för kärnkraft blir i detta fall 48 öre/kWh. Vindkraften blir alltså med dessa nya förutsättningar 1 öre billigare per kWh.

MATTIAS CARLSSON 2009-11-12        #12895
I Tyskland är tydligen kärnkraftsoperatörera fullt ansvariga för kostnaderna som uppkommer vid olycka. "Vattenfalls vd Lars G Josefsson har genom ett avtal med tyska myndigheter pantsatt hela Vattenfallkoncernen, något som upprör näringsminister Maud Olofsson. ... I praktiken innebär det att koncernen riskerar att gå i konkurs eftersom Tyskland, till skillnad från Sverige, har inskrivet i lag att bolag som driver kärnkraftverk är obegränsat ansvariga för skadestånd vid en olycka."

http://svt.se/2.22620/1.1769314/imorgon_far_josefsson_sparken

ERIK PIHL 2009-11-13        #12903
Lars Josefsson sa i en intervju i morgonens Eko att avtalet inte var med tyska myndigheter utan med Vattenfalls tyska dotterbolag. Men konsekvensen verkar bli densamma: om dotterbolaget inte kan betala skadorna de är ålagda genom lag så blir Vattenfall Sverige tvugna att åtminstone delvis betala det kvarvarande. En stor kärnkraftsolycka skulle alltså kunna utradera det mesta av jättekoncernen Vattenfall. Det verkade som som Lars G antingen inte insett detta tidigare eller, troligare, helt enkelt hållit tyst om det. Risken är ju så liten att den inte finns... Intressant att notera är att idag står hälften (!) av Sveriges kärnkraft still, då man haft problem med att få igång reaktorer. Vattenkraftverkens magasinen håller på att dräneras. Kan bli elbrist (kanske i första hand effektbrist) eller väldigt höga priser i vinter. Så det visar sig att man även med kärnkraft behöver en hel del reservkraft. Det är väldigt intressant resultat Anton! Borde lyftas till debatt på högre nivåer!

EJ LäNGRE MEDLEM 2009-11-13        #12908
Kanske får man ta dessa funderingar med en nypa salt: Som jag förstår det har det tyska dotterbolaget ett ansvar mot den tyska staten. Avtalet mellan dotter- och det svenska moderbolaget verkar innebära att moderbolaget går "i borgen" för dotterbolaget. Dvs inte bara de tyska konsumenterna får betala riskpremien för den tyska kärnkraften, utan även svenska och andra där Vattenfall har marknader, samt i katastrofscenariot den svenska staten. Man kan ju spekulera i om det är nödvändigt för att Vattenfall ska kunna konkurrera med sin kärnkraft på den tyska marknaden, där man är en liten aktör. I så fall får man gratulera den tyska staten och lagstiftningen till en bra deal. En grov uppskattning av det utländska ägandet i den svenska kärnkraftproduktionen på drygt 9 GW visar att ungefär hälften kontrolleras av tyska och finska intressen. Kanske är de lockade av just fördelen att slippa betala för ansvaret mot svenska skattebetalare, vilket låter dem plocka ut bättre marginal från svenska konsumenter än sina inhemska marknader. En grov uppskattning av det svenska ägandet i utländsk (tysk) kärnkraft är drygt 1 GW. Synbarligen en fördel för svenska konsumenter och skattebetalare om vi införde samma lagstiftning som tyskland, även om frågan naturligtvis borde regleras på europeisk nivå, men naturligtvis också en förlorad fördel för svensk kärnkraft gentemot andra energislag.

MICHAEL SILLéN 2009-11-13        #12914
Såg precis en artikel i Ny Teknik med rubriken "Ekonomin stoppar ny kärnkraft". Kostnaderna för ny kärnkraft beräknas till 2 500 och 3 500 euro per kilowatt enligt Citigroup. www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article676446.ece

ANTON STEEN 2009-11-13        #12915
Verkligen intressant artikel! "Kärnkraften medför fem stora ekonomiska risker. Två av dem, kostnaderna för planering och avveckling, kan staten ta ansvar för. Myndigheterna kan jämna vägen för tillstånd och markköp, och kostnaderna för avveckling samt avfallshanteringen betalas med skatt på elproduktionen. Men bygg- och driftskostnader får de privata finansiärerna ensamma stå för. Liksom risken för ett lågt elpris. De senaste uppskattningarna pekar på att ett kärnkraftsbygge kostar mellan 2 500 och 3 500 euro per kilowatt, vilket motsvarar upp till 5,6 miljarder euro (cirka 56 miljarder kronor) för ett verk på 1 600 megawatt. Citigroups analytiker ser liten möjlighet att kostnaderna blir lägre än så, men stor risk för att de blir högre. Exempelvis har kostnaderna för bygget av ny kärnkraft i Finland redan ökat från planerade 3,0 miljarder euro till 5,3 miljarder euro. En så stor kostnadsökning kan få det mest solida företag att gå i konkurs, menar analytikerna. Driftskostnaderna består till allra största delen av fasta kostnader. Det innebär att ett driftavbrott får stora ekonomiska konsekvenser. Ett halvårs stillestånd, av tekniska eller administrativa skäl, kostar 100 miljoner pund (1,1 miljarder kronor) i rena kostnader och intäktsbortfall. Det är en alldeles för stor risk för ett företag. Ett tillräckligt högt elpris, under lång tid, skulle kunna uppväga de stora fasta kostnaderna. Beräkningar visar att kärnelen från ett nybyggt verk kostar 65 euro per megawattimme (65 öre/kWh)...."

ANTON STEEN 2009-11-19        #12968
Meddelande från Olof Hesselmark som jag med tillåtelse lägger upp i tråden. Hej! tappade mitt inlägg i tråden, gör så här i stället. Såg din jämförande kalkyl KK mot VK. Intressant, men det är en svår jämförelse att göra. Metodproblemet är att en låg kalkylränta systematiskt gynnar det alternativ som har kortare livslängd och lägre kapitalkostnad - och tvärtom. Man kanske kan göra så här i stället: KK - VK Kapital 60 000 000 - 30 000 Effekt MW 1 600 - 2 Tkr/kw 37 500 - 15 000 Livslängd 50 - 25 Utnyttjandegrad 0,8 - 0,3 Drifttimmar/år 7 008 - 2 628 Drifttimmar under livslängd 350 400 - 65 700 Kapitalkostnad per producerad KWH 0,107 - 0,228 Så långt är det enkelt. Under hela livslängden är kapitalkostnaden per kwh dubbelt så hög för VK. Om man antar att driftkostnaden är 15öre så får man totalt 26 öre för Kk och 38 öre för VK. Skillnaden är12 öre, inte så långt ifrån din kalkyl. Men nu har man samma svårighet igen: Hur ska man värdera det förhållandet att hälften av KKs produktion inträffar efter den tidpunkt då VK skrotas? Jo, genom att man reserverar kapital så att VK belastas med kapitalkostnad en gång till. Detta kräver en finansiell kalkyl som baseras på en cash flow och verkliga finansieringskostnader/intäkter för olika kategorier av kapital. Det är inte svårt att göra, men det kräver lite noggrannhet. Nu tycker jag inte vi behöver bråka om vad som är bäst, KK eller VK. Dom som vill investera i VK kan väl få göra det, och om dom kan sälja sin output för 50 öre på lång sikt är det en bra affär i alla fall. Andra kommer att göra bedömningen att dom vill satsa sina pengar på KK, och det kommer också att bli en bra affär. I Sverige kommer vi under alla omständigheter att få de här två sorterna av elproduktion i framtiden. Politikerna kan på sin höjd åstadkomma att balansen i investeringarna förskjuts i tiden. Det fundamentala kan dom inte göra något åt. Det finns en annan kalkyl som skulle var kul att se, och det gäller förhållandet mellan fossilbaserad elproduktion och KK/VK. Vid vilket pris per fossil energiekvivalent (brunkol, stenkol,olja, gas) blir VK billigare? Man kan börja med olja: hur många gram olja måste man bränna per kwh el, och vad kostar det? Vad är kapitalkostnaden per kw för ett modernt värmekraftverk med transformatorer, anslutningar mm. Vad är övriga driftkostnader? Hälsningar Olof Hesselmark

MATTIAS CARLSSON 2009-11-19        #12973
Intressant. Angående sista stycket, olja används idag knappt för elproduktion. Det man bör jämföra VK/KK med är kol, gas, biomassa, avfall och torv. Här blir det dock klurigare eftersom dessa ofta eldas i kraftvärmeverk och därför kan producera flera olika slutprodukter (el, fjärrvärme, ånga). Men implicit speglas dessa alternativ i marknadspriset på el. I alla fall för kolkondenskraft som brukar antas vara det som produceras på marginalen och därför agerar marknadsprissättare. Fast inte heller det är helt självklart eftersom det beror på överföringskapacitet mellan olika elmarknadsregioner, eventuella driftstopp i stora kraftverk (läs: kärnkraftverk) och den aktuella lagrade vattenvolymen i kraftverksdammarna....

EJ LäNGRE MEDLEM 2009-11-19        #12977
Hela diskussionen om kalkylräntor är antik. Det kräver att man har väldigt bra koll på alla parametrar. Man kan inte tänka som i 70-talets reglerade samhälle i dagens globaliserade ekonomi! Med siffrorna ovan behöver man investera 64 miljarder i vindkraft för att motsvara kärnkraftexemplets 60 miljarder. Dock bedöms investeringar både i storlek och tid. Jag vet inte vad paybacktiderna bedöms vara men det säger sig självt att binda 60 miljarder till en okänd avkastning i 50 år är mycket sämre än att binda upp 64 miljarder till en okänd avkastning i 25 år. Man får alltså väga in att en mer kortlivad kalkyl innebär lägre risk och större handlingsutrymme att satsa på det bedöms ge bäst avkastning. Detta i kombination med mindre minstainvesteringsbelopp ger att betydligt fler investerare kan blandas in vilket ger ett starkare ägande. Risken delas upp i mindre bitar mellan ett stort antal aktörer, och ett stort antal aktörer kan bidra med mer kompetens och engagemang. Är det dessutom så att investeringarna kan delas upp på ett stort antal investeringsobjekt skapas också en mycket nyttig konkurrenssituation. Oändligt många saker som vi vet intet om idag kan naturligtvis påverka energimarknaderna över en så lång tidsrymd. Vi vet lite om inflationen över 25 år och ännu mindre över 50. Det kan hända att det har uppfunnits effektivare alternativ om 25 år, som man då kan investera i istället om man alltså inte låst in pengarna i ytterligare 25 år i ett kärnkraftverk. På en avsevärt mer integrerad europamarknad kommer även även det som händer i hela europa att påverka oss. Vill det sig väl produceras massor av solenergi i Sahara om 25 år vilket då indirekt kan få genomslag även här, det är inte så mycket längre från Malmö till Tunis än vad det är till Norrlands vattenkraft. För att nämna några exempel. De stora kreditrankningsinstituten avråder från investering i kärnkraft. Men jag tror inte det rådet behövs för någon typ av investerare. För att förstå orimligheten i kärnkraftens avkastningsmodell skulle man ju kunna tänka sig att behöva övertyga dagens 30-åringar att pensionsspara i kärnkraft, och jag är förvissad att jag representerar min generation om jag säger att det inte blir lätt. Man får också fundera på vart pengarna tar vägen. 60 miljarder satsade på kärnkraft köper en hel del betong, säkerhetsrutiner och slutförvaring som i bästa fall minskar risken för katastrof, resten blir vinst i utländska storbolag. 64 miljarder satsade på vindkraft köper en hel del nya erfarenheter och kunskap, och en helt ny industri som ju är värt något i sig självt. Antalet arbetstillfällen och hjärnor som tänker kreativa tankar i stället för att bocka av checklistor borde väl lätt motsvara 1:100.

MATTIAS CARLSSON 2009-11-20        #12980
De som förespråkar mer kärnkraft brukar ofta jämföra kärnkraften med kolkraft, Greenpeace vill vrida på frågeställningen och istället jämföra kärnkraft med förnybar elproduktion. "Det som förenar IEA:s scenario och Greenpeace "Energy [r]evolution scenario" är betoningen av att vi måste agera nu om vi inte ska gå mot oåterkalleliga klimatförändringar. Greenpeace och IEA gör även likartade uppskattningar av hur mycket fossila bränslen som kommer att finnas kvar i elproduktionen till 2030. Den största skillnaden ligger i synen på förnybar energi och kärnkraft. Under de senaste åren har IEA närmat sig Greenpeace när det gäller uppskattningar av potentialen hos förnybar energi. Men fortfarande utnyttjar Greenpeace Energy [r]evolution bättre den enorma potential som finns i förnybar energi och energieffektiviseringar. Enlig Energy [r]evolution scenario kan nästan hälften av den globala elektriciteten komma från förnybara energikällor till 2030. I IEA:s scenario står förnybara energikällor för 37 procent av elen 2030. Mellanskillnaden fyller IEA upp med kärnkraft. Att kärnkraften i IEA:s scenario beräknas stå för 17 procent av elproduktionen beror på en allt för optimistisk kostnadskurva för framtida kärnkraft. Bakgrunden till denna optimism är att de enda kostnadsuppskattningar som finns att tillgå är kärnkraftsindustrins egna. Detta eftersom inga nya kärnkraftverk har byggts på marknadsmässiga villkor."

http://www.newsmill.se/artikel/2009/11/20/greenpeace-klimatstriden-star-mel

PETTER LINDBERG 2009-11-20        #12981
Nu när vindkraften är så billig borde den klara sig fint utan statliga subventioner.

ERIK PIHL 2009-11-22        #12984
Det gör den också - i ett system där andra kraftslag bär sina externa kostnader, dvs betalar för den skada som åsamkas på hälsa och miljö, och där inte andra kraftslag är subventionerade. Om du tittar på IEA Energy Technology Perspectives så är kärnkraft och fossil energi de kraftslag som historiskt fått överlägset mest forskningsbidrag från stater. I några marknader är vindkraftens elpris konkurrenskraftigt med kol, till och med om man ser bara på "private costs", dvs utan externaliteter. Tyska staten har en lång tradition av att subventionera sin olönsamma stenkolsindustri.

ANTON STEEN 2009-11-22        #12985
Erik, kan du hänvisa till några specifika grafer vad gäller historiskt stöd? Måste man köpa hela ETP pdf:en eller finns det en sammanfattning?

ERIK PIHL 2009-11-22        #12986
Det jag kan hänvisa till är figur 4.2, s 172, i 2008 års upplaga. Jag vet tyvärr inte hur man får tag på denna gratis över nätet. Försök via en källa: http://wds.iea.org/WDS/Common/Login/login.aspx Eller: OECD "Technology and innovation policies in OECD countries...", 2007, www.iea.org/textbase/work/workshopdetail.asp?WS_ID=294 Kärnkraft är det som fått och får mest forskningsanslag, ungefär hälften av anslagen för energi. Det toppade i 1980 på ca 10 miljarder USD/år (omräknat i 2005 års priser), låg 2006 på ca hälften. Både fossil och förnybar energi toppade samma år, på ca 3 och 2 milj USD/år vardera, 2006 bara runt 1 milj vardera. RD&D-anslagen för energi har gått från 12% av totala RD&D-budgetar på 80-talet till under 4% de senaste åren (!)

ANTON STEEN 2009-11-22        #12987
Intressant. För övrigt helt galet att det läggs så mycket mer pengar på forskning kring försvar och rymdprogram än på energi och jordbruk. Tänk om förhållandet hade varit det motsatta. Det sätter också lite perspektiv på de som idag konsekvent hävdar att de förnybara energislagen inte klarar sig utan statliga subventioner. De kumulativa satsningarna på kärnkraft och fossil energi från statligt håll får ju förnybart att framstå som en nål i en höstack.

JEPPE D 2009-11-26        #13034
Kort debatt i P1 med Tomas Kåberger, Energimyndigheten och Bernd Stymer, föreningen Svenskt landskapsskydd. "FLERA OLYCKOR VID VINDKRAFTVERK Nu om vindkraften och dess risker - för sådana finns - för bara några veckor sedan inträffade två allvarliga olyckor - ett kraftverk i Malmö tappade samtliga tre vingar, och i Falkenberg lossnade ett blad - och olyckorna kommer bli fler - då vindsurrorna både blir fler och äldre - och industrin vill nu öka säkerhten - P1morgon besökte haveiplasten i Falkenberg." Blir vindkraft dyrare om krav på hårdare regler och inhägning genomförs? Eller är det småsummor det handlar om?

ANTON STEEN 2009-12-03        #13173

Nu tror jag att jag har hittat det diagram som Erik refererade till tidigare. Se länk för källa. Bilden visar alltså statliga investeringar i forskning och utveckling för olika energislag i IEA:s 28 medlemsländer.

http://akseli.tekes.fi/opencms/opencms/OhjelmaPortaali/ohjelmat/ClimBus/fi/

ERIK PIHL 2009-12-04        #13178
Ja, detta ser ut att vara samma diagram (fast det har andra färger i IEA ETP ;)

PETTER LINDBERG 2009-12-21        #13385
KVA försvarar sitt uttalande gällande högst 10TWh vindkraft. http://www.nyteknik.se/asikter/debatt/article696377.ece

EJ LäNGRE MEDLEM 2009-12-21        #13386
Är inte debatten i sig olycklig? Det viktiga är väl att diskutera hur vi kan få en riktigt snabb utbyggnad, sen kan man väl utvärdera den faktiska situationen när man väl börjar närma sig 10 TWh, eftersom man rimligtvis kan göra en mycket kvalificerad bedömning av förutsättningarna att fortsätta.

EJ LäNGRE MEDLEM 2009-12-21        #13387
Appropå de omdiskuterade problemen med vindkraftens (och andra energislag) intermittens: Är det någon som vet hur bra vi är i Sverige på att lagra billig "överskottsenergi" för att sälja den när efterfrågan ökar, tex genom pumpning av vatten?

http://en.wikipedia.org/wiki/Grid_energy_storage#Pumped_water

JEPPE D 2010-01-14        #13516
Nu är det mycket "debatt" på "ring P1" om kärnkraft och vindkraft. Många felaktiga siffror och påståenden läggs fram, glädjande nog kom Örjan Hedblom från SVF fram idag och la siffrorna tillrätta. Tråkigt att så mycket felaktigheter sprids till väldigt många människor... tex, "ingen bygger vindkraft utanför sverige längre lägg ner dess dumheter/alla vindkraftverk står stilla i kylan/verkningsgraden är på 2 %" osv Ring in och ger er bild av det hela!

http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1120&artikel=3362506#commentCo

JOHAN ERLANDSSON 2010-01-14        #13517
Svårt det där! Det är ju bra att det finns en arena där vem som helst kan komma till tals, men samtidigt tycker jag det är lite trist att ge sig in i en debatt där folk agerar mer på känsla än kunskap... Ring P1 är väl kanske inte känt för att ha deltagare som så långt det är möjligt baserar sina inlägg på vetenskaplig grund.

PETTER LINDBERG 2010-01-14        #13521
Som kärnkraftförespråkare känner jag tyvärr samma elände när felaktiga påståenden om kärnkraften kommer fram. Samtidigt stöjer jag naturligtvis inte någon smutskastning på vindkraften.

ANTON STEEN 2010-01-18        #13541
Kort bemötande om några felaktigheter som figurerat i media den senaste tiden: "Vindkraften stänger av vid minus 30 och producerar inte när vi behöver den som mest" Det är sant att de flesta vindkraftverk stänger av sig vid minus 30. Detta är dock inget problem i verkligheten. Vindkraften byggs på höjder där temperaturen ytterst sällan når minus 30. Om det är minus 30 nere på marken, eller i dalen är det ofta omkring minus 10 uppe vid maskinhuset. Det skall alltså vara EXTREMT kallt, ner mot minus 50 vid marken, för att ett vindkraftverk skall stängas av. Under första veckan av januari, när det var väldigt kallt, hade vindkraften i Sverige en kanonvecka. 70 % av produktionen inträffar normalt på de 6 kallaste månaderna. Det blåser mer på vintern och vinden är mer energirik (högre densitet). "Vindkraftens verkningsgrad är bara X %. Titta på vindstat.nu där alla Sveriges vindkraftverk finns..." Det är många som hänvisar till vindstat och plockar noga ut utvald data för att smutskasta vindkraften. Vad man skall veta är att vindstat inte innehåller alla Sveriges verk. Många av de allra bäst producerande och mest tillförlitliga verken ligger inte där. Vindstat innehåller dessutom väldigt många gamla verk som står på tveksamma vindlägen vilket gör att den aggregerade datan inte blir särskilt representativ för nybyggd och modern vindkraft.

ANTON STEEN 2010-05-21        #14853
Intressant artikel från Veckans Affärer om det finska kärnkraftsbygget och en jämförelse med vindkraft. 


PETTER LINDBERG 2010-05-23        #14861



I senaste numret av Energimyndighetens tidsskift Energivärlden kommer Areva´s bygge i Frankrike troligen överstiga budget med 20% vilket är betydligt bättre än Finlands bygge. Det skulle innebära en produktionskostnad på 32.5öre/kW enligt Elforsk rapport, 42öre/kW enligt VA´s artikel.

På 90-talet byggde GE två ABWR reaktorer i Japan till en kostnad av 2000$/kW, det ger en produktionskostnad på 30öre/kW under de vilkor Anton räknat med i trådens första inlägg d.v.s. 85% tillgänglighet, 5% ränta med rak amortering. Har räknat med en dollarkurs på 7,5kr/$. Vad GE´s nya ESBWR reaktor hamnar på för pris återstår att se men meningen är iallafall att den ska bli ännu billigare.

I USA ska Westinghouse bygga sina AP1000 reaktorer till en kostnad på 3500$/kW vilket ger produktionskostnad på 42öre/kW. Den kostnaden ska sedan sjunka till 1000$/kW. Har dock svårt att tro att den blir riktigt så billig men jag tror att amerikanska makthavare gör rätt i att ge statliga lånegarantier för då lär dom sig bygga sina reaktorer på hemmaplan för att sedan kunna exportera sin teknik.

http://nuclearinfo.net/Nuclearpower/WebHomeCostOfNuclearPower

http://www.gepower.com/prod_serv/products/nuclear/en/index.htm





ANTON STEEN 2010-05-24        #14867
Vad gäller EDF's bygge av Flammanville 3 i Frankrike finns det fortfarande en del kvar att bevisa innan man kan visa upp slutgiltiga kostnader. Kostnaderna har som sagt gått från budgeterade 3,3 miljarder Euro till 4 miljarder Euro efter bara två års byggnation. 4 miljarder Euro är exkl. kapitalkostnader och den första bränslepåfyllningen.

Eftersom EDF ägs av Franska staten kan man anta att finansieringsvillkoren är mycket goda. Privatägda bolag kan ju inte visa upp en hel statsbudget som garanti när man förhandlar om lån. EDF är också de facto ett monopol och kan passera eventuella merkostnader till konsumenterna.

För både Flamanville och Olkiluoto hänvisas ofta till sk. FOAK kostnader (First Of A Kind), dvs. att det är en ny typ av reaktor som byggs vilket innebär merkostnader och när reaktorn "serietillverkas" (fler än 10 reaktorer) kommer kostnaderna ner. Historiskt är det ytterst sällan som mer än 10 reaktorer har byggts av samma design. EDF har tex. 34 PWR 900 MW i Frankrike som består av 4 olika designer. Ingen med mer än 10 reaktorer. Frågan är alltså om det går att komma bort från dessa FOAK kostnader. 

Det återstår fortfarande att se om en ny reaktor kan byggas utan statlig inblandning. Jag är tveksam till om det går.

PETTER LINDBERG 2010-05-25        #14872

Artikeln i Energivärlden där jag fått siffran är väldigt kärnkraftskritisk och jag tvivlar på att de skulle ge någon glädjekalkyl. I DN tas kostnaderna upp och där räknar man av någon anledning med 20års avbetalningstid. Jag räknar med 40år i mina kalkyler, Areva´s reaktorer i Finland och Frankrike ska hålla i minst 60år. Med rak amortering minskar dessutom räntekostnaderna med tiden vilket ökar lönsamheten.

Ang. FOAK kostnader så är 10 reaktorer ingen magisk gräns, kostnaderna sjunker normalt med varje ny reaktor. Sen är frågan om hur mycket designen skiljer EDF-reaktorer åt. Tillräckligt för att öka byggkostnaden? Riskerar det att öka byggkostnaden tror jag Areva undviker för drastiska förändringar på sin reaktor. För Sveriges del skulle man kunna bygga Candu 6 reaktorer som det hittills byggts över 30 enheter av. Trots fiaskot i Finland planerar de nya reaktorer. Mycket talar för att de blir BWR- typ som är billigare än PWR- typen.  

Med ökade råvarupriser och fler elbilar tror jag knappast att lägre elpriser är att vänta i framtiden.

Statliga lån med 4-5% ränta ser jag inga problem med då det kan bli en lönsam affär för staten, jag törs inte tänka på hur mycket banken tjänar på mina lån. Sen är frågan om lån räknas som subventioner?  


MATTIAS CARLSSON 2010-05-26        #14886
Bolaget Industrikraft som ägs gemensamt av några tunga svenska industriföretag förhandlar med Vattenfall om att bygga ny elproduktionskapacitet för att säkra sin tillgång till el när de nuvarande kärnkraftsreaktorerna avvecklas. En investering i kärnkraft verkar vara huvudspåret, men de funderar också på vindkraft och vattenkraft.

Om allt går som planerat kan ett nytt samriskbolag, som ska investera i något av projekten, bildas om ett par veckor. Målet är att ge svensk bas-industri tillgång till ny el när kärnkraftverken tjänat ut och säkra låga elpriser - för lång tid framöver.

Att investera i kärnkraftsel och bygga en ny reaktor är "huvudlinjen", enligt Magnus Hall.

- Men även förnyelsebara alternativ som vindkraft och vattenkraft kan bli aktuella, eller en mix av bägge. Vi för en förhandling med Vattenfall, uppger han.

Enligt Magnus Hall är tanken att leverera ny el motsvarande ett av dagens stora svenska kärnkraftverk, det vill säga cirka 1 000 megawatt. Han vill inte spekulera i kostnader, men bedömare uppger att en sådan satsning i nästa reaktorgeneration, 3 plus, kostar runt 40-50 miljarder svenska kronor. Beräkningen bygger på Fortums kalkyler i ansökan om att få bygga en tredje reaktor i finska Lovisa.

Väljer Industrikraft och Vattenfall i stället att satsa enbart på förnyelsebar produktion av el, krävs en högre effektökning, säger Magnus Hall. Exempelvis, uppger han, krävs uppåt

3 500 megawatt om Industrikraft och Vattenfall väljer att exempelvis investera i vindkraft. Detta eftersom vindkraften har låg nyttjandegrad, 27-30 procent, jämfört med kärnkraften, 80-90 procent.


EJ LäNGRE MEDLEM 2010-06-17        #15051
Med anledning av dagens riksdagsbeslut att tillåta utbyggnad av kärnkraften och "obegränsat" skadeståndsansvar har jag skrivit ett längre inlägg på min blogg. Diskutera gärna här på Ecoprofile.

PETTER LINDBERG 2010-06-19        #15053
Man ska skilja på kärnkraftverk och oljeriggar. Det är möjligt att Svanberg själv har jämfört katastrofen med Three mile island, då är det uppenbart att han inte har någon koll på vad som verkligen hände i Three mile island 1979 och hur det slutade.

EJ LäNGRE MEDLEM 2010-06-19        #15054



Utveckla gärna, annars lär det inte bli mycket till diskussion. Båda är ju utmärkta exempel på katastrofer med närmast oöverblickbara konsekvenser. För att fortsätta jämföra äpplen och päron i ren trots kan jag nämna att TMI-katastrofen kostade just ca 12 miljarder kr i dagens värde att städa upp. Så då är ju försäkringen precis lagom, eller? Men då är inte kostnaden för en förlorad reaktor inräknad, säg 60 miljarder kronor idag. Och värre kärkraftolyckor än så är inte otänkbara. Något motsvarande Chernobyl ska vi förhoppningsvis inte behöva oroa oss för, men är ändå en tankeställare med kostnader hittils som uppskattas till bortåt 4000 miljarder kronor. Hittils. Det är viktigt att inse att man inte kan säga "hur det slutade" när det gäller kärnkraft.

Hur mycket pengar har energibolagen då? I Tyskland har reglerna lett till att kärnkraftägande energikoncerner skapat ett solidaritetsavtal för att dela på risk och skadebelopp. Svenska kärnkraftverk drivs av bolag som är korsägda mellan Vattenfall, E.On och Fortum vilka som koncerner tillsammans är goda för cirka 430 miljarder kr. Genomsnittet för de svenska  kärnkraftverkens dotterbolag är ca 15 miljarder (räkna bort materiella skador vid haveri). Det finns med andra ord all anledning att ställa krav på att ansvaret förs vidare uppåt.

Ett annat sätt att jämföra är utsträckningen med vilken de ansvariga rent ut ljugit om konsekvenserna efter faktum. Och för att göra Svanberg rättvisa var det inte konsekvenserna för offren han jämförde, det var konsekvenserna för industrin. Någon som kan komma på fler jämförelser?

Hur som helst var poängen med min jämförelse att medan dagsaktuella BP faktiskt ser ut att få stå för notan kommer ägare av svensk kärnkraft att slippa undan i händelse av ett missöde med anledning av det dagsaktuella riksdagsbeslutet.

PETTER LINDBERG 2010-06-20        #15057

När det läcker ut olja i mexikanska golfen anser jag att det är oljan vi ska i första hand avveckla och inte kärnkraften. För några år sedan var det mycket tal om att Svergie skulle göra sig oberoende av utlänsk olja till 2020 men det verkar tyvärr vara bortglömt nu trots oljekatastrofen i mexikanska golfen.

Ang. TMI har jag fått siffran 10 miljarder som var kostnaden för sanering och en förstörd reaktor. Vattenfalls vinst var under 2009 28 miljarder så tillsammans med de andra elbolagen bör de kunna skrapa ihop 12 miljarder i en nödfond. Ett avtal där huvudägaren för bolaget står för notan ovavsett om kärkraftverket tillhör ett dotterbolag borde inte vara omöjligt att förhandla fram. Skulle det bli en härdsmälta så avvecklas naturligtvis reaktorn och den kostnaden betalas av kärnavfallsfonden. Jag tycker förvisso att det är konstigt att t.ex. flygolyckor omfattas av den statliga försäkringen utan att det blir bråk, en flygkrash på fel ställe är väldigt kostsamt både ekonomiskt och i människoliv.

Kortfattat vad jag tycker: Avveckla oljan, utveckla kärnkraften.


ARNE HöRBERG 2010-08-24        #15538

ett inlägg i debatten i SVD idag:

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/vindkraft-en-tvivelaktig-affar_5178861.svd

 

" Dagens subventioner, 35 öre/kwh, utgör mer än hälften av marknadspriset på el, en stödnivå som saknar motstycke i svensk industrihistoria och utan vilken inte ens befintlig vindkraft skulle överleva. Stödet som för närvarande uppgår till cirka 1 miljard kronor per år måste öka till mer än 10 miljarder om den planerade utbyggnaden förverkligas. Summan av subventionerna fram till 2035 kan beräknas till över 300 miljarder kronor.

300 miljarder skulle till exempel räcka till 10000–15000 fler jobb i den offentliga sektorn. För att ersätta gammal kärnkraft med ny räcker 300 miljarder till minst sex moderna kärnreaktorer som producerar nästan tre gånger mer el, eller till att modernisera och energieffektivisera en miljon bostäder.  "


MAGNUS BILLBERGER 2010-08-24        #15540

Såväl Fagerström som Radetski är flitiga debattörer som också många gånger blir starkt ifrågasatta. Skumma gärna igenom kommentarerna där det finns en och annan som kan referera lite av vad författarna hittat på tidigare. Jag uppfattar båda som ganska tvievelaktiga då de inte sällan argumenterar relativt tvärsäkert på uppgifter som jag uppfattar som spekulativa, falska eller missvisande.

Sjäva debatten om vindkraftens för och nackdelar är givetvis intressant och det finns beständsdelar som dagens debattartikel berör som få tycks våga eller vilja ta i. En grundinsikt som jag tror man måste ta till sig är att vindenergi aldrig blir direkt tokbillig. Den har också klara begränsingar när det gäller "leveransgaranti". Dvs det blir el bara när det blåser. Ur ett lite traditionellt, snävt, tillväxtorienterat perspektiv är detta ett problem om man jämför med just nu tillgängliga alternativ som kan leverera närhelst marknaden har behov och som genom mer eller mindre kraftiga indirekta miljösubventioner är förhållandevis billiga. Frågan är hur länge till vi kommer ha dessa förutsättningar som jag menar att Fagerström och Radetski samt många andra debattörer tycks utgå ifrån. OK, man kanske ska nämna teknikutvecklingsoptimismen också som ofta lyfts fram som ett argument som "löser" eventuella problem med fossila bräsnlen och kärnkraft såna skulle visa sig uppstå.


ANTON STEEN 2010-08-25        #15566



Fagerströms och Radetzkis artikel är full med felaktigheter. Det är djupt olyckligt att den dessutom har spridits till flera andra medier på nyhetsplats. 

Några av felaktigheterna ur artikeln: 

”10000 nya verk beslutade till 2020” – Detta stämmer inte. Men en snittproduktion på 6 GWh per verk krävs ca 5000 nya verk. Med hänsyn till teknisk utveckling är snarare ca 4000 verk mer rättvisande. Många verk som projekteras idag på 3 MW har en beräknad produktion på ca 9 GWh.

”300 miljarder i stöd fram till 2035” – Felaktigt. Närmare 150 miljarder är mer rättvisande. Viktigt att påpeka att INGEN ny kraftproduktion kan leva på marknadspriset på el. All ny produktion är beroende av olika former av stöd. Landbaserad vindkraft är det förnybara kraftslag som är minst beroende av olika stöd (bortsett från storskalig vattenkraft som inte är aktuell för utbyggnad). F & R utgår också från att förnybar produktion får fullt stöd under alla år fram till 2035. I verkligheten utgår stöd endast under de 15 första åren. 

”Med 300 miljarder kan vi istället…” – Falsk dikotomi. En investering utesluter inte en annan.

”Vindkraften minskar inte utsläpp” – Felaktigt. De ignorerar att vi har en nordisk elmarknad där ny förnybar produktion främst tränger undan bränslebaserad produktion från våra grannländer. F & R kan enkelt läsa om de rekommenderade metoderna för att beräkna utsläppsminskningar. Se tex denna rapport från IVA

”Vindkraft kräver stor utbyggnad av vattenkraften” – Fel. De ignorerar helt den enorma mängd vattenkraft som finns i Norge. Det finns också flera studier som visar att vi kan reglera betydande mängder vindkraft med befintlig vattenkraft. Se tex denna rapport från Elforsk.

”Dubblerade utbyggnadskostnader” – Fel. Det finns ingenting som tyder på att vindkraft skulle vara dubbelt så dyrt som tex. kärnkraft. Kostnaderna för ny landbaserad vindkraft är i högsta grad jämförbara med konventionella kraftslag. Se tex denna rapport från Energimyndigheten om kärnkraftens kostnader. 

”Vindkraften har låg verkningsgrad, sällan över 22 procent” – Här har F & R undersökt gamla vindkraftverk och drar slutsatsen att vindkraft generellt inte kan prestera bättre. Detta är som att säga att en ny bil inte kan släppa ut 100 g CO2/km för att hela bilparken släpper ut 180 g CO2/km i snitt. Mycket konstigt sätt att argumentera. Det är ganska naturligt att båda kostnader sjunker och att tekniken blir effektivare ju mer mogen en teknik blir.  

F &R plockar fakta precis som de vill och ignorerar helt etablerade kunskaper och metoder. Alltså helt i linje med hur klimatskeptiker i övrigt agerar. 


JEPPE D 2010-08-25        #15567



Tack Anton, om inte SVEF eller någon annan gör en replik i SVD kanske du kan skicka in en baserad på det du just skrev?

EJ LäNGRE MEDLEM 2010-08-25        #15568



Mycket övertygande Anton, jag håller med föregående. Du borde direkt kontakta ledarredaktionen och höra om de kan tänka sig en replik baserad på ovanstående i punktform.

(Om de accepterar, glöm inte att R&F kan ha rätt till sista ordet, motreplik.)

ANTON STEEN 2010-08-25        #15571
Jag vet att det jobbas från flera håll på att få in ett svar. Jag tror att det blir bra och sakligt. Om inte så kanske jag ska lobba för min egen artikel :)

JEPPE D 2010-08-26        #15575
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=3950211

Nu hänger Myndigheten för samhällsskydd och beredskap på...

ANTON STEEN 2010-08-30        #15596
Nu har Svensk Vindenergi svarat på Fagerströms och Radetzkis artikel och F & R har kommit in med slutreplik. 

Tyvärr är det svårt att bemöta så många felaktigheter med så få tecken. 



THURE BERGSTRöM 2010-09-07        #15669
Telege energi erbjuder sina kunder att köpa andelar i vindkraftverk, där varje andel kostar 750:- och ger rätt att köpa 100kvh för idag 19öre. Med dagens spotpriser innebär det > 20 års återbetalningstid utan varken kapitalkostnad eller index.
Är det någon som kan kommentera detta sakligt?. Är vindkraften, trots subventionerna verkligen så dyr?

ANTON STEEN 2010-09-07        #15672
Thure. Det stämmer att återbetalningstiden i detta fall blir ca 20 år. Dock blir det missvisande att räkna på återbetalningstid i dess korrekta mening eftersom du får tillbaka dina investerade pengar när du säljer andelarna. Jämför du då istället det rena elpriset inkl. skatter och avgifter blir besparingen ca 40 öre per kWh. 

Sen speglar inte ett andelspris eller kWh priset nödvändigtvis vindkraftens faktiska kostnader. Det finns ett antal mellanhänder i detta fall. Olika föreningar har olika priser. 

JOHAN ERLANDSSON 2010-09-21        #15793
Jag har gett mig in i en kärnkraftsdiskussion med Kjell Aleklett, Mr. Peak Oil.

HENRIK HAGMAN 2010-10-14        #15958

Anton - Vad jag kan se har du inte värderat en enorm fördel som kärnkraften har framför vindkraften: Med en något sänkt elverkningsgrad kan enorma mängder värmeenergi tillgodogöras från kärnkraftsanläggningarna. Denna värmeenergi kan användas för att producera lokalproducerade grödor, värma upp bostäder, odla "algsoppa" för drivmedelsproduktion och mycket annat. Vindkraften producerar bara el.

 Genom att använda delar av kärnkrafts-"spilvärmen" (100twh/år bara i sverige) kan enorma mängder biomassa frigöras från uppvärmningssektorn/industrin som istället kan användas till drivmedel- och kemikalieframställning m.m.

 I dagens energisystem utnyttjas alltså endast kanske hälften av kärnkraftens potential utifrån ett grovt antagande att 60% av energin skulle kunna användas istället för dagens 30%). I mina ögon sker detta mycket låga utnyttjande pga rädsla som ofta är sprungen ur okunskap (dramatiseringen kring kärnkraft är som vi alla vet enorm!), samt en bristande förståelse för begreppet energi.

 När vi värderar olika alternativa system för energiproduktion måste vi Alltid kolla på hela bilden elenergi/värme/mekaniskt arbete/restprodukter/råvara/miljöpåverkan m.m. Med andra ord måste du i din jämförelse sätta kärnkraften i en optimal miljö/ett optimalt system, precis som du sätter vindkraftverket i en optimal miljö. Då kan man göra en korrekt analys kring kärnkraftverkets "sanna potential" jämfört med vindkraftens.

  

Bedömningen som du gör baserad på dagens helt galna användande av kärnenergi må vara en korrekt bedömning av kärnkraftens potential på kort sikt (bortsett från den något överdrivna nyttjandegraden för vindkraft jämfört med ett riksmedel på någonstans mellan 20-25%). Men sedd som en spelare i ett framtida intilligent designat energisystem har kärnkraften potential att bli en riktig stjärna.

Detta säger jag som utvecklare av förbränningsanläggningar, trots att jag personligen har allt att vinna på en fortsatt styvmoderlig behandling av kärnkraften.

 


 


ANTON STEEN 2010-10-15        #15961
Henrik. Att räkna på att ta tillvara spillvärmen är mycket svårt. Kärnkraftverken ligger ju ofta långt ifrån slutanvändarna och kostnaden för att transportera denna värme är mycket hög. Dessutom är det få som vill lägga så mycket kapital på en teknologi med så hög politisk osäkerhet. Spillvärmen är ju oftast ett omfattande problem eftersom många kärnkraftverk ligger vid floder och höjer vattentemperaturen med flera grader vilket ställer till med stora förändringar i berörda ekosystem. 

Att räkna på teknologiernas "sanna potential" förstår jag inte riktigt vitsen med. Vad som är intressant är ju den teknologi som finns tillgänglig idag och som vi kan använda nu. Att säga att fjärde generationens kärnkraft är överlägsen är oväsentligt så länge den inte kan göra någon nytta. 

Jämförelsen är inte alls överdriven som du hävdar. Om du tittar på de vindkraftverk och de kärnkraftverk som byggs idag (inte riksmedel) så håller siffrorna bra. Om något ska justeras så är det ju snarare det faktum att den nya kärnkraften, med Olkiluoto 3 i spetsen, ser ut att bli avsevärt mycket dyrare än vad både min jämförelse säger och vad deras egen budget indikerade. 

MATTIAS CARLSSON 2010-10-15        #15963
Nja. Här håller jag med Henrik. I alla fall delvis.

Spillvärmen från svenska kärnkraftverk pumpas idag ut i havet. Våra kärnkraftverk ligger vid kusten och begränsas inte av den väsentligt mindre kylpotential (antar jag) som finns vid vattendrag.

Spillvärmen kan användas i fjärrvärmenäten (Forsmark=>Stockholm, Ringhals=>Göteborg) eller för produktion av varor som kan använda stora mängder lågvärdig värmeenergi, till exempel alger för drivmedelsproduktion eller växthusodlingar av grönsaker (När får vi se den första Forsmarksgurkan på ICA?).

Om våra politiker (blocköverskridande) bestämmer sig för att fortsatta ha kvar kärnkraft i Sverige, så försvinner en stor del av den politiska risken för sådana investeringar. Visserligen finns olycksrisken kvar, men den är långt mindre än den politiska risken. 

Dessa möjligheter måste man ta hänsyn till när man bedömer kostnader för kärnkraft respektive vindkraft. Sen kan man naturligtvis ha en politisk uppfattning om att även om kärnkraften visar sig vara billigare än vindkraft (eller andra alternativ) så ska vi inte ha kärnkraft på grund av de risker som finns med den. Men det är en annan fråga.  

PETTER LINDBERG 2010-10-17        #15973

Anton, förseningskostnaderna för Olkiluoto 3 kommer Areva att stå för.

Att använda kärnkraft till fjärrvärme är inte helt orealistiskt. Sveriges första kärnreaktor som låg i Ågesta utanför Stockholm var ihopkopplat med fjärrvärmenätet. Samma sak har man gjort med en kärnreaktor i Schweiz. En del av elproduktionen försvinner om man vill ha ut fjärrvärme men totalverkningsgraden ökar. Att värma upp närliggande växthus med spillvärme skulle vara betydligt enklare än att bygga en fjärrvärmeledning till Stockholm.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article2459005.ece


MATTIAS CARLSSON 2010-10-17        #15975
Petter. Går det att bygga om befintliga kärnkraftverk så att de kan leverera fjärrvärme också eller måste man bygga helt nya kraftverk för att kunna ha den möjligheten?

HENRIK HAGMAN 2010-10-18        #15978

Mattias Carlsson. Det skulle i princip räcka att byta/anpassa ångturbinerna som används för elproduktionen. För att plocka ut fjärrvärme hålls ett något högre mottryck efter turbinen och kondensation sker mot mer högvärdig fjärrvärme/värmelast istället för havet. Det är också möjligt att till en början anpassa turbiner för att ta ut delar av "spillvärmen" som nyttig värme för att underlätta för en framtida omställning för att stegvis gå över till ett sunt användande av kärnenergi. 

Anton. Jag upplever att de politiska argumenten blandas ihop i för hög utsträckning med de tekniska. De "politiska vindarna" skall ju förhoppningsvis vara en produkt av dagsfärsk kunskap om möjligheter och problem med olika energislag. Därför anser jag inte att det är hållbart att välja system för energiförsörjning utifrån dagens politiska begränsningar. Begränsningarna måste omprövas kontinuerligt och anpassas efter de möjligheter och den situation vi har idag och i framtiden. Inte tvärt om.

Som Petter här också lyfter fram är detta ingen Science Fictionpå något sätt, men motståendet mot att "Bygga fast oss" i kärnkraften är otroligt starkt i landet Jante även kallat Sverige. Så kraftigt är motståndet att det anses okej att skicka ut 100TWh/år i havet utan att ens lyfta det till ordentlig offentlig diskusion.

 För er som inte har siffrorna färska så kan jag nämna att de 100TWh/år nämnda ovan motsvarar en sjättedel av sveriges totala årliga energiförsörjning. Se gärna Energimyndighetens "Energiläget 2009" för aktuella siffror för att få ett perspektiv på problem och möjligheter.

 Anton. Jag tycker dock som du att det är svårt att värdera "spillvärme". Därför är det också svårt att finansiera denna typen av projekt som ökar utnyttjandet och minskar miljöbelastningen. Hindret ligger som jag ser det i det "ekonomiska systemet" vad gäller sekundärvärme, inte i tekniken. Denna fråga är viktigt att lyfta, för så länge ingen sätter ett värde på spillvärmen kommer den också fortsättningsvis i stor utsträckning gå till spillo för att den "är svår att värdera". En generell klassning av spillenergi som "emission" som därmed avgiftsbelades skulle kanske kunna sätta fart på utveckligen/utnyttjandet? =)

 Att kärnkraft är dyra manicker råder det ingen tvekan om. Men potentialen rätt uttnyttjad är som sagt enorm (med befintlig teknik). Och för länder som inte har stora mängder vattenkraft som energilager (ofta länder med liten geografisk spridning), är kärnkraften i dagsläget det enda CO2-"fria" alternativet för storskalig elproduktion.


EJ LäNGRE MEDLEM 2010-10-18        #15979
Jag tycker att de senaste kommentarerna missar själva utgångspunkten till att jämför kärnkraft med en alternativ energiproduktion som vindkraft: Att kärnkraft i sig är något icke önskvärt. Något vi helst vill slippa precis lika mycket som vi tycker att det är jobbigt att räkna i huvudet till talet 100 000. Och som genom sin oligopolsliknande och subventionerade ställning på energimarknaden kraftigt försvårar utvecklingen av konkurrenskraftigta alternativ, och som utsätter marknaden för stora risker i tillgänglighet på grund av just sin stordrift. Dessa risker är än större i ett lokalt fjärrvärmenät än i det nordiska elnätet.

Spillvärmeåtervinning är också ett sådant exempel på en energikälla under utveckling, bland annat från processindustri och odlingar och som distribueras via fjärrvärmenäten. Detta ger värme samtidigt som det ger internationella konkurrensfördelar för industrin och därmed är det bra för sysselsättning och glesbygd, precis som vanligt med alternativ decentraliserad energiproduktion.

ANTON STEEN 2010-10-18        #15983
Jag måste hålla med Kami här. Mina invändningar är mer på ett principiellt plan än på enskilda projekts ekonomi. 

Henrik. Du skriver "Därför anser jag inte att det är hållbart att välja system för energiförsörjning utifrån dagens politiska begränsningar." Fast hur ska det annars se ut? Om vi skall använda oss av marknadsekonomi och fri konkurrens på energiområdet så måste alla investeringar ta hänsyn till den risk som finns i vår omvärld. Däribland den politiska risken. Alternativet till detta skulle ju vara att kraftigt subventionera vissa förutbestämda tekniker och anpassa infrastruktur etc efter detta. Det tror jag inte skulle vara så populärt. 

Det är just detta som är en av den decentraliserade förnybara energins främsta fördelar. Den är teknikneutral och möjliggör kontinuerlig teknisk utveckling som snabbt kan introduceras. Vi låser inte in oss i stora centraliserade modeller som minskar både resiliensen och drivkrafterna för innovation och utveckling.  

EJ LäNGRE MEDLEM 2010-10-18        #15985
Man får tänka också att det blir svårt att utnyttja de 100 TWh/år som nämns. Stockholm och Göteborg använder i runda slängar 15 TWh/år fjärrvärme tillsammans.

Kärnkraften dras också med allvarliga tillförlitlighetsproblem. Alltså måste gammal infrastruktur, både för produktion av värme hållas intakt och i full beredskap att med kort varsel kopplas in.

Inte heller gör man några besparingar i form av minskade kylsystem i kraftverken, som naturligtvis alltid måste vara fullt dimensionerade.

Den maximala potentiella besparingen handlar då alltså i stort om mängden inköpt naturgas, högt räknat 400 kr/MWh, dvs kanske 6000 MSEK, per år för Stockholm plus Göteborg.

Från detta dras kostnader för nya redundanta långdistansledningar och en total omdimensionering av städernas fjärrvärmenät, som i nuläget matas från ett flertal anläggningar på olika platser. Samt för driftavbrott i kärnkraften. Samt för minskad elverkningsgrad i kärnkraften (el är ca dubbelt så värdefullt som värme), både intäktsbortfall och kostnader för etablering av kompenserande kapacitet.

Jag gissar med anledning av detta att rent ekonomiskt handlar det om en bråkdel av intäkterna som går kraftbolagen förlorade. Som ska vägas mot den politiska kostnaden i att välja att investera i ökat beroende av kärnkraft snarare än att använda investeringsutrymmet till lokal spillvärmeåtervinning eller andra mer aptitliga och lågriskbetonade energiprojekt som även de är vinstgivande och dessutom har andra viktiga effekter för samhället som jag nämnt.

Men vi får väl avvakta utredningen.

PETTER LINDBERG 2010-10-19        #15992

Mattias, det är tekniskt möjligt att bygga om dagens kärnkraftverk så att de kan leverera fjärrvärme men det är inte ekonomist realistiskt då man måste byta ut turbinerna.

Fördelen med att kyla med havsvatten är att kraftverkets verkningsgrad ökar på vintern när det är som kallast.


HENRIK HAGMAN 2010-10-20        #15996

Kami, intressannt med dina överslag på ekonomisk potential och utrymme i fjärrvärmenäten.

 Håller alls inte med om "Att kärnkraft i sig är något icke önskvärt" däremot. Det tror jag faktiskt var det mest osakliga argument jag hört i energidebatten hittills! ;)

 Skämt åsido, det är klart att alla miljömässiga risker skall minimeras, jag tror mig förstå att det är det du menar, men man kan inte utgå från att en teknik i grunden är icke önskvärd. Däremot är det förnuftigt att "vara mot" negativa miljömässiga effekter och risker, man bör dock inte döma ut en teknik på det sättet. Åtminstone inte om man vill främja teknisk utveckling som kan visa sig vara bra i längden (läs mindre dålig än andra alternativ). Ta diselmotorn som exempel, den anklagades och staffbeskattades länge (för länge) och många var dom som ville förbjuda denna "onda teknik" med dess Oundvikliga partikelutsläpp och Otäcka avgaser. 15 år (?) senare är diselmotorn det effektivaste och mest miljöriktiga alternativet vad gäller förbränningsmotorer. Såväl för fossil disel som för biodisel. Ett annat exempel är lysdioden. Den var förbjuden att användas i cykelbelysning fram till årskiftet 2008/2009 tror jag det var. Den grundläggande anledningen var att lysdioder inte lyste kraftigt nog när lagen infördes, men istället för att skriva en allmänomfattande lag som förbjöd användning av ljuskällor under en viss ljusstyrka så klubbade man igenom ett teknikförbud mot just dioden. Hade det inte varit för att lysdioden hade haft så mycket andra tillämpningar och marknader hade en sådan lag kunnat förhindra teknikens utveckling till något som faktiskt inte längre har de brister som föranledde förbudet.

Inga tekniker bör alltså förbjudas, de är de negativa effekterna som måste regleras. Detta gäller alla teknikrelaterade lagar och givetvis också energiomvandlingsanläggningar av alla typer.

 

Angående att det skulle vara svårt att hitta avsättning för 100TWh/år i ett land som förbrukar 600TWh/år. För det första var det jag argumenterade för att man skulle kunna nyttja kanske upp till 60Twh/år, det skulle givetvis innebära en rejäl utbyggnad och ett ökat utnyttjande av fjärrvärrme. kanske skall man också komplettera kraftverken med alternativa turbincycler för ökad elverkningsgrad. Resterande 40TWh/år i spillenergi skulle ligga på lägre temperaturnivåer än så vilket möjligen skulle möjliggöra uppvärmning av växthus och liknande samt odling av algsoppa m.m. på ännu längre sikt. På kort sikt är detta givetvis svårt. Men jag tror att ingen i denna diskussionstråden främst jagar kortsiktiga lösningar?

Frågan är inte Om det går. Utan Hur man skall göra för att på ett så realistiskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt som möjligt skall kunna minska miljöbelastningen och utsläppen av CO2 genom att på ett effektivt sätt nyttja bla atomenergin. Men, kan detta göras på ett kostnadseffektivare och mer miljöriktigt sätt så har inte en hög nyttjande grad något större värde i sig.

 

Tillförlitlighetsproblematiken är till stor del en effekt av det förbud som funnits mot en förnyning av kärnkraften. Kärnkraftsmotståndare brukar dock använda sig av denna "cirkelbevisning". Men ja, en åldrande teknisk anläggning belagd med utvecklingsförbud får på sikt problem med tillgänglighet. Det är en slutsats som alla som behövde bevis för detta kan dra, nu när vi har provat ;)

 Det fina med centralicerade enheter är att de innebär att man på ett relativt enkelt sätt kan utnyttja befintlig infrastruktur till värmetransport producerat från flera typer av anläggningar. Inget behöver vara antingen eller, så var på gråskalan man hamnar får man fastställa i detaljerade studier. Om en pipeline dras till storstäderna, blir det kanske helt plötsligt ekonomiskt gynnsamt om ett antal industriella anläggningar med stort behov av värme lägger sig runt denna pipeline. Men kollar man inte på ett totalperspektiv blir det förmodligen inte lönsamt alls, utan "bara" miljömässigt fördelaktigt på sikt.

 

Anton, det jag menar är att det inte är i politiken kunskapen finns för att utföra en fördelaktig omställning av energisystemet. Det är hos objektiva och oberoende experter, forskare och utvecklare "ute i samhället". Därför måste de som är kunnigast i samhället inom varje enskilt område direkt och indirekt få styra energi-politiken. Skulle politiker styra energipolitiken i för stor utsträckning (vilket händer ibland) så blir vägvalen baserade på populism och mode, ta den svenska misslyckade satsningen på framställning av drivmedels etanol som exempel.

 Eventuella subventioner skall också de vara teknikneutrala precis som lagar bör vara det. Exempelvis kan de principiellt fungera enl. modellen: Subventionsstorlek=(objektiv miljö-/samhällesnytta)-(objektiv miljö-/samhällesbelastning). Det hela kan alltså bli till enbart avgifter istället för stöd. Dagens teknikorienterade avgifter och subventioner hämmar ju per automatik allt som inte är subventionerat.

 Du nämner också decentralicerade energisystem som något givet positivt, och säkert finns det en optimal punkt mellan centralicering och decentralisering. Men centralicerade system som kärnkraften står inte "emot" decentralicerande produktion av andra "CO2-fria" tekniker, utan de kompletterar varandra.

Man får heller inte glömma att västvärldens välstånd i allra högsta grad bygger på centralisering som i regel möjliggör effektivare, billigare och miljövänligare processer i allmänhet. Lägg märke till att givetvis också vindkraftverken blir kostnadseffektivare om de byggs i centralicerade enheter precis som du själv nämner. Enskilda (decentralicerade) verk är långt mycket dyrare då overheadkostnaden slås ut på färre verk, så sådana hör ju heller inte hemma i jämförelsen mellan två storskaliga alternativ. 

Att peka ut kärnkraften som syndabock och tro att det vid en nedläggning av kärnkraften skulle ploppa upp nya bättre teknologier tycker jag är ett tråkigt och kontraproduktivt tankesätt. Fossilkraften, fossilkraften, och sist men inte minst fossilkraften skall fasas ut så länge inte den görs CO2-fri. När det är gjort eller närmar sig sitt mål vrider och vänder jag gärna på om vi behöver ha kvar kärnkraften på sikt eller inte. Ställ kärnkraft, bioenergi, vindkraft, solkraft, vattenkraft m.fl. i första hand mot fossilenergi om något skall jämföras. Det är vad jag tycker är högsta prioritet. Och genom att behålla kärnkraften Och bygga ut nya alternativa källor kan vi fasa ut fossilkraften i Mycket högre takt än om man påbörjar avveckling av kärnkraften inom de närmaste årtiondena. Utveckalr vi dessutom kärnkraften kan utfasningen av CO2-genererande råvaror/energikällor ske ännu snabbare.

 Petter och Mattias, det är så gott som aldrig lönsamt att byta ut något under tiden det fungerar väl. En omställning/ombyggnation skulle därför lämpligen göras vid en redan inplanerad turbinrevision eller modernisering/effektivisering/utbyte. En befintlig turbin kan byggas om, det behöver alltså inte handla om en nyinstallation av dessa enorma och extremt dyra pjäser. Man kan också tänka sig att installera en mindre och anpassad turbin för att fylla de behov av sekundärvärme som finns på kortare sikt.

 

Huj, det här forumet är ju en riktig tidstjuv! ;)


EJ LäNGRE MEDLEM 2010-10-21        #15999

"Håller alls inte med om "Att kärnkraft i sig är något icke önskvärt"däremot.Det tror jag faktiskt var det mest osakliga argument jag hört i energidebatten hittills! ;)"

- Skämt eller inte, av tre alternativ i folkomröstningen var samtliga för en avveckling av kärnkraften. Cirka 73% av de röstberättigade tog alltså avstånd i någon form. En förkrossande majoritet av det svenska folket förväntade sig sedermera att kärnkraften skulle avvecklas senast 2010 enligt det efterföljande riksdagsbeslutet. Kan något vara mindre önskvärt? Vi har nyss haft en regering som allra sista dagen innan sommaruppehållet i rent förakt sålde på Sverige ytterligare kärnkraft. Tyvärr lyckades denna regeringskonstellation med minsta möjliga marginal bilda en svag minoritetsregering. Att påstå att kärnkraften har tillåtits bli en valfråga skulle vara löjligt.

"Inga tekniker bör alltså förbjudas, de är de negativa effekterna som måste regleras."

- Det må hända, i en forskningskontext. Men de negativa effekterna som uppstår vid kommersiell drift av kärnkraft nu och för överskådlig framtid går inte att reglera. Det räcker att konstatera att ingen kan reglera något i 100 000 år tex, än mindre reglera vad som händer vid ett allvarligt tillbud, eftersom systemen är bland de mest komplexa som mänskligheten har åstadkommit. Den negativa effekten är inte en olägenhet, det är fullt tänkbart game over. Att utnyttja även spillvärmen komplicerar systemet ytterligare, och ökar därigenom risken för olyckor.

"Eventuella subventioner skall också de vara teknikneutrala"

- Helt rätt. Men det kan vara väldigt svårt att räkna ut i verkligheten, allra svårast är det för kärnkraften. Hur föreslår du att man objektivt värderar Chernobyl-katastrofens alla kostnader och lidanden, på ett sätt som gör dem neutrala i förhållande med exempelvis vindkraftens konsekvenser för samhället?

"Tillförlitlighetsproblematiken är till stor del en effekt av det förbud som funnits mot en förnyning av kärnkraften."

- Ja, det är nästan så att man börjar tro att kärnkraftbolagen på pin kiv låter reaktorerna stå still. Men tillförlitligheten ska inte minska bara för att systemen inte utvecklas, under förutsättning att de underhålls. Det har dock talats om en oroande kompetensflykt från kärnkraften vilket kan ha en del med saken att göra. Det är väl snart bara Homer Simpson som jobbar kvar.

Grunden till tillförlitlighetsproblematiken är inte om det är 1 eller 5 procents risk för ett avbrott, utan storleken på det bortfall som följer. Se nedan om decentralisering.

"Skulle politiker styra energipolitiken i för stor utsträckning..."

- Nu är du farligt ute. Det du är ute efter kallas teknokrati och medför inget positivt till mänskligheten.

"säkert finns det en optimal punkt mellan centralicering och decentralisering."

- Ja det gör det, men man kan bara se på varje slag för sig för att hitta den punkten när det gäller produktionseffektivitet. När det gäller tillgänglighet och driftsäkerhet och minimering av nödvändig infrastruktur drar balansen starkt åt den decentraliserade produktionens fördel.

"Men centralicerade system som kärnkraften står inte "emot" decentralicerande produktion av andra "CO2-fria" tekniker, utan de kompletterar varandra."

- Nja, det råder nog inte självklart någon reciprocitet i den frågan. Ett i teorin decentraliserat system behöver inte kompletteras, medan ett centraliserat system behöver komplettteras, helst med ett decentraliserat system.

En annan anledning till att komplettering skulle behövas är att det ena eller andra alternativet är uttömt, men där är vi inte.

"Man får heller inte glömma att västvärldens välstånd i allra högsta grad bygger på centralisering som i regel möjliggör effektivare, billigare och miljövänligare processer i allmänhet."

- Det där är naivt på alla plan. Det är västvärldens välstånd som under ca 150 år har försatt oss alla i den knipa vi är, eftersom vi varit oslagbart bäst på att roffa åt oss och förbruka världens ändliga resurser. Det är bara nyligen man har börjat fundera på lösningar och ifall lösningen kan ligga hos oss eller någon annan stans.

"Att peka ut kärnkraften som syndabock och tro att det vid en nedläggning av kärnkraften skulle ploppa upp nya bättre teknologier tycker jag är ett tråkigt och kontraproduktivt tankesätt."

- Att stilla ett upplevt behov med en skadlig produktion i stället för en annan skadlig produktion är ett tråkigt och kontraproduktivt tankesätt. Att börja med att exploatera är de minst skadliga produktionsformerna är bättre men allra bäst, och rent av nödvändigt är att börja fundera på själva behovet. Lite som att snusa i stället för att röka fastän att man vet att det vore bättre med tuggummi, men att man borde låta bli allt det där egentligen.


MATTIAS CARLSSON 2010-11-09        #16124
Svante Axelsson (SNF), Lars-Göran Pettersson (LRF) och Anders Wijkman (Tällberg Foundation) kritiserar Vattenfalls planer på att bygga ny kärnkraft med argumentet att elproduktion med förnybara alternativ redan idag är kostnadsmässigt konkurrenskraftigt och att dessa kostnader kan förväntas sjunka i snabbare takt än kostnaden för kärnkraft vid fortsatt utbyggnad.

Den globala utvecklingen kan förstås i ljuset av olika aktörers bedömningar av produktionskostnaderna för ny elkraft:

• Kostnaderna för vindkraft på land antas av den europeiska vindbranschorganisationen EWEA minska från dagens 56 öre/kWh i bra vindläge, till 46 öre/kWh 2015. Svenska Elforsk antar något lägre kostnader och det internationella energisamarbetet IEA antar något högre kostnader.

• Kostnaderna för vindkraft till havs antas av EWEA minska från dagens 64–95 öre/kWh till 51–77 öre/kWh 2015. År 2030 antar IEA att kostnaderna minskat till 61–72 öre/kWh.

• Kostnaderna för el från solceller är fortfarande relativt höga, men till år 2020 kan installationer på byggnader vara konkurrenskraftiga i många områden.

• Kostnaderna för biobränslebaserad kraftvärme beror i stor utsträckning på förutsättningarna i det enskilda fjärrvärmesystemet, men de ligger ofta under 45–50 öre/kWh år.

• Kostnaden för kärnkraft varierar kraftigt i olika kostnadsuppskattningar. Finansrådgivaren Citigroup har studerat några aktuella exempel och räknar med 64–69 öre/kWh. När det gäller den finska reaktorn i Olkiluoto har kostnaderna ökat så drastiskt att den faktiska produktionskostnaden kan uppgå till 90 öre/kWh.

• Energieffektivisering är generellt mycket lönsamt samhällsekonomiskt och många åtgärder kan genomföras till en lägre kostnad än för ny elproduktion.

...

Vår sammanställning av olika aktörers bedömningar indikerar hur olika tekniker står mot varandra. Det är emellertid möjligt att dra tre tydliga slutsatser:

För det första sjunker kostnaden för förnybar elproduktion i takt med ökad utbyggnad, medan kostnaderna för kärnkraft snarare tenderar att öka.

För det andra är vindkraft på land redan konkurrenskraftig gentemot ny kärnkraft, och vindkraftens konkurrenskraft kan väntas öka efterhand som kostnaderna fortsätter att sjunka.

För det tredje kan även andra förnybara elproduktionstekniker som i dag generellt inte är lönsamma i Sverige, exempelvis solceller, på sikt förväntas bli det.


ANTON STEEN 2010-11-10        #16158
Kunde inte ha sagt det bättre själv :) Det finns en generell övertro på kärnkraftens konkurrenskraft och likaså en mytbildning kring vindkraftens kostnader. Axelsson och co använder för en gångs skull realistiska siffror för olika förnybara kraftslags produktionskostnader. Något som kostnadsjämförelser annars brukar vara dåliga på.

PETTER LINDBERG 2010-11-11        #16168

Replik av Svenskt näringsliv och Svesk energi

http://www.dn.se/debatt/lat-klimatmalet-och-marknaden-styra-valet-av-energislag-1.1206298

Som de nämner i inlägget kan man undra varför Finland fortsätter att planera för ny kärnkraft. Det kan vara för att kärnkraftens el fortfarande är billigare än vindkraft. För nybygget i Olkiluoto kommer de finlänska elkonsumenterna inte behöva betala mer än 35öre/kWh.  


EJ LäNGRE MEDLEM 2010-11-12        #16184
Petter, du får nog citera, jag hittar inte det du nämner i den länkade repliken.

Men som svar på din retoriska fråga är det lätt att föreställa sig att få beslut fattas enbart på rent samhällsekonomiskt rationella grunder. Vem som för tillfället sitter på makt och prestige att styra över subventioner och tillsättningar i ämbeten och statliga bolagsstyrelser samt vilka intressen som har finansiella muskler att i ett pennstreck monopolisera(*) en marknad i stället för att kladda med en massa småskalighet har mycket med beslutsprioriteringarna att göra. Så är det inom alla fält i vårt samhälle. En slags korruptionens osynliga men mycket strukturella lillebror med andra ord.

*) eftersom korsägandet mellan de stora elproducenterna är så etablerat inom kärnkraften går det knappast att tala om oligopol eller kartellbildning.

PETTER LINDBERG 2010-11-12        #16187

Kami, jag föredrar att hålla en diskussion som baseras på fakta och inte löjliga konspirationsteorier? 

Från DN: "Men om det är för dyrt, varför skulle då någon göra denna investering?"
Finland planerar för ny kärnkraft.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article74191.ece


MATTIAS CARLSSON 2010-11-12        #16188
Petter. Var får du 35 öre/kWh ifrån? Har du någon referens?

PETTER LINDBERG 2010-11-12        #16189

Alla dessa källor och beräkningar har jag redovisat tidigare i denna tråd. Jag har tagit siffran 35öre/kWh då vi har effektskatt på kärnkraft i Sverige och avrundat uppåt.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/energi/article508834.ece

30 miljarder är ett fast pris Areva bygger för och därför gäller även produktionskostnaden i denna kalkyl.


ANTON STEEN 2010-11-14        #16198
Petter. Att fortsätta räkna på 35 öre för att det är Arevas pris känns inte seriöst. Om totalkostnaden blir 60 miljarder måste det ju vara denna siffra som används. I slutändan är det ju denna kostnad som skall bäras av elkonumenterna.

EJ LäNGRE MEDLEM 2010-11-15        #16202
Håller med Anton, siffrorna 35 öre / 30 miljarder kr som du nämner är helt oväsentliga utanför Finland. Den faktiska kostnaden (oavsett om det är finska elkonsumenter eller franska skattebetalare som får betala överskjutande belopp) är numera uppskattad till 57 miljarder. Efterföljande projekt i EPR-serien, i franska Flamanville är två år yngre, men är hittills redan uppskrivet till 5o miljarder. Vilket borde ge elpriser i nivå med vindkraft. Tills vidare är det ingen som visat att det går att bygga den nya generationen reaktorer billigare än så, även om det framledes rimligen finns möjlighet att få ner produktionskostnaderna något. Produkter med korta utvecklingscykler som masstillverkas brukar dock gynnas i sådana sammanhang och det är då vindkraftens fördel.

Har förresten hittat en intressant sida på Wikipedia som kan vara värd att läsa/förbättra, Economics of new nuclear power plants.

EJ LäNGRE MEDLEM 2010-11-15        #16204
Finland satsar på vindkraft också, med kraftfulla styrmedel, enligt en artikel i BusinessWeek.

PETTER LINDBERG 2010-11-16        #16217

Att Areva har misslyckats i Finland råder det inga tvivel om. Jag vet inte om det skulle kännas mer seriöst att Areva krävde TVO´s kunder på pengar för merkostnad på sitt kärnkraftverk. Dom gör sig bäst att hålla en god relation till Finlänska elkraftbolag om dom vill fortsätta bygga kärnkraftverk i Finland annars finns det en risk att beställningarna går över till konkurenterna. Då får Areva nöja sig med vinster på sina upparbbetningsanläggningar. Man kan backa bandet och se andra företag som lyckats bättre med sina kärnkraftverk ute i världen. Japan byggde två ABWR-reaktorer på 90-talet inom tidsram och budget. Kan inte se varför byggkostnaderna för kärnkraft inte skulle kunna bli billigare. Ser man för Sveriges del så producerar Vattenfall kärnkraftel för 25öre/kWh inkl effektskatt. Ska Sverige bygga ny kärnkraft önskar jag att de bygger Candureaktorer för att tillämpa Dupic-bränslecykel och slippa uranbrytning för dessa verk. Dessa har byggts tidigare i b.la. Kina.

http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/karnkraft/article2442395.ece

http://www.vattenfall.se/sv/ekonomi.htm?WT.ac=search_success

http://nuclearinfo.net/Nuclearpower/WebHomeCostOfNuclearPower


JOHAN ERLANDSSON 2011-02-10        #16904
Kostnaden för vindkraftverk sjunker och vindkraftselpriset är nu jämförbart med priset på kol-el i vissa regioner, enligt Bloomberg:

"For the past few years, wind turbine costs went up due to rising demand around the world and the increasing price of steel," he added. "Behind the scenes, wind manufacturers were reducing their costs, and now we are seeing just how cheap wind energy can be when overcapacity in the supply chain works its way through to developers."

http://www.grist.org/article/2011-02-07-report-wind-power-now-competitive-with-coal-in-some-regions

MATTIAS CARLSSON 2011-03-09        #17199
En sammanslutning av Sveriges mest elintensiva industriföretag (LKAB, Stora Enso, SSAB mfl) har bildat två gemensamma bolag som ska bygga ny elproduktion i Sverige. Det här är ett sätt för industrierna att "hedga" sig mot stigande elpriser. Om de bygger upp en egen elproduktion som motsvarar deras totala konsumtion (32 TWh i nuläget) så kompenseras eventuella kostnadsökningar på grund av stigande elpriser av att de får mer intäkter från sin kraftproduktion.

Det intressanta för den här diskussionstråden är att det ena - BasEl - vill bygga nya kärnkraftsreaktorer medan det andra - VindIn - satsar på vindkraftverk. Eventuella investeringar i kärnkraft tar naturligtvis tid och än så länge verkar det inte finnas något konkret projekt.

Man har däremot kommit igång med sina vindkraftssatsningar. Sedan 2009 driver man en park med 5 snurror på totalt 10 MW i Skutskär. I slutet av nästa år ska en park med 25 kraftverk med en totaleffekt på 57 MW tas i drift utanför Örnsköldsvik.

Man har ytterliggare några landbaserade projekt på gång där det mest uppseendeväckande är en park med 67 kraftverk i anslutning till Suorvadammen som ligger inklämd mellan Stora sjöfallets och Sareks nationalparker. Kommunernas utredningsmaterial finns här (s.46-).

Strax innan jul gick VindIn dessutom in som delägare i det havsbaserade projekt Blekinge Offshore som ansöker om att få bygga 500 kraftverk med en årsproduktion på 8 TWh i Hanöbukten.

MATTIAS CARLSSON 2011-05-25        #17821
Elforsk har kommit med en ny rapport om kostnader för nybyggd kraftproduktion. Rapporten är en reviderad version av den som kom för 3-4 år sedan och som nämnts tidigare i tråden, om jag inte minns fel.

Investeringskostnaderna räknas om till annuiteter med 6% ränta. Livslängden för känrkraftverk antas vara 40 år, medan vindkraftverken antas hålla i 25 år. Investeringskostnaden för ett kärnkraftverk på 1600 MW antas vara 45 miljarder, om jag räknat rätt. Man beräknar nu att kostnaden för kärnkraft år 2010 var 44 öre/kWh. En vindkraftsanläggning med fem kraftverk a 2 MW ger en produktionskostnad på 57 öre/kWh, medan en större anläggning på 20*3 MW kostar 59 öre/kWh (se Tabell 7.1, s.71). 

Ett roligt tillskott är att deras beräkningsmodell kan laddas ned i ett excelark och man kan själv se vad som händer med kostanderna vid olika beräkningsförutsättningar.

Nya vattenkraftverk kan ge el för 36-46 öre/kWh beroende på storlek (5-90 MW). Kraftvärmeverk som eldas med biobränslen och som har en avsättningsmarknad restvärmen har en elproduktionskostnad på mellan 31 (för 80 MW) och 56 öre/kWh (5 MW). Vattenkraft och biokraftvärme är alltså de billigaste förnybara alternativen om de rätta förutsättningarna finns (tillgång till vatten med fallhöjd, respektive avsättning för värmen).

Kraftvärme från naturgas kostar 38 öre/kWh utan skatter och 50 öre/kWh med skatter. Kolkondenskraft kostar 44 öre/kWh utan skatter och 64 öre/kWh med skatter.

Kostnaden för elproduktion från en liten solcellsanläggning bedöms vara 5,21 kr/kWh.

MATTIAS CARLSSON 2011-05-27        #17842
Enligt en artikel i danska Business.dk har priserna på vindkraftverk gått ner med 20-30% sedan de toppade i slutet av 2009. Prisnedgången förklaras främst av ökad konkurrens bland kraftverkstillverkarna. Tillverkarnas marginaler har pressats och nu börjar det bli svårt att pressa priserna ytterligare.

Lägg därtill att den svenska kronan har stärkts mot Euron (från över 10 kr/euro 2009 till under 9 kr idag) och danska kronan så leder det sammantaget till väsentligt lägre inköpskostnader för svenska vindkraftsprojektörer på bara ett par  år.

En slutsats är att det kommer att bli svårare att pressa kostnaderna för vindkraftverk i Sverige ytterligare framöver. Framtida kostnadsminskningar behöver då komma från teknisk utvekling och effektivare projekteringsprocesser.

TORE NERLAND 2011-06-22        #18209
En stor kostnad som måste räknas in vid kärkraft byggandet är förvarings utrymmen av avfallet. Finaland bygger just nu sitt tunnel system för 3000 millione euro.

http://www.posiva.fi/en/final_disposal/total_costs_and_funding_for_final_disposal

MATTIAS CARLSSON 2011-06-22        #18219
Tore. De svenska kärnkraftsoperatörerna avsätter i storleksordningen 2 öre per producerad kWh till en avfallshanteringsfond för att täcka den här typen av kostnader.

ROLAND ANDERSSON 2011-06-23        #18229
Har man tagit hänsyn till de kostnader som tillkommer när elnätet måste förbättras p.g.a. instabil produktion för vissa produktionsmetoder?

MATTIAS CARLSSON 2011-06-25        #18232
Roland. Jag är lite osäker på om Elforsk ränkat med dessa kostnader. Du kan kolla själv i rapporten. I en annan tråd har jag skrivit en del om kostnaderna för elnät mm vid en omfattande utbyggnad av vindkraften i Sverige:

"Svenska Kraftnät har tidigare gått ut med att det nuvarande eldistributionsnätet får problem att klara mer än 10 TWh. Mer vindkraft kräver investeringar i elnät och kapacitet för att balansera utbud och efterfrågan på elmarknaden. SvK bedömer att kostnaderna för utbyggt stamnät, balanskapacitet mm till uppemot 25 miljarder vid en utbyggnad till 30 TWh vindkraft. Till detta kommer också kostnader för ökade distributionsförluster i näten."

ROLAND ANDERSSON 2011-06-27        #18246
Mattias, jo jag scannade snabbt igenom men hittade ingen information. Vad anser du, vore det rimligt att inkludera kostnaderna? Kanske är det för svårt att få fram en rättvis allokering?

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-06-27        #18249
Det finns ju mycket som tyder på att elnätet behöver investeringar generellt. Vindkraft eller inte så ser distributionsbehovet nog enormt annorlunda ut om tio år jämfört med för tio år sedan, och det är ju ett starkt önskemål att gräva ner ledningar.

Passar man på att vara lite smart kan man kanske hämta in en del av merkostnaderna, men det är också väldigt svårt att separera vilka kostnader som är vilka.

Efter lite diskussioner med en vän på E.On har jag i alla fall fått intrycket att det där med elnät är extremt komplicerad vetenskap och även om jag intuitivt tycker att decentraliserad småskalig brukarnära produktion snarast vore bra för distributionen så går det inte att spekulera i de termerna verkar det som.

Vi har en väldigt hierarkisk centraliserad nättopologi som avspeglar vår avlånga geografi och ett relativt fåtal stora produktionsanläggningar, men samtidigt vet jag inte om en investering om 2,5 miljarder om året i något så nyttigt som en mer flexibel eldistribution är nåt att tjafsa om, det blir väl ett par hundralappar per år och abbonnent.

MATTIAS CARLSSON 2011-06-27        #18250
Roland. Jag instämmer i stort i vad Kami skriver ovan.

Men om vi antar att hela denna kostnaden ska tillföras vindkraften så ger en grov överslagsräkning att kostnaden per kWh stiger med 10 öre. Detta är vid ett antagande om en annuitet på 8%* vilket ger en årlig kostnad på 2 miljarder vilket slås ut på 20 TWh vindkraft (30-10) och ger 10 öre/kWh. Då har jag inte räknat med de ökade distributionsförluster som SvK nämner, men å andra sidan så är nog annuiteten i högsta laget. 

*Framräknad utifrån 5% ränta och 20 års avbetalningstid. Om man istället räknar med 3% ränta och 50 år, så får man en annuitet på 4%

MATTIAS CARLSSON 2011-08-16        #18708
Greenpeace rapporterar om (ytterliggare) förseningar och fördyringar i kärnkraftsprojekten i finska Olkiluoto och franska Flammanville

MATTIAS CARLSSON 2011-08-16        #18709
REN21 - som är en sammanslutning av forskare, intressegrupper och nationella miljö- och energumyndigheter - har kommit ut med sin rapport Renewables 2011 Global Status Report. Där bedömer man att kostnaden för att producera vindkraftsel på land är 5-9 UScents/kWh, motsvarande cirka 30-60 öre/kWh (s.33).

HENRIK HAGMAN 2011-08-18        #18718

Den principiella diskussionen tycker jag är väldigt intressant. Jag tar upp diskussionen som jag och främst Kami hade.

Kami skriver "En förkrossande majoritet av det svenska folket förväntade sig sedermera att kärnkraften skulle avvecklas senast 2010".

Själv anser jag att ett beslut som togs för så lång tid sedan i det här fallet saknar legitimitet. Framförallt pga av att riskerna med ökade CO2-nivåer i atmosfären inte var allmänt kända då omröstningen skedde. Se en folkomröstning som en rättegång, där folket är juryn, då bör ju rimligen dommen omprövas om ny information av omvälvande proportioner framkommer.

"Det räcker att konstatera att ingen kan reglera något i 100 000 år tex, än mindre reglera vad som händer vid ett allvarligt tillbud, eftersom systemen är bland de mest komplexa som mänskligheten har åstadkommit. Den negativa effekten är inte en olägenhet, det är fullt tänkbart game over. Att utnyttja även spillvärmen komplicerar systemet ytterligare, och ökar därigenom risken för olyckor."

Helt rätt, man kan inte bara gräva ner något som kräver 100 000års kontroll, det är orealistiskt, det är delvis därför det är så bra och viktigt med nyare kärnkraftstekniker som kan använda befintligt avfall som bränsle och på köpet minska halveringstiden till rimligare nivåer.

Även vad gäller värsta möjliga utfall för dagens kärnkrafts så är Game Over att ta i. Ja, det kostar människoliv och är väldigt tacksamt att skriva om och rapportera från för dagens kvällspress, då effekterna i värsta fall blir mycket dramatiska (lokalt, ur ett globalt perspektiv) och då man i media dessutom kan dra effektfulla paraleller till kärnvapens effekter. CO2-problematiken å andra sidan leder "bara" till utdraget och utspritt lidande genom bla torka, svält och översvämmningar (om man nu tror på effekterna av global uppvärmning). Min poäng är som vanligt att debatten borde handla om vindkrafts versus CO2-förhöjande tekniker, inte sätta två nära på CO2-neutrala tekniker mot varandra. Vänta isåf med den striden tills vi kommit så långt med CO2-neutrala energislag och effektivisering att användningen av fossilkraft ligger i jämvikt med åtegenerering av "fossilkällorna".

"Hur föreslår du att man objektivt värderar Chernobyl-katastrofens alla kostnader och lidanden, på ett sätt som gör dem neutrala i förhållande med exempelvis vindkraftens konsekvenser för samhället?"

Om man som lite för ivrig kärnkraftsmotståndare siktar fel med den lovande tekniken vindkraft, och låter den expanderande vindkraften ersätta kärnkraft före fossilkraften, ja då blir skadan troligen riktigt stor, om än väldigt svår att skatta  storleken på. Det är därför jag tycker att det är fel att sätta dessa tekniker emot varandra. 

Apropå ett system med centralicerade produktionsenheter:
Ganska stora fristående produktionsenheter kan användas i ett system så stort som det svenska elnätet, reaktorer på drygt 1000MW är inga "gigantiska pjäser" i det svenska elnätet och bör kunna hanteras mycket bättre än de gör idag, ett stort problem är att energimarknaden i sig fungerar dåligt. 

""Skulle politiker styra energipolitiken i för stor utsträckning..."

- Nu är du farligt ute. Det du är ute efter kallas teknokrati och medför inget positivt till mänskligheten."

Vi ser allt för ofta att politiker argumenterar med "fakta" som dom snappat upp i kvällstidningar som grund. Jag anser att man skall bygga viktiga beslut på noga genomförda kvantifieringar och analyser, inte på senste månadens nyhetsflöde.  Men visst uttryckte jag mig otydligt. Jag vill helt enkelt ha en mer objektiv beslutsprocess. Demokrati är en bra bromskloss som oftast leder till stabilitet ;)

""Man får heller inte glömma att västvärldens välstånd i allra högsta grad bygger på centralisering som i regel möjliggör effektivare, billigare och miljövänligare processer i allmänhet."
- Det där är naivt på alla plan. Det är västvärldens välstånd som under ca 150 år har försatt oss alla i den knipa vi är, eftersom vi varit oslagbart bäst på att roffa åt oss och förbruka världens ändliga resurser. Det är bara nyligen man har börjat fundera på lösningar och ifall lösningen kan ligga hos oss eller någon annan stans."

(Ursäkta den inkonekventa formatteringen av texten isvaret, webformuläret bråkar lite med mig) 


Nja, här tycker jag att du hejar på småbondesammhället lite väl mycket. Det säger sig självt att man hamnar i ett tufft läge som nation om alla själva ska odla sin egen potatis, bygga sitt eget hus, hugga sin egen ved, sköta sina sjuka själv, sy sina egna kläder osv.. Storskalighet skapar möjlighet till specialisering, vilket ligger till grund för hela den tekniska utvecklingen, och exempelvis ett mycket effektivt jordbruk, effektiva vaccin mot sjukdommar m.m. m.m..
Visst har det roffats, av vissa nationer mer än andra, och visst finns det nackdelar med storskalighet om denna dras allt för långt eller missbrukas, men jag tycker det är dumt att dra ett likhetstecken mellan storskalighet och egosim och överkonsumtion som du verkar göra.

 ""Att peka ut kärnkraften som syndabock och tro att det vid en nedläggning av kärnkraften skulle ploppa upp nya bättre teknologier tycker jag är ett tråkigt och kontraproduktivt tankesätt."

- Att stilla ett upplevt behov med en skadlig produktion i stället för en annan skadlig produktion är ett tråkigt och kontraproduktivt tankesätt. Att börja med att exploatera är de minst skadliga produktionsformerna är bättre men allra bäst, och rent av nödvändigt är att börja fundera på själva behovet. Lite som att snusa i stället för att röka fastän att man vet att det vore bättre med tuggummi, men att man borde låta bli allt det där egentligen.""

Självklart skall vi effektivisera och minska vår förbrukning och belstning på naturen i största möjliga mån och på bästa möjliga sätt. Det vinner alla på. Men att lägga ner kärnkraften till förmån för kolkraften är inte speciellt intelligent i mina ögon. Men återigen, till motsatsen är bevisad så tror jag på att CO2 från mänskliga aktiviteter driver den globala uppvärmningen, så vi kanske har lite olika utgångspunkt? För om du inte tror att mänskligt genererad CO2 påverkar klimatet förstår jag helt och hållet din motvillighet mot kärnkraft då det om CO2-problematiken inte fanns skulle finnas betydligt mindre anledning att värna kärnkraften i dagens energisystem.


JOHANNES WIKSTRöM 2011-08-18        #18722
Lite roligt med det där om kostnaden för socellsanläggningen. Jag har nämligen just satt upp en om 2 kW effekt. Den beräknas ge ca 2000 kWh per år. Utan bidrag så har jag betalt ca 100 000 kr. Skulle kostnaden vara 5 kronor/kwh så bör livslängden vara satt till 10 år i beräkningen. Jag hoppas för min egen del att den håller lite längre än så. 25 år håller de ju tveklöst vilket ger en kostnad på 2kr/kwh. Jag tycker att 5 kronor är lite väl pessimistisk för solel.

MATTIAS CARLSSON 2011-08-18        #18725
Johannes. I beräkningen ingår också kostnaden för att finansiera anläggningen. Jag antar att räknar med en annuitetsfaktor. Om man till exempel räknar med att man måste ta ett lån* till 6% ränta (riskfri ränta + en liten riskpremie) som ska betalas av på 25 år så får man en annuitetsfaktor på 0,08, vilket multiplicerat med investeringskostnaden ger att den finansieringskostanden är 8000 kr/år, eller 4 kr/kWh. Med dom förutsättningarna så hamnar vi ganska nära Elforsks siffror.

*Om du istället finansierar med sedan tidigare sparade pengar så antas det att du hade kunnat fortsätta spara dessa pengar till den givna räntan

JOHANNES WIKSTRöM 2011-08-19        #18726
Jag instämmer helt med att man måste ta med kapitalkostnader i beräkningen. Ibland kan det dock finnas en poäng i att förenkla räknandet, min förenkling kom ju ändå ungefär lika nära som Elforsk siffror. 

Ser dock att de i rapporten förutsätter att "Vid beräkning av 
produktionskostnader används dagens  aktuella bränslepriser, skatter och 
stöd," Då stödet är 60% för dessa anläggningar så hamnar vi ju under 2 kronor iallafall.

Det här var ju lite från ämnet i diskussionen men kanske kan fortsättat i någon annan tråd.

MATTIAS CARLSSON 2011-08-19        #18730
Elforsk anger för alla produktionstekniker kostnader både med och utan skatter/bidrag. Dessutom gör man prognoser för kostnaderna om 10-15 år. Se Tabell 7.1-7.4 i rapporten. När det gäller solceller så verkar de inte räkna med subventionen på 60% som du nämner, oklart varför.

Jag håller med om att vi bör återgå till diskussionens rubrik, dvs kärnkraft och vindkraft.

MATTIAS CARLSSON 2011-09-16        #19050
Energysavvy - som verkar vara någon form av infosida och mjukvaruutvecklare för energieffektivisering - har räknat på kostnaderna för att bygga ett kärnkraftverk jämfört med att effektivisera fram samma mängd el.

Enligt deras beräkningar så motsvaras ett nytt känrkraftverk av att effektivisera elanvändningen i 1,6 miljoner eluppvärmda villor med 30%. Effektiviseringsalternativet kostar hälften så mycket (och genererar fler arbetstillfällen) som kärnkraftsalternativet. Intressant och illustrativt. Läs mer om (enkla) beräkningar och antaganden på länken.

Tipstack till Hans Nilsson på Fourfact.com

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-09-22        #19087
SVT rapporterar att kostnaden för avveckling av Barsebäck blir 61% dyrare. Planen spricker, fonderna räcker inte och det får genast återverkan på elpriset med 3,7 öre (från kärnkraften förmodar jag).

MATTIAS CARLSSON 2011-09-22        #19088
Kärnkraftverkens inbetalningar till avvecklingsfonden höjs från 1 öre till 3,7 öre per producerad kWh. Detta bör framförallt påverka ägarnas vinster. Elpriset påverkas förmodligen i mindre omfattning, om ens någon.

Marginalkostnaden för produktion i befintliga känrkraftverk är låg relativt elpriset. Att dessa kraftverk nu får en något högre marginalkostnad bör inte påverka produktionen och därmed inte heller elpriset. I alla fall inte på kort sikt. På längre sikt kanske det styr hur länge man håller kraftverken i drift och då påverkas också elpriset.

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-09-28        #19137
+2,7 öre tycker jag låter ganska mycket. Det kommer definitivt att ha kännbar påverkan på lönsamheten i branschen.

Men jag håller med om att (ifall jag tolkar dig rätt) kärnkraftbolagen har goda möjligheter att kompensera detta genom att hålla verken ur drift. Hålls verken ur drift går priset snabbt upp på ett sätt som gör att vattenkraften blir rent otroligt lönsam, för där är det seriöst låga marginalkostnader. Och det är ju som bekant samma bolag som äger vattenkraften som håller kärnkraftverken i ständiga reparationer på de märkligaste tidpunkter. Det bör man komma ihåg när man pratar om marginaleffekter.

Vi har välfyllda vattenmagasin. Vattenfall sitter nog som bäst och räknar på hur man ska lägga upp vinterschemat för kärnkraften få ut maximalt av vattnet. Reaktorerna är gamla och säkert i stort sett avskrivna och amorterade och kostar nog förhållandevis lite att ha stillastående, så de torde vara kraftfulla verktyg för att styra tillgången på ett sådant sätt. Först när den samlade vattenkraften i norden når sitt kapacitetstak finns det anledning att börja fundera på att sätta igång fler reaktorer.

MATTIAS CARLSSON 2011-09-29        #19140

Rörliga kostnader per producerad kWh i det nordiska elsystemet (http://svenskenergi.se/upload/Om%20el/Fakta%20om%20elmarknaden/Filer/Utbudskurva%20Norden.ppt)

Nja, jag tror inte riktigt att du tolkar mig rätt. Även om du kanske har en poäng i det du skriver också.

De rörliga kostnaderna för att producera el från känrkraftverk är långt under elpriset. Givet detta så bör kärnkraftverkens ägare vilja producera så mycket el som möjligt under ett år*. En höjning av de rörliga kostnaderna med 2,7 öre/kWh kommer inte att påverka ägarnas beslut om produktionsnivå, och därmed inte heller elpriset, på kort sikt. Däremot så kommer ägarnas vinster från kärnkraftverken att falla. På längre sikt är det möjligt att skatten påverkar beslut om man ska investera i åtgärder som förlänger anläggningarnas livslängd.

*En brasklapp här är dock att den (bristande) konkurrenssituation som vi har på elmarknaden idag kan förändra det resonemang som jag för ovan. De stora elbolagen kan hålla nere kärnkraftsproduktionen för att pressa upp elpriserna. Jag har dock svårt att se att det skulle förändras i någon större utsträckning av den nya avgiften

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-09-29        #19144
Vi får nog vara oense just om huruvida 2,7 öre/kWh är mycket eller lite =).

Annars är väl det som saknas att reflektera över den begränsade momentana kapaciteten för de olika slagen, för det är den som i kombination med att det är så få och stora aktörer ger upphov till de "märkliga" fluktuationerna i pris. Det saknas incitament för effektivitet i produktionen eftersom det är lättare att öka marginalen genom att begränsa (den momentana) tillgången. Det saknas incitament att maximera produktionen eftersom samma ägare i stor utsträckning kontrollerar dominerande enheter inom olika produktionsslag, vilka egentligen borde konkurrera med varandra.

Som du ser i diagrammet du länkar till är det en enorm skillnad i förhållandet mellan vattenkraft och kärnkraft (faktor 2) respektive vattenkraft och oljekondens (faktor 10). Det lönar sig inte att låta kärnkraften utgöra marginalpris utan det är ett självklart val för tex Vattenfall att se till så att det vid så många tillfällen som möjligt är (dansk) oljekondens som sätter priset. Då närmar sig marginalen för allt vatten man kan släppa fram förmodligen fyrsiffriga procentsatser.

Det enda som står emot detta är politiskt tryck att hålla igång kärnkraften verkar det som. Vattenfall närmast hånflinar ju åt den elintensiva industrin, så customer är verkligen inte king i denna marknad.

Hur som helst är det enligt samma diagram möjligt att göra tolkingen att den dyrare tredjedelen av kärnkraften, med ett påslag om 2,7 öre kanske kommer att kunna likställas med rena och moderna värmeverk. Då är det väl bara tillgången till bra bränsle som avgör hur mycket av denna kärnkraft som kan avskaffas och hur snart. Kanske nåt att glädjas åt?

MATTIAS CARLSSON 2011-09-29        #19148
Jag håller i stort med dig om din beskrivning av problemen kring bristande konkurrens på elproduktionsmarknaden.

Men om det är som du säger att det är ett politiskt tryck för att hålla igång kärnkraften som gör att den fortfarande är i drift så borde väl inte det påverkas av den höjda avgiften?

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-11-07        #19346
Det verkar som att industrin är ganska oroad av de höjda avfallsfonderingarna...

Debattartikel i SvD av IVA: Avgiftshöjning slår mot kärnkraften
Svar från Miljörörelsen: Kärnkraft ska inte subventioneras

JOHAN ERLANDSSON 2011-11-14        #19377
Större vindkraftsparker ger dyrare el än mindre. Den lite förvånande slutsatsen kommer Department of Energy fram till:

http://www.grist.org/wind-power/2011-10-20-big-wind-farms-cost-more-than-small-ones

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-11-14        #19390
Tydligen bland annat för att större (>20MW) parker kräver avsevärt krångligare tillståndsprocesser i USA. Hur är det med detta i Sverige?

Den andra delförklaringen är att stora parker kräver framdragning/förstärkning av anslutande ledningsnät. Detta borde vara relevant i Sverige som ju har en mycket hierarkisk nättopologi med ett fåtal tunga produktionsställen på ett kraftigt stamnät och ju längre ut i grenverket man kommer från dessa ett allt klenare nät som bara är tänkt att "skicka ström i en riktning". Gäller det alltså i Sverige att stora vindkraftparker kan bara finnas i omedelbar anslutning till stamnätet?

Jag undrar också om det lokala engagemanget i det småskaliga alternativet kan vara en del av förklaringen till de lägre produktionskostnaderna. Det här relaterar ju också till diskussionen om skatt och vindkraftkooperativ.

ANTON STEEN 2011-11-15        #19394
Det är nog svårt att dra några slutsatser om detta i Sverige. Jag vet exempel på både mindre och större parker som har varit billigare än genomsnittet. Det beror på en lång rad faktorer. Vind och elanslutning är de viktigaste. Närhet till stamnätet kan vara en fördel för en stor park men en stamnätsanslutning är också dyr så det är ingen självklarhet. Anslutning till regionalnätet kan vara bättre. Tillståndsprocessen blir i regel billigare för fler verk eftersom i princip samma krav på MKB ställs för mindre parker. En mindre park kanske däremot inte överklagas vilket blir billigare. Förutsättningarna för anläggningsarbeten och olika typer av fundament spelar också in. 

Priset på själva vindkraftverket är också avgörande. Här spelar både "marknadspriset" och projektörens upphandlingsförmåga in. Eurokursen slår också hårt på kalkylen. 

Att kooperativ vindkraft blir billigare har jag svårt att se. Möjligen ökar det lokala engagemanget vilket kan undvika onödiga överklaganden. 

MATTIAS CARLSSON 2011-11-15        #19395
I Elforsk rapport (s.71) om kostnader för olika elproduktionstyper anges inga större skillnader i kostnad för vindkratsparker på 1, 10 eller 60 MW. Den största parktypen är något dyrare än de två mindre.

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-11-15        #19397
Då kan man säga att Elforsk bekräftar att det inte finns någon stordriftsfördel, åtminstone vad gäller själva parken.

Notera dock:

Investeringarna avser uppförande i ”standardlägen”, dvs i den specifika
investeringskostnaden beaktas inte speciella lokaliseringsanknutna kostnader
som t.ex.:
• Långa kylvattenkanaler
• Nya anslutningsvägar
• Långa el-/kraftledningar till högspänningsnät – se nedan



Vilket torde bekräfta att platsens läge i förhållande till elnätet och dess lokala kapacitet kanske har större påverkan.

MATTIAS CARLSSON 2011-11-23        #19428
Mer om elnätsproblematiken på Second Opinion:

– I dagsläget är elnätets begränsningar troligtvis den största flaskhalsen för hur mycket vindkraft som på kort tid kan byggas i Sverige. På vissa ställen finns det helt enkelt ingen ledig kapacitet i elnätet och processen för att få till stånd ökad kapacitet är i många fall problematisk och lång. Det kan ta upp till tio år för en ny stamnätsledning, vilket är mycket längre än tillståndsprocessen för själva vindkraftsparken, säger Svensk Vindenergis elnätsansvarige Mattias Wondollek

MATTIAS CARLSSON 2012-01-30        #19903
Mark Lynas skriver om kostanderna för havsbaserad vindkraft. Bra och insatt diskussion i kommentarsfältet

MATTIAS CARLSSON 2012-03-20        #20234
Bloomberg New Energy Finance rapporterar om fallande priser för vindkraftverk

The latest edition of the Wind Turbine Price Index (WTPI) from Bloomberg New Energy Finance, the leading firm for clean energy analysis, shows that contracts signed in the second half of 2011 for 2013 delivery fell to EUR 0.91m/MW ($1.21/MW), down 4% from six months earlier and well off their five-year high of EUR 1.21m/MW in 2009.
...
The sixth issue of the WTPI shows prices falling in the second half of 2011 in all parts of the world as Chinese manufacturers competed strongly for orders, even in developing markets such as Brazil, Chile, Ecuador, Pakistan, Ethiopia and Australia. The survey revealed procurement officers and turbine manufactures sharing a generally negative outlook on prices; most anticipate further moderate declines in turbine prices in 2012 and 2013. They don’t expect prices to recover until at least 2014.
...
Bloomberg New Energy Finance’s analysis has previously shown that power generated by the world’s best new wind farms can achieve costs of 6.5 US cents per kWh, compared with the same per kWh for coal-fired power stations. By 2016 the firm expects the median new wind farm worldwide to be competitive with coal-based power with no subsidies.


6,5 US cents motsvarar ca 44 öre. Elforsk (s.71-72) bedömer att kostnaden för ny vindkraft i Sverige är knappt 60 öre/kWh och att denna kostnad sjunker ner mot 50 öre/kWh under en tioårsperiod. Jag kan inte riktigt se varför skillnaden mot Bloombergs beräknade kostnad är så pass stor. Men det kan bero på att man har olika systemavgränsningar för sina beräkningar; lägre installationskostnader i andra länder; eller på att man har räknat med andra avkastningskrav. I Elforsks siffror så ingår ett avkastningskrav på 6%.

ps. Bloomberg New Energy Finance har ett omfattande arkiv av podcasts om förnybar energi mm

MATTIAS CARLSSON 2012-04-04        #20374
Energimyndigheten har tagit fram en rapport om möjligheterna att använda luftskepp vid uppförande av nya vindkraftverk

Orsakerna till att transport och logistikfrågorna blivit alltmera centrala för utbyggnaden av vindkraften är flera. För det första krävs omfattande infrastrukturutbyggnad på och omkring de platser där det etableras större vindkraftsanläggningar. För det andra byggs många av de nya anläggningarna i känsliga naturmiljöer vilket negativt kan påverka djuroch växtlivet eller på annat sätt påverkar naturgeografin negativt. För det tredje är vägnätet i de aktuella utbyggnadsområdena ofta av sämre standard vilket innebär att det ofta krävs omfattande upprustning av vägstandarden för att klara av det ökade trafikarbetet. För det fjärde är kapacitetsproblem och störningsproblem på det allmänna vägnätet, med bland annat ökad dispenstrafik, en stor och växande samhällsekonomisk kostnad som uppmärksammats i samband med vindkraftsutbyggnaden. För det femte är säkerhet och trygghet i transportsektorn ett tema som alltmer apostroferas. Generellt gäller att lastbilstrafik, som är huvudalternativet för transporter vid byggnationen av ny vindkraft, är förknippade med mer olyckor och skador än andra transportsätt.

En möjlig lösning på flera av de problem som berörts ovan är att använda luftburna system, lyftballonger, luftskepp och hybridluftskepp, som kommit till ett nytt utvecklingsstadium under 2000-talet. Orsaken till det ökade intresset för denna nygamla teknik är de transport och logistikutmaningar som olika industrigrenar möter som opererar i områden med dåligt utvecklad eller obefintlig infrastruktur

MATTIAS CARLSSON 2012-05-10        #20690
Nyhetsbyrån Reuters rapporterar om att nya kärnkraftsreaktorer blir dyrare än vad man tidigare räknat med:

A report from the Times newspaper on Monday said French nuclear developer EDF had raised the cost of building a nuclear power plant to 7 billion pounds from 4.5 billion pounds last year.

"If the latest cost figures are true, new nuclear power plants in the UK are not commercially viable," Citi analyst Peter Atherton told Reuters.
...
Factoring in the new 7 billion pound construction cost and a standard 15 percent return on investment, EDF would charge about 166 pounds per megawatt hour of electricity produced from its proposed atomic plants - requiring a government handout of 115 pounds per megawatt hour, he said.
...

Current power prices are far too low - at 51 pounds per megawatt hour - to justify commercial investment into nuclear power without government help.

Kostnaden för el från kärnkraftverk beräknas alltså bli drygt 1,80 kr/kWh.
I beräkningarna så har man förvisso räknat med ett avkastningskrav på 15% av investerat kapital. Med lägre avkastningskrav så sjunker också det pris på el som kärnkraftsoperatörer skulle vilja ha för att bygga nya reaktorer. Men det blir ändå väsentligt högre än nuvarande elpriser och alternativa elproduktionsformer.

Det beräknande kärnkraftspriset är t
re-fyra gånger högre än de elpriser vi är vana vid i Sverige. Enligt Elforsk så ger landbaserad vindkraft idag 10% i avkastning på investerat kapital vid elpriser kring 70-75 öre/kWh, medan havsbaserad vindkraft behöver kring 1,20 kr/kWh.

Elforsk räknar med att ny kärnkraft ger 10% i avkastning vid ett elpris på 66 öre/kWh. Men då har Elforsk räknat med andra kostnader för nya reaktorer än vad Reuters rapporterar om ovan.

Tipstack till Supermiljöbloggen


EJ LäNGRE MEDLEM 2012-06-01        #20779
En opinionsartikel från centervänliga Skånskan sammanfattar ett inslag från Ekot. 30 miljarder saknas enlig förvaltarna själva i kärnavfallsfonden. Det behövs en snar höjning från 2 till 6 öre/kWh för att få in pengarna så att skattebetalarna inte får stå för även den delen av kärnkraftnotan. Kärnkraftvänlige centerministern svarslös.

MATTIAS CARLSSON 2012-06-19        #20874
Enligt den europeiska branschorganisationen för vindkraft (EWEA) så kostar det drygt 60 öre/kWh (68 Euro/MWh) att producera vindkraftsel i Sverige. I Danmark är kosnaden 60 Euro/MWh. Detaljerad beräkning för Sverige finns här.

EJ LäNGRE MEDLEM 2012-12-14        #21622
Prislappen för framtidens reaktortyp vid både Olkiluoto och Flamanville är uppjusterad igen från 6 till 8 miljarder euro, att jämföra mot budgeterade 3 miljarder.

MATTIAS CARLSSON 2013-02-13        #21879
I Australien bedöms nu kostnaden för el från nya vindkraftverk vara lägre än kostnaden för el från nya kolkraftverk. Vindelen kostar 50-70 öre/kWh, medan kolel kostar 80 öre/kWh exklsuive skatt och 110 öre/kWh med koldioxidskatt.

MATTIAS CARLSSON 2013-02-19        #21928

De som vill bygga kärnkraft i Storbritannien kräver statliga prisgarantier kring £100/MWh (~1 kr/kWh) i åtminstone 20 år framåt. Det pågår en politisk diskussion om denna prisgaranti ska sträcka sig hela 40 år in i framtiden. Marknadspriset för el i Storbritannien är ungefär hälften av den föreslagna prisgarantin.

The government argues that despite the problems getting new nuclear plants built it is essential to keep nuclear power alongside renewable energy and new gas plants to keep prices lower and help reduce the risk of over-relying on one technology. Long term the government hopes to build up to 16GW of new nuclear power to help diversify the energy sources, also including renewable energy and new gas power, to keep prices down and make the UK more resilient to supply problems with one technology.


MATTIAS CARLSSON 2013-02-25        #21989

SKBs beräknade kostnader för en framtida rivning av de svenska kärnkraftreaktorerna kan enligt Vetenskapsradion ha underskattats med uppemot 50 miljarder kronor. Vetenskapsradion har utgått från de erfarenheter man har av rivningar i USA och Tyskland.


MATTIAS CARLSSON 2013-05-31        #22429
Ny Teknik rapporterar om att Tepco - som driver/drev kärnkraftverket i Fukushima - nu begär ytterligare 40 miljarder kronor i stöd från den japanska staten. Om det godkänns så har de efter haveriet fått totalt 250 miljarder i stöd. Stöden används främst till att ersätta boende och näringsliv som drabbats av haveriet.

En reflektion är att detta bör tas in i diskussionen om kärnkraftsägares försäkringsansvar. I Sverige gäller att:

1) en anläggningsinnehavares alla tillgångar kan tas i anspråk för att betala ersättning vid en olycka
2) innehavaren måste garantera - via försäkring eller annan ekonomisk säkerhet - att minst 1,2 miljarder Euro finns för ersättning vid en olycka

250 miljarder kronor är väldigt mycket mer än 1,2 miljarder Euro...

Vattenfall
har ett eget kapital på drygt 150 miljarder kronor...

MATTIAS CARLSSON 2013-06-18        #22463
Tidigare i den här tråden diskuterades värdet av att ersätta gamla vindkraftverk med nyare varianter som är både större och effektivare. Samtidigt finns ett visst andrahandsvärde för det nedmonterade verket som säljs till Östeuropa eller Afrtika/Asien.

Renewable Energy World har en bra översiktlig artikel kring detta
. Det verkar dock som om andrahandsvärdet har sjunkit kraftigt i takt med att marknaden växer.


With manufacturers' warranty periods typically lasting between eight and 20 years, the desire to avoid potentially expensive repairs is a big motivation for replacing turbines that may still be working perfectly well. Reliability drops dramatically with age and any scarcity of spares also drives up O&M costs. As well as the far greater income from increased generation, modern turbines fail far less often than their predecessors, some past failures occurring even with new units.
...
Selling the old turbines from a repowered farm can significantly offset other project costs. Well-maintained turbines can run for many further years and the buying market is international — Vietnam, South America, Romania, Bulgaria, Poland, Turkey — with second-hand turbines sold directly by the new developers or via specialist intermediaries. Projects with certain grid or height limitations in countries like the UK are also willing buyers of pre-owned turbines.

But not all decommissioned turbines will end up being re-used and the reconditioning cost has to be compared with the eventual sale price. This market is volatile and, as more old turbines have come onto the market, so the prices on offer have fallen.

"At Schneebergerhof, we were able to sell the old 1.5 MW turbines for more than €500,000," says Sebastiani. "Today, the market is full of old turbines and we would probably only get €200,000 to €250,000. We don't normally include the selling price of the old turbine in the financial calculation. If we get a good secondhand sale price, then that's the icing on the cake." 


MATTIAS CARLSSON 2013-07-22        #22565
Det svenska vindkraftsbolaget Arise meddelar (s.5) att de vindkraftsparker de nu håller på att bygga har en investeringskostnad på i genomsnitt 4,6 kr per års-kWh. För ett par år sedan var kostnaden 5-5,5 kr, och i det inledande inlägget i den här tråden räknar Anton med 4,9 kr/års-kWh.

MATTIAS CARLSSON 2013-10-22        #22863

Stobritanniens regering har kommit överens med det energibolaget EDF om prisvillkoren för ett nytt kärnkraftverk i landet. Regeringen ger en prisgaranti på £92,5 per MWh. Med nuvarande växelkurs motsvarar det 96 öre per kWh. Garantin ska gälla i minst 35 år.

Dessa prisvillkor bör ge en god indkation på vad som krävs för att ny kärnkraft ska byggas även i Sverige. Eller är det någon som misstycker?


MATTIAS CARLSSON 2013-10-22        #22864
George Monbiot kommenterar och kritiserar överenskommelsen i The Guardian. Monbiot kritiserar inte stödet till känrkraft i sig utan till metoden man valt för stödet som ger onödigt höga kostnader för skattebetalarna och ett alltför bidrag till teknologisk utveckling.

Seven years ago, I collected all the available cost estimates for nuclear power. The US Nuclear Energy Institute suggested a penny a kilowatt hour. The Royal Academy of Engineering confidently predicted 2.3p. The British government announced that in 2020 the price would be between 3 and 4p. The New Economics Foundation guessed that it could be anywhere between 3.4 and 8.3p; 8.3 pence was so far beyond what anyone else forecast that I treated it as scarcely credible. It falls a penny short of the price now agreed by the British government.

...
I understand that, with a project this big and timeframes this long, the government needs to pick a technology, but you would expect it to try to pick a winner. The clunky third-generation power station chosen for Hinkley C already looks outdated, beside the promise of integral fast reactors and liquid fluoride thorium reactors. While other power stations are consuming nuclear waste, Hinkley will be producing it.

An estimate endorsed by the chief scientific adviser at the government's Energy Department suggests that, if integral fast reactors were deployed, the UK's stockpile of nuclear waste could be used to generate enough low-carbon energy to meet all UK demand for 500 years. These reactors would keep recycling the waste until hardly any remained: solving three huge problems – energy supply, nuclear waste and climate change – at once. Thorium reactors use an element that's already extracted in large quantities as an unwanted byproduct of other mining industries. They recycle their own waste, leaving almost nothing behind.


BJöRN ST 2022-11-22        #24899
MEN: "Jag har för Olkiluoto räknat med en livslängd på 40 år (rak amortering) och en kalkylränta på 5 %. Antaganden för vindkraft: Investeringskostnad: 30 miljoner (inklusive väg, nät, elanslutning etc) Installerad effekt: 2 MW Fullasttimmar/tillgänglihet: 35 % Driftskostnad: 15 öre/kWh (inklusive försäkringar, arrenden etc) Finansiella kostnader: Jag har för vindkraften räknat med en livslängd på 25 år (rak amortering) och en kalkylränta på 5 %. Alla dessa faktorer tillsammans ger en total kostnad för kärnkraften på 40 öre/kWh och för vindkraften 47 öre/kWh. Kärnkraften är alltså enligt denna kalkyl 7 öre billigare än vindkraften. Observera dock att totalkostnaden för Olkiluoto inte än känd. "
en massa tendensiösa saker.... 25 år... dream on iaf inte hittills visat.... kärnkraft visat 60år+ Att jämföra med Olkiluoto som är ett forskningsprojekt är riktigt amatörmässigt.... varföa inte jämföra med de koreanska eller ryska reaktorerna som byggs brett? från 25 till 20 ökar kostnaden ör vind med 20% dvs 56öre/kWh och från 40 till 60 år lägre.... 27 öre/kWh well........ ser ingen kostnad för den reserveffekt som erfodras då anläggningarna inte levererar..... de 35% so sägs för vind gällde inte 2021 iaf (med 5.000 anläggningar) då landade man på under 30% (26% enligt siffror från svensk vindenergi) då blir det 75öre/kWh dvs som jag så ofta skriver... 3ggr dyrare på anläggningsnivå MEN reserv effekten som behövs torde göra att elpriset blir 6ggr högre för vind

Logga in för att svara


Produkter

Småskalig vindkraft (33)
Vindandelar (2)
Belysning (1)
El (3)
Hybridsystem solceller/vindkraft (4)
Värmeväxlare för varmvatten (2)
Solfångarsystem (2)
Solceller (2)
Energimätare (3)
Energikonsulter (2)
Varmvattensparande produkter (4)
Standby-stoppare (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 3122 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik