Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Ekonomisk tillväxt   

Tillväxtkritiken har nu nått in i Nature

JOHAN ERLANDSSON 2010-12-15        #16443

Vi har i dag modernare teknik än detta. Men har utsläppen och resursförbrukningen minskat?

Häromdagen utropades från Miljödepartementet det glada budskapet att Sverige nu minskar växthusgasutsläppen med rekordfart. Med en uppenbar brist på helhetssyn ignoreras både utsläpp härrörande från import och utrikes sjö- och flygfart. Utsläppen sägs till och med vara på rekordlåg nivå överhuvudtaget, men vi får hoppas att det mer är ett uttryck för slarv från pressekreterare Bodén än vad Carlgren verkligen vill säga. Men det allra märkligaste är kanske att lågkonjunkturens betydelse för minskade utsläpp mest nämns i förbifarten. Carlgren och Bodén, här är en liten snabbkurs i tillväxtkritik, skriven av Peter Victor och publicerad i Nature.

Peter Victor, ekonom från York University i Toronto, skrev en kort text om den ekonomiska tillväxtens tillkortakommanden i Nature, publicerad 18 november 2010. Här är ett ännu kortare sammandrag:

Vi har nu passerat och är på väg att passera fler planetära gränsvärden. Vikten på omsatt material, fossila bränslen och biomassa ökade med 800 % under 1900-talet. Under samma tid ökade befolkningen från 1,6 miljarder till 6 miljarder, allt till en följd av en aldrig tidigare skådad ekonomisk tillväxt. Nyttan och kostnaden  för denna tillväxt är förvånansvärt orättvist spridd över världen.

Många sätter hoppet till grön tillväxt, att kunna frikoppla ekonomisk tillväxt från ökad miljöpåverkan. Men en sak som då ofta glöms är reboundeffekten, att tekniska framsteg helt eller delvis äts upp av ett förändrat beteende. Den förste som noterade detta samband var ekonomen W.S. Jevons, som såg att effektivare ånglok åtföljdes av ökad total kolförbrukning. Ett ånglok från 1910 var ungefär 36 gånger energieffektivare än ett från 1760, men samtidigt hade användandet av ånglok ökat med 2 000 gånger och gett en kraftigt ökad kolkonsumtion.

Att satsa på tjänstesektorn kan köpa oss tid, men inte om vi bara flyttar produktionen till andra länder.

En ekonomi som växer med 3 % varje år måste minska sin utsläppsintensitet (mängd koldioxid per BNP-enhet) med 6 %. För en ekonomi som inte växer räcker det med en minskning på 3,2 %. Fortfarande en enorm utmaning, men ändå nästan hälften jämfört med tillväxtscenariot.

Följande talar för att rika länder bör begränsa sin ekonomiska tillväxt:
1. Fler och fler bevis pekar på att ökad ekonomisk tillväxt inte ger oss ökad lycka
2. Vår tillväxt har varit orättvis och har skapat stora klyftor som ger oss problem
3. Utvecklingsländer får mindre möjlighet att växa om utvecklade länder skapar ett allt större ekologiskt fotavtryck

Det finns nu några olika mått för att mäta verklig utveckling istället för bara BNP, till exempel Daly's Index of Sustainable Economic Welfare (ISEW) och Genuine Progress Indicator (GPI). Dessa visar att BNP inte hänger ihop med social och miljömässig utveckling, för utvecklade länder.

Kortare arbetstid är ett enkelt första steg mot en mer hållbar ekonomi. Andra åtgärder är bättre insatser för att begränsa fattigdom, en stabil befolkningsnivå,  och hårdare regler kring miljö och resurser.

Det är möjligt att nolltillväxt inte är tillräckligt, att vi till och med måste krympa ekonomin. Det kommer i så fall innebära stora förändringar för samhället, men kan vara nödvändigt för att vi ska hålla oss inom planetens gränsvärden.

Det pågår en debatt om huruvida kapitalism är förenligt med en jämviktsekonomi eller krympande ekonomi. Klart är i alla fall att en del sektorer kommer att behöva växa, till exempel förnybar energi.

Institutioner som har skapats kring en växande ekonomi måste förändras -och det är en stor utmaning som det ännu inte finns några svar till hur det ska gå till.

Alla länder, både rika och fattiga, måste ställa om så att de bara utnyttjar så mycket av jordens resurser som är hållbart. Om det görs på rätt sätt kan det leda till mer tillfredställande och meningsfulla liv för oss alla.




Nature
 
468,
 
370–371
 
(18 November 2010)
 
doi:10.1038/468370a
Published online
 



MARTIN SAAR 2010-12-15        #16444
Hej Johan!
Håller med om att Miljödepartementets utspel om minskade utsläpp i Sverige 2009 och därmed att vi skulle använda mindre fossil energi  är minst sagt förbryllande. Det kan inte vara annat än ett stort hjärnsläpp eller ett exempel på den nuvarande regeringens "tvärtom-politik" att säga en sak men göra eller dölja" vad som egentligen är sant.

ASPO Sverige hade en träff med politiker om peak oil (PO),  i torsdags, 9/12. Representerade av Roger Tiefensee (c) vice ordf i Näringsutskottet och Lise Nordin (mp) jordbruksutskottet.
Båda politikerna bekräftar denna okunskap om indirekta utsläpp vid produktion av varor som vi importerar liksom att utsläpp från flyg och sjöfart inte ingår i räkenskaperna. Precis som du skriver i ingressen.

Och utsläppen är ju som bekant konsekvensen av att använda fossilt bränsle inkl olja.

Bristen på olja (PO) och energi devalveras, av dessa två politiker, till ett problem att få fram nytt bränsle till transporter i samhället. När bristen på olja (PO) i själva verket handlar om våra möjligheter att få fram livsmedel. Livsmedelsproduktionen är den sektorn i samhället som använder mest fossila bränslen i samhället. 

Annars uppskattar jag att du publicerar en kort text av Peter Victor om den ekonomiska tillväxtens tillkortakommanden från Nature.

Jag ställer upp på det mesta han skriver med undantag av påståendet "Kortare arbetstid är ett enkelt första steg mot en mer hållbar ekonomi." Hur ska det gå till ? De fossila bränslena omfattar idag över 200 energislavar per person i Sverige och inom andra OECD-länder. Dessa energislavar jobbar dygnet och året runt för att vi ska kunna upprätthålla vår nuvarande livsstil, som kräver 200 kWh per person.
Tvärt om kommer vi att få jobba mer i tid för att kunna klara av att ratta runt
våra liv med mindre fossil energi.
 

MAGNUS BILLBERGER 2010-12-15        #16445

Martin, det sista stycket du skriver kan nog uppfattas som synnerligen kontroversiellt. Jag tycker att du med din skrivning har lyckats kondensera ner peak fossil och dess konsekvenser till något väldigt konkret. För gemene man är hela tankeförloppet så utmanande att det blir oacceptabelt och de allra flesta är nog benägna att skjuta detta ifrån sig. De båda politiker du refererar utgör tydliga exempel.

Jag använde ungefär samma resonemang som du ovan när jag igår diskuterade peak oil men en kollega. Det som gör ovanstående särskilt värdefullt som argument är att man kan komma bort lite från de åtekommande argumenten om att marknadsekonomin kommer att lösa detta. Det kan visserligen vara så att man börjar göra flytande bränsle av kol i större omfattning och att man blir bättre på att extrahera återstående oljemängder, men man står fortfarande inför det faktum att våra 200 energislavar är på väg att minska i antal och det med ett accelererande tempo. Om fortsätter med den liknelsen och försöker omsätta IEA:s senaste WEO så har vi blivit av med 10-20% av dessa energislavar redan om 10 år genom en kobination av minskad tillgång och ökad konkurrens från övriga världen. Och till 2050 är det nog ganska optimistiskt att hoppas att vi skulle ha mer än kanske en fjädedel kvar.


JOHAN ERLANDSSON 2010-12-15        #16446
Martin, skriv gärna en artikel för publicering här om energislavarna och behovet av att arbeta mer i framtiden!

MARTIN SAAR 2010-12-16        #16451
Hej Johan och Magnus!

Tack för att ni uppskattar min kommentar.

Ska skriva en sammanfattning av vårt, ASPO Sveriges möte, med Roger Tiefensee (c) vice ordf i Näringsutskottet och Lise Nordin (mp) jordbruksutskottet. Ev kan jag publicera detta oxå på Ecoprofile om ni vill!?

Kommer att matcha framför allt Rogers uttalanden med vad regeringen och Energimyndigheten publicerat. Dessutom tycker jag att David MacKays bok Sustainable Energy ger en bra bild av möjligheterna att ersätta fossil energi med förnybar energi. Finns på www.stallom.se mitt sista inlägg på Svt:s klimat och energisajt Ställ om. Gå dit om ni inte läst boken. En bestsäljare i Storbrittanien 2009.
David använder en 40Watts-pedagogik för att förklara och framför allt hyfsa debatten kring förnybar energi och kärnkraftens möjligheter att möta PO. Det blir liksom lite tydligare om man pratar kWh användningen per person.

Dessutom har han ett modborgarperspektiv i hela sitt resonemang, vilket jag oxå alltid har haft.

Jag tror att det är hög tid att börja marknadsföra en Plan B om det visar sig att IEA har rätt, vi  har passerat PO för crude oil redan 2006. Och tappet ligger på 4-8 % per år. Oupptäckta och inte utvecklade oljekällor ska rädda oss fortsättningsvis fram till 2035.
En from förhoppning om man tittar i backspegeln över bl a exploatering av nya oljekällor historiskt. Det är lätt att glömma bort att vårt nuvarande ränte- och skuldbaserade ekonomiska system kräver BNP-tillväxt. Och att detta i sin tur kräver mer och mer energi exponentiellt. Sambandet mellan BNP och olja är entydig på den punkten!

Häls M

DANIEL HäGERBY 2010-12-17        #16459
En kommentar om arbetstid bara. Ni har båda rätt, det handlar bara om en skillnad i tidsperspektiv.

På kort sikt, dvs innan PO har slagit till på allvar och innan vi har hunnit ställa om till ett långsiktigt hållbart samhälle, är kortad arbetstid en av de enklaste och viktigaste sakerna man kan göra för att få fart på omställningen och "klara" de planetära gränsvärdena.

På längre sikt däremot har du helt rätt Martin, vi kommer att få göra energislavarnas jobb. Sedan kan man diskutera vad som skall klassas som jobb. Räknas t.ex. skötsel av den egna köksträdgården som jobb? Räknas den ökade matlagningen, cyklingen, reparationen av saker i hemmet som jobb? 

Väldigt mycket av det "jobb" som utförs idag handlar ju om att sörja för andras överkonsumtion (av prylar, kläder, upplevelser osv.). När detta "behov" på lång sikt minskar kommer förstås denna arbetsresurs att frigöras för att göra sådant som verkligen kommer att behövas - och därmed lindra "produktionsbortfallet" som de förlorade energislavarna står för.

Man kan ju helt enkelt titta två generationer tillbaka. Hur mycket jobbade bönderna då? Några framsteg har vi väl ändå gjort (som inte kräver billig fossil energi) sedan dess? 


JOHAN ERLANDSSON 2010-12-17        #16460
Intressant om Svenskt Näringslivs påverkan på Socialdemokraternas syn på tillväxt:

Aftonbladet har fått tillgång till dokument som visar hur arbetsgivar- och lobbyorganisationen Svenskt Näringsliv i juni anlitade PR-bryrån Prime för ett projekt kallat ”Den naturliga tillväxten” med syfte att påverka Socialdemokraternas politik.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article8292920.ab

ULRIKA TEGNéR 2010-12-17        #16461
Jag håller med Daniel, det är mer komplext än att det behövs antingen längre eller kortare arbetsdagar per person, och beror också på om man vill "fortsätta leva som vi gör nu" eller om man vill övergå till en annan typ av samhälle (typ transition towns). Det handlar om VILKET arbete man tycker faktiskt ska göras/prioriteras i samhället , samt hur arbetet organiseras och fördelas, om både betalt och obetalt arbete räknas, osv.

Jag minns förresten nu när jag läste humanekologi -under en delkurs (minns inte om det var agrarhistoria eller miljöantropologi) läste vi om jordbruks- och energisystemet i olika jägar-samlargrupper respektive i det moderna väst/USA. Om jag inte minns fel (kan ha varit ett annat folk) var det Tsembaga Maringfolket på Nya Guinea som fick ut 18 gånger sin energiinput för att skaffa mat. Per kalori som brändes på att leta mat fick man alltså 18 tillbaka! Vilket är rätt fantastiskt - gott om fritid hade de, för kultur och vila. I jämförelsen chockades jag av att se hur jordbruket i USA gav MINDRE energioutput än energiinput! Och det möjliggjordes självklart av oljan. Så kunde man "effektivisera" jordbruket till enorma monokulturer med en enda bonde. Jag tycker att det är ett skämt att kalla det effektiviering, men visst ger det illusionen av det.

Riktig effektivisering måste ju vara mer åt permakulturhållet, eller hur? Vi kanske borde kuppa tillväxtbegreppet (som ju är så positivt laddat för många) och ge det en bättre definition? Tillväxt som globalt ökat värde långsiktigt, där jordens produktionskapacitet maximeras (istället för att urholkas och degraderas), bland annat med avseende på ekosystemtjänster, klimatförutsättningar och sociala trygghetssystem. Kort sagt att gå från en (natur)kapitalförbrukande/resiliensförbrukande typ av tillväxt till en kapitalräntebaserad tillväxt med socialt/humant/långsiktigt fokus...

Folkmängd är ju förresten en annan aspekt som förutom arbetstid kan diskuteras, men ungefär på samma sätt.

Den riktigt svåra frågan är väl hur själva övergången till ett noll-/nerväxtsamhälle skulle se ut. Vad skulle det egentligen få för initiala och sekundära konsekvenser i dagens globala ekonomiska system att t.ex. jobba och konsumera radikalt mindre? Det skulle ju antagligen börja med något kraschartat - frågan är vad som händer då? Med det tyvärr märkligt starka folkliga stöd som finns för dagens system har jag svårt att tro att det skulle ske en omställning i det ögonblicket, om det hände idag (som vi nyss sett...). Så vad är det - en folkbildningsfråga?? (tabu!) Återigen kan jag inte resonera om nånting utan att det hela landar på orden kunskapsspridning, (nyhets-)media och demokratins förutsättningar...

Det blev ett spontant och kanske något ostrukturerat inlägg i debatten... men kul att läsa vad ni alla skriver! :)

MARTIN SAAR 2010-12-18        #16479
Ulrika! Ditt inlägg och ditt resonemang var brilliant! Tack.
Vår uppgift blir att översätta detta till vår egen vardag, m a o när inte våra fossila energislavar längre finns. Ska vi säga om 5 - 10 år.?

JOHAN ERLANDSSON 2010-12-20        #16490
Ulrika, jag tror också folkbildningen är avgörande, och att mer pengar och nya grepp behövs för att konkurrera med det enorma "ohållbarhetsinformationsflöde" som vi matas med. 

Jag är tveksam till att det går att nå så värst långt med att locka med att en hållbar livsstil är en mer angenäm livsstil i sig själv, eftersom vi svenskar hamnar i topp i lycko- och livskvalitetsundersökningar. Vi har det för bra helt enkelt för att det ska gå att locka med att man får det ännu bättre med en hållbar livsstil.

Jag tror mer på att den enda utvägen är en insikt om att vi riskerar att förstöra förutsättningarna för det goda livet om vi inte ställer om. Då kanske vi får politiker som vågar fatta nödvändiga beslut. Kanske kan det till och med bli beundransvärt att ha ställt om.

Men det är väl risk som du säger att det blir någon form av obehaglig krasch som inleder en verklig omställning, synd, men det är nog det som blir följden av dagens oförmåga att ställa om i tid.

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-01-08        #16554
Ulrika, tillåt en agrarbiolog och geograf att komma med lite hågkomster från min utbildning: Så gott som ALL jordbruksproduktion går med energiförlust - och har alltid gjort det. Det är inget nytt för USA-jordbruket, eller det moderna jordbruket över huvud taget.

Några få jordbruksformer ger ett energinetto - sockerrör, kassava, vissa rissorter, men det är svårt att leva på så kolhydratrik föda. Generellt har jordbruk alltid inneburit en energiförlust, som bara kunnat kompenseras genom att flytta in energi och näringsämnen från andra områden in till jordbruksmarken.

 När man förr använde stora ytor för att samla ihop energi nog att föda sig själv (genom bete->dragdjurens muskelkraft->människoföda), eller för att få ihop näringsämnen (äng, lövtäkt och bete->djuren->gödsel->åkern) så har vi idag ersatt detta med olja och maskiner.  Snarare går dagens jordbruk med MINDRE energiförlust än gårdagens - eftersom både maskiner och växtsorter är effektivare idag än då. 

En hållbar jägar-samlar-ekonomi plockar endast av överflödet och ger då bra energinetto. Men då skulle det bara finnas plats för sisådär 10.000 människor i Sverige. Och historiskt har det visat sig att ytterst få jägar-samlar-ekonomier klarar att vara långsiktigt hållbara. Bara där omgivningarna redan är uppenbart extrema (öknar, isolerade öar) har det varit möjligt att hålla befolkningökningen och artutrotningen under kontroll. Annars gör vi som varje annan art - förökar oss tills vi når systemgränserna.

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-01-08        #16555
Johan,

Jag vill nog hävda att regeringen räknar rätt.

Förvisso borde en "sann och hederlig" kalkyl ta med även den produktion som sker utomlands men konsumeras här - men då måste vi också dra av den export som sker från Sverige och konsumeras utomlands. Och Sverige är nettoexportör av en mängd energiintensiva varor - som stål och pappersmassa. Alla utsläpp från denna tillverkning måste i så fall dras bort från kalkylen. Nettot av en sådan kalkyl skulle snarare bli ännu mer positiv än den regeringen presenterade.

Förutom att kalkylerna blir oerhört komplicerade och kontrollmekanismerna oöverstigliga (gick nu produkterna som tillverkades med kolkraft i Kina till Sverige medan biokraft-produkterna gick till Tyskland - eller var det tvärtom?), så ger ett sådant synsätt en del andra orimliga konsekvenser: Stockholms stad importerar en massa matvaror som då ska belasta kalkylen - men Stockholm "exporterar" endast tjänster - dvs Stockholm blir endast en stor klimatbelastning och att leva i storstäder blir det mest ohållbara alternativet av alla, medan det mest hållbara skulle vara att leva i Kiruna eller Borlänge eller andra stora exportindustristäder - där exporten från gruvan och stålverket skulle ge netto utsläppminskningar. (så tänker förvisso en hel del redan idag - men på andra sidor på ecoprofile.se slår man stora slag för den täta staden som ett av de bättre alternativen).

Det är nog så att det enda praktiskt möjliga sättet är att utsläppen räknas där de uppkommer - sen får priser på utsläpp, transporter och arbetskraft avspeglas i priset på produkten och över tid göra att produktionen hamnar där den är effektivast och orsakar minst utsläpp. Inte 100%rättvist idag kanske, men pragmatiskt.

JOHAN ERLANDSSON 2011-01-10        #16566

Jonas, i utsläppsberäkningar ur ett konsumtionsperspektiv gjorda av Naturvårdsverket 2008, baserade på data från 2003, visade det sig att svenskens växthusgasutsläpp blir ca. 25 % större jämfört med de officiella, nationella räkenskaperna. Självklart ska exporten dras ifrån, och det har också gjorts:

För att beräkna de samlade utsläppen ur ett konsumtionsperspektiv för personer bosatta i Sverige måste utsläppen som orsakats av exporten från Sverige dras ifrån de nationella utsläppen i Sverige. Utsläppen från exporten fördelas på konsumenter i andra länder. Motsvarande utsläpp som importen orsakat globalt och personernas utrikesresor ska däremot läggas till. På detta sätt speglar konsumtionsperspektivet alla utsläpp som genererats av personer som bor i Sverige. 

Visst blir det betydligt svårare att räkna ur ett konsumtionsperspektiv. Men jag vill hävda att det är nödvändigt om vi ska fokusera omställningsarbetet på rätt saker. 

Ditt resonemang om det orimliga att räkna på stadsbors utsläpp ur ett konsumtionsperspektiv hänger jag inte med på. Borlängeborna ska mycket riktigt inte ensamma ta den lokala stålindustrins utsläpp -men det får ju inte borlängebons utsläpp att bli negativa.


EJ LäNGRE MEDLEM 2011-01-10        #16585
Intressant - ska läsa i helgen.

Vad gäller Borlängebon, så är ju en hel del av dennes privata konsumtion nödvändig för att producera exportvaran (han måste t.ex. äta och ta sig till o från jobbet för att kunna producera) - och denna konsumtion bör alltså belasta slutkonsumenten av varan - inte Borlänge. Stockholmaren måste däremot stå för hela sin konsumtion helt själv - eftersom det inte finns något etablerat sätt att skicka vidare CO2-utsläppen till köparen av hans tjänster (eller har Naturvårdsverket knäckt den nöten också? - återkommer när jag läst).

Därutöver planterar kanske Borlängebon skog - en kolsänka. Vem ska ha cred för denna? Borlängebon? - eller Stockholmaren som köper biofjärrvärmen av groten. Eller tysken som köper papperet som är orsaken till att skogen planteras?
 
Hårklyverier måhända - men är det inte i sådana vi hamnar om vi absolut måste hitta den slutliga konsumenten?



K J 2011-01-11        #16602
Intressant diskussion!

Jonas: Naturvårdsverket räknade med att CO2-utsläppen följer med pengaflödet som går mellan branscher och slutligen hamnar hos en konsument av varan eller tjänsten. Som helgläsning kan jag förutom huvudrapporten tipsa om att det finns ytterligare intressant underlag på följande sida:

http://www.naturvardsverket.se/sv/Klimat-i-forandring/Konsumtion-och-klimat/Konsumtionens-klimatpaverkan/Konsumtionens-klimatpaverkan-underlagsrapporter/

EJ LäNGRE MEDLEM 2011-01-16        #16629
Tack för rapporthänvisningarna!

Jag har läst - och förvånats över att exporten är så liten.

Monetärt exporterar vi betydligt mer varor än vi importerar - och våra nettoexportvaror är framför allt högförädlat stål, pappersmassa och cement - alltså rejält energiintensiva varor. Naturvårdsverket redovisar inte hur man kommit fram till sina siffror (jag har inte gått hela vägen tillbaka till WRI och SCBs kalkyler) och måhända är exporten underskattad - eller har vi verkligen så energismarta processer i stål- och cementindustrin och så mycket biobränsle i massaindustrin?

Å andra sidan är finns det felkällor också på importen - det verkar t.ex. orimligt att endast 2 % av importutsläppen skulle komma från Kina, när det står Made in China på så gott som varenda pryl som säljs. Snarare har väl dessa varor mellanlandat i Tyskland och redovisas som tyska. (Fast det spelar kanske inte så stor roll: den tyska energimixen är nästan lika illa som den kinesiska...)

Nåväl - rapporten stärker mig i uppfattningen att utsläppen bäst räknas där de produceras - det finns alldeles för många felkällor, metodproblem och bristfällig statistik för att använda kalkylerade importsiffror som beslutsunderlag. Man hamnar i petimeter-diskussioner om hur man ska allokera och vidareallokera utsläppen för att de ska hamna hos den verklige slutanvändaren. Och sådana diskussioner lär bli legio när det kommer till att vi ska betala för utsläppen. Detta tror jag absolut är en återvändsgränd om vi vill få till minskade utsläpp - det leder bara till internationellt tjabbel.

Bättre då att allokera kostnader till utsläppen där  de sker och låta producenterna lägga på sina koldioxidkostnader på varorna. I slutänden ger det ett rättvist resultat som framför allt är kontrollerbart och verifierbart - vilket är det absolut viktigaste för att systemet ska accepteras av alla.

Men naturligtvis ska man vara klar över att detta sätt att räkna inte är hela sanningen och att ett land som Sverige har en sån handelsstruktur att även om vi monetärt exporterar betydligt mer än vi importerar - så orsakar vår konsumtion kanske så mycket som ytterligare 25 % utsläpp i andra länder.

Logga in för att svara


Produkter

Magasin (3)
Återanvändande/upcycling (1)
Böcker (2)
Miljökonsult (1)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2885 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen