Affärsnätverk    Organisationer    Medlemmar    Konsult    Om oss Logga in | Bli medlem  

Kategorier

Träff i rubrik

Träff i trådinnehåll

Medlemmar

Företag

Kategorier

Produkter

Fler än [limit] träffar. Klicka här för att visa alla [hits] träffar.

Företagande    Kött    Dryck   

Små förbättringar räcker inte längre, ohållbara affärsverksamheter behöver ersättas med hållbara

JOHAN ERLANDSSON 2011-05-03        #17411

Hårdrock, troligen en hållbar affärsverksamhet och en viktig del av Göteborgs näringsliv. Foto: Josefine Larsson

Detta inlägg är en del av Västsvenska Handelskammarens pågående visionsarbete.

Idag går det mesta som handlar om företagande och miljö ut på att minska miljöpåverkan från befintlig affärsverksamhet. Men som Johan Rockström sa när han besökte Göteborg häromveckan, inkrementella förbättringar räcker inte längre. Omställningen vi står inför är för stor och måste ske så snabbt att transformativa förändringar är nödvändiga. Gamla affärsverksamheter som inte går att få hållbara tillräckligt snabbt måste därför överges till förmån för nya.

För att kunna styra mot hållbara affärsverksamheter måste vi naturligtvis kunna avgöra vad som är en hållbar affärsverksamhet och inte. Jag har fått höra att det skulle vara förmätet att våga sig på att säga om en affärsverksamhet är miljömässigt hållbar eller inte. Jag skulle vilja kontra med att vi aldrig lär nå hållbarhet om vi inte klarar av att avgöra det.

Och jag vågar till och med påstå att vi redan idag kan ha ett ganska bra hum om vilka affärsverksamheter vi bör investera i, och vilka vi bör överge. Genom att kombinera ett konsumtionsperspektiv på miljöfrågan, ett antal genomförda konsumtionsstudier och de senaste sammanställningarna av planetära gränsvärden så träder en ganska tydlig bild fram. 

Produktions-, livscykel- , nationellt och konsumtionsperspektiv

Vi har varit medvetna om att människan ger upphov till allvarliga miljöproblem under några generationer nu. Det går att urskilja några större perspektiv på hur människan har angripit miljöproblemen som uppkommit under industrialiseringen. Det är viktigt att förstå vilket perspektiv som används när lösningar på miljöproblem diskuteras.

I produktionsperspektivet är det produktionsanläggningars miljöpåverkan som står i centrum. Fabrikens resursanvändning och utsläpp kontrolleras av myndigheter och av företagen själva, och de flesta arbetar med förbättringsprogram för att minska miljöpåverkan.

För några decennier introducerades livscykelperspektivet, då allt fler insåg att en stor del av miljöpåverkan realiseras utanför produktionsanläggningen. Bilar, byggnader och elektronik är exempel på produkter som kan ha större miljöpåverkan i användningsfasen snarare än i produktionen.

I det nationella perspektivet analyseras nationens status när det gäller miljöfrågor, till exempel med nationella miljömål eller nationella utsläppsdata. Det nationella perspektivet har använts ofta på senare tid för att argumentera för att Sverige har lyckats sänka sina växthusgasutsläpp trots att vi haft ekonomisk tillväxt. 

Alldeles nyligen har konsumtionens miljöpåverkan börjat analyseras på allvar. När man räknar på miljöpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv så allokeras all industriell verksamhet ut till privat och offentlig konsumtion. Import läggs till och export dras ifrån, och utrikes flygresor samt båttransporter räknas med. Räknat på detta sätt har svenskarnas växthusgasutsläpp ökat under samma period som de nationella utsläppen minskat. Jag menar att konsumtionsperspektivet är det enda perspektiv som kan ge en helhetsbild av vår miljöpåverkan, och som bäst indikerar var vi bör inrikta arbetet för att ställa om till hållbarhet.

Jag menar också att när vi bedömer en affärsverksamhet så måste det göras utifrån att nio-tio miljarder människor ska kunna köpa en viss produkttyp utan att planetära gränsvärden ska riskera att överträdas.  Vi kan inte utgå från att den lilla minoritet i världen som vi tillhör, som har råd att flyga, äga egen bil och köpa otroligt många saker, ska fortsätta att åtnjuta detta privilegium. Den ekonomiska ojämlikhet som idag finns i världen ska självklart bort, samtidigt som vi måste minska miljöpåverkan oerhört radikalt för att hålla oss inom planetära gränsvärden.

Det betyder att vi behöver förändringar som är betydligt mer radikala än vad enbart tekniklösningar kan ge oss. Vi måste hitta sätt att konsumera som är möjligt för resten av världen att ta efter. Vi svenskar har idag ett ekologiskt fotavtryck som är tre ggr större än hållbar nivå, och växthusgasutsläpp som är 10-20 ggr större än hållbar nivå. Det duger inte att kompensera bort detta i andra länder, det är vi själva som måste hitta lösningarna för andra att ta efter.


Konsumtionsstudier

Det finns ett flertal Europeiska konsumtionsstudier gjorda, varav den mest kända kanske är EIPRO-studien. Denna och 10 andra konsumtionsstudier med vanliga miljöpåverkanskategorier som klimat, övergödning och försurning genomlystes i en vetenskaplig artikel av Arnold Tukker 2008. Även Naturvårdsverket gjorde en konsumtionsstudie 2008, dock begränsad till klimatpåverkan som miljöpåverkanskategori. Alla studier pekar entydigt på att tre större konsumtionsområden står för en majoritet av miljöpåverkan, transport, boende och mat (70 % i den mest heltäckande studien). Inom dessa kritiska konsumtionsområden är det dessutom ett fåtal specificka produkttyper som står för en stor andel av miljöpåverkan: bilism, flyg, kött, mejeriprodukter, husbygge, uppvärmning och elanvändande apparater.

Något som dock behöver beaktas är att de miljöpåverkanskategorier som är svåra att kvantifiera, som t.ex. kemikalier, inte tagits med i studierna. Produkter som kläder och elektronik skulle därför i verkligheten kunna hamna högre upp i prioritet än de gör i dessa studier.



Den privata konsumtionens fördelning av växthusgasutsläpp enligt Naturvårdsverket, 2008
Källor:
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1162/jiec.2006.10.3.159/abstract
http://ec.europa.eu/environment/ipp/pdf/eipro_report.pdf
http://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5903-3.pdf

PLANETÄRA GRÄNSVÄRDEN



Under 2009 introducerade Johan Rockström och 24 andra miljöforskare från olika discipliner ett nytt begrepp i miljövärlden, Planetary Boundaries, ”planetära gränsvärden”. Tillsammans identifierades nio viktiga miljöpåverkanskategorier som ansågs mest kritiska att hålla koll på. Gränsvärden togs fram för vad planeten mäktar med, och de prickade också in hur vi ligger till. I en enda bild går det alltså att utläsa vilka globala miljöproblem som är mest bråttom att åtgärda. Förlust av biologisk mångfald, kväveanvändning och klimatpåverkan är det som är allra mest akut.

Källa:
http://www.stockholmresilience.org/download/18.8615c78125078c8d3380002197/ES-2009-3180.pdf


Kombination planetära gränsvärden och konsumtionsstudier

Om vi kombinerar kunskapen om de planetära gränsvärdena med kunskapen från konsumtionsstudierna så blir bilden ännu tydligare. Matproduktionen vet vi har stor påverkan på biologisk mångfald, klimat och kväveanvändning. Resande har stor påverkan på klimat och biologisk mångfald. Energianvändningen i hemmet har stor påverkan på klimat. Affärsverksamheter som verkar inom dessa områden behöver alltså ha en radikalt mindre miljöpåverkan än vad som finns på marknaden idag för att det ska kunna anses vara hållbart. 


Är funktionsförsäljning och tjänster en lösning?

Funktionsförsäljning och tjänster kan vara en väg till radikal omställning, men det är viktigt att vi fokuserar på de konsumtionsområden som verkligen kräver en omställning. Det klassiska exemplet med Xerox, som hyr ut istället för att sälja sina kopiatorer och därigenom får incitament att hålla kopiatorerna vid liv längre må vara inspirerande, men utskrifter och kopiering kommer inte fram som ett konsumtionsområde som har betydande miljöpåverkan. Det kan också mycket väl vara så att det är pappersförbrukningen snarare än apparatens resursanvändning som bör angripas först. Det är också svårt att sälja mat som funktion... Och tjänsten Thailandssemester har en icke obetydlig miljöpåverkan.

Bilpooler är dock ett exempel på funktionsförsäljning som verkligen gör skillnad. BMW har nyligen lanserat två innovativa funktionsförsäljningsupplägg i Tyskland. Om vi tar miljöutmaningarna på allvar och dessutom vill ha trivsamma städer att bo i så kommer bilar knutna till enstaka hushåll minska i betydelse i framtiden, och då gäller det som bilproducent att ha affärsmodellerna klara för det.

Vi behöver radikala förändringar

Jag förundras ofta över oförmågan att koppla de enorma miljöutmaningar vi står inför till verkligt radikala förändringar av beteende, samhällsplanering och behov av tekniska genombrott. Det räcker att titta på ett par grafer över hur snabbt vi måste minska utsläppen av växthusgaser för att inse att det inte räcker med att byta ut bensinbilar till elbilar, att göra "gröna inflygningar" med flyg som går på biobränsle, att äta kyckling istället för ko och att värma hemmet med fossilgas från fjärrvärme istället för oljepannan.

Ett exempel som belyser hur stora förändringar som måste till är Vattenfalls och Volvo Personvagnars pågående PR-projekt "One Tonne Life". Trots att man tar i med precis all teknik man har, inför flygstopp och räknar elförbrukningen på snällast möjliga sätt så kommer familjemedlemmarna ändå inte under fyra ton växthusgaser per person och år. Den hållbara nivån ligger på mellan ett halvt och ett ton.

Vissa affärsverksamheter kanske är omöjliga att förändra tillräckligt snabbt, och måste avvecklas om vi ska hålla oss inom planetära gränsvärden. Vilka slutsatser drar du? Jag har en rätt bra uppfattning om vilka affärsverksamheter som kan ta oss in i framtiden, kan du göra en lista också?



MARTIN SAAR 2011-05-03        #17612
Tack Johan för en mkt innehållsrik och stringent inlägg kring konsumtion, och utsläpp.
Och visst har du rätt, det räcker inte med  att minska miljöpåverkan från befintlig affärsverksamhet eller att anpassa sin livsstil gradvis till något som vi definerar som hållbart. Vad det nu är? Två ton CO2 eller kanske 30 kWh per person och dag.
De radikala förändringar som du efterlyser för ett hållbart /resilient samhälle är nog mer omfattande än någon av oss kan föreställa sig.
Vi som jobbar med Omställningsfrågor har ju fokus på enegi- och ekonomi problematiken, då vi menar att dessa är ligger mkt närmare i tiden och just nu på kort sikt är overodnad ekologin t ex  utsläppen och de planetära gränserna. Det betyder inte att vi kan nonchalera dessa långsiktiga ödesfrågor. Utan en långsiktig fungerande ekologi är vi rökta.
Men nu gäller det att ställa om i pyramidens botten, där människorna finns i sin vardag, så att vi klarar en förestående ekonomisk kollaps inom några år som sen kommer att kryddas av en energibrist i första hand olja. Förändringen från toppen kommer aldrig att hända då politikerna dessvärre inte har förmågan, kunskapen, viljan eller vågar att ta de svåra nödvändiga politiska besluten. Man vill enbart vara passagerare i denna utveckling då man inte har verktygen eller viljan att jobba proaktivt för medbogarnas bästa på lång sikt. Dessvärre!   
Häls
Martin S

PS. Skulle ha uppskattat att du nämt mitt projekt Konsumera Smartare och minska växthuseffekten inom Stockholm stad, som faktiskt lyfte konsumtionen och bl a matens betydelse för våra stora utsläpp i hushållet. Mina mätningar av hushållens totala konsumtion och utsläpp gjordes två år innan Naturvårdsverket motvilligt ? tvingades sno ihop en egen skrivbordsprodukt som bekräftade mina mätresultat och lyfte den osynliga indirekta energin.

https://konsumerasmartare.wordpress.com/2008/11/04/slutrapport-for-konsumera-smartare

SVEN-ERIK FORSLIN 2011-05-03        #17614
Johan! Stort tackkk för lysande tankar i en upplysande artikel!

"Vilka slutsatser drar du? Jag har en rätt bra uppfattning om vilka affärsverksamheter som kan ta oss in i framtiden, kan du göra en lista också?"

Min slutsats, baserad på den uppenbara konfrontationen mellan liv och död, den I-världen uppehållande existensens destruktion av Jordens komplexa livsväv, formuleras i en mycket kort lista:

Självhushåll!

Mänsklighetens ENDA väg framåt
går nu bak-
åt
med häst och vagn! 

JOHAN ERLANDSSON 2011-05-03        #17615
Tack för stöd, Martin och Sven-Erik.

Politiker kan man tappa hoppet på, men jag tycker nog att det är viktigt att inte göra det. Vi lever trots allt i en demokrati, och vi får den politik vi röstar på. Är man inte nöjd med befintlig partipolitik så får man starta eget parti. Ska vi klara det här så behöver precis alla aktörer med makt att förändra vara med, även politiker. Sen kan det mycket väl vara så att det är lokal politik snarare än internationell som har större praktisk möjlighet att åstadkomma förändring. Där har vad jag förstått omställningsrörelsen verkligen lyckats i ett par kommuner, och förhoppningsvis blir det fler!

Konsumera smartare var som du säger en pionjär på konsumtionsområdet och bidrog till större förståelse för matens miljöpåverkan i Sverige. Jag har använt resultat från projektet vid ett flertal föreläsningar.

Sven-Erik, min uppfattning är att viss storskalighet kan förena både effektivitet och resiliens, jag tror helt enkelt att 100 % självhushållning leder till ett slöseri med resurser. En ekologisk bonde med tillgång till maskiner som drivs av energi från den egna gården tror jag är mindre resurskrävande per producerad enhet mat än 100 % självhushållning, eller ett 100 % djurdrivet jordbruk.

ERIK SANDBLOM 2011-05-03        #17619
Bra skrivet Johan. Men jag vill ändå prata lite mer om det nationella perspektivet.

Att Sveriges utsläpp flyttar utomlands är inte så konstigt när många länder har en nästan obefintlig miljöpolitik med t ex bränslesubventioner. Jag tycker inte vi ska skämmas för att hänga ut t ex Indonesien som bränner miljarder på bensinsubventioner, pengar som lika gärna kunde gått till social utveckling i form av vård, utbildning, barnbidrag eller lägre skatter. Där kan man verkligen prata om en vinn-vinn-situation.

Kan det vara västvärldens egen fixering vid hästkrafter som gör att vi inte vågar prata om utvecklingsländernas bränslesubventioner? Det är trots allt medelklassen som gynnas av billig bensin, inte den fattiga underklassen.

Vad händer med världens energisubventioner?


Utvecklingsländer minskar bränslesubventioner

JOHANNES WIKSTRöM 2011-05-03        #17624
Tack Johan

Detta var en mycket givande redogörelse som jag läste med stort intresse. Frågeställningen kring vilka affärsverksamheter som är hållbara är intressant. Kanske skall man kalla det lösningar för att stilla behov. Det ger i så fall en parallell till Maslows behovstrappa. (tror han hette så i skolan för länge sedan). den går ju ut på att vi måste tillfredsställa våra mest basala behov såsom vätska mat och sömn innan vi kan ägna åt oss mindre viktigare saker som fågelskådning, sex och frimärkssamlingen. 

Men är inte frågan om vad som är nödvändiga behov för komplicerad? Om vi tar exemplet vatten så bör vi i första hand förse alla med en spade så de kan gräva var sin brunn. Men spaden är ju gjord av stål och stål behöver vi kol för att framställa. Så då kan vi inte välja bort kolbrytning trots att det kanske är ett dåligt val ur miljösynpunkt. 

Lösningen kanske ändå är att globalt prissätta utsläpp av koldioxid snarare än att försöka räkna ut vad som är bra och dåligt. Inte för att det är lätt att räkna ut koldioxidutsläppen för varje vara. Min egen konsulttimmes fotavtryck jag lyckas sälja är ju avhängigt huruida firman går bra eller dåligt. 

JOHAN ERLANDSSON 2011-05-03        #17625
Ja, Johannes, mycket skulle lösas om vi satte rätt pris på miljöpåverkan. Förhoppningsvis når vi dit en dag. Problemet är bara att det är så fasligt bråttom att ställa om, och att prissättningen är så svår att få till. Se bara på debatten kring bensinskatten.

Jag menar att omställningsarbetet går snabbare om fler känner till vilka affärsverksamheter som inte fungerar. Jag skrev det här inlägget till Västsvenska Handelskammarens pågående visionsarbete. Om de bättre kände till vilka affärsverksamheter som är miljömässigt hållbara och inte, så kunde de t.ex. göra särskilda satsningar på de verksamheter som har framtiden för sig. Nu på en gång, innan vi fått rätt pris på miljöpåverkan.

PONTUS ANDERSSON 2011-05-03        #17627
Tack för en bra artikel!
Jag fokuserar mest på livsmedel och där är mejerisegmentet ett bra exempel inom ämnet.
I ett produktionsperspektiv så ter sig svenska kor ganska effektiva pga avel, soja och duktiga bönder. Nya Zeelänska är dock överlägsna svenska kor då de betar gräs året om och inte kräver omfattande logistik av föda och träck.
Arbete med att förbättra befintlig svensk mejeriindustri med enstaka procent ger ioförsig stora utsläppsminskningar oavsett om man talar om GHG, övergödning eller bekämpningsmedel och mejeriindustrin har blivit ett så folkkärt segment att dennas omfattande existens sällan ifrågasätts. Med en förändrad produktion som mer utnyttjar betesmarker direkt skulle bidra till biologisk mångfald och faktiskt motivera en ÖKAD produktion.
Men man får inte glömma att jämförelser mellan animalisk och vegetabilisk mjölk ger en helt annan slutsats i ett konsumtionsperspektiv. Ett systemskifte är nödvändigt men tyvärr väldigt känsligt för dagens konsumenter som många har växt upp med gratis skolmjölk och tillhörande Arlaaffischer på skolorna.
Jag vill jobba för detta systemskifte genom innovationer såsom förbättrad smak osv. men det är en uppgift som utöver ovan nämnda även har subventioner och annat att kämpa mot.

ARNE HöRBERG 2011-05-03        #17628
Men vanlig animalisk mjölk innehåller betydligt mer näring än exempelvis havre eller soja-surrogaten. Det publicerades nyligen en vetenskaplig studie där man jämfört olika drycker utifrån deras klimatpåverkan relativt deras näringsinnehåll. helt enkelt hur stor procent av RDI man får av macro- (kolh. protein och fett) och micro-nutrienter(vitaminer och mineraler) av 100g av varan

http://www.foodandnutritionresearch.net/index.php/fnr/article/viewArticle/5170/5886 

Visst, två av författarna till artikeln kommer från Swedish Dairy Association (Svensk Mjölk)

Jag tycker det ofta blir väldigt missvisande när man jämför CO2-utsläpp från livmedel per 100g vara utan att ta hänsyn till näringstäthet.

Många västerlänningar stoppar dock i sig mer än vad som behövs av den näringstäta animaliska maten.

PS. Bra artikel Johan! DS

ZSOFIA GANROT 2011-05-03        #17629
Mycket läsvärd och tänkvärd artikel och kommentarer! tack.
Oj, vad svårt är att överhuvudtaget VÄLJA -bara så här spontant- vilka verksamheter som skall bestämplas som långsiktigt hållbart värda att satsa på...
Det finns verksamheter (affärsmässigt drivna eller ej) som är stora miljö och klimatbovar idag och i en överskådligt framtid också (som bäst kan vi förbättra lite här och där, men aldrig göra dem helt hållbara)...Jag tänker på  VÅRDEN (sjukvården)...Man kan energieffektivisera lokaler, läkemedelproduktion, produktion av engångsartiklar, läkerrådgivning via dator, osv osv,  men vem vill vara utan livsräddande (ofta energislukande, mycket miljöförsörande)  "produkter2 eller tjänster som läkemedel, kirurgiska instrument, apparater, analysverktyg eller rentav helikoptertransporter eller akutvårdsinsatser? Ofta dessa saker går inte att göra småskaliga, lokala, mm.

Ett annat exempel som dyker upp i mitt huvud just nu är kulturarbete, konst och liknande. Hur mycket energi, transporter, olika material "konsumeras" t. ex. för en teaterföreställning  eller koncert eller utställning  och konsumptionen av dessa? Vill vi alla konsumera konst via en bildskärm (kanske det mest hållbara sättet)? Men några någonstans måste först producera rent konkret allt detta. Bara för en rekvisita till en pljäs går ju åt rejällt med energi, material (från tyger till kemikalier), transporter, tillverkning, osv. Skall då kulturproduktion tas bort helt eftersom den är inte ett basbehov som är helt hållbar (från produktion till konsumption och utsläpp i hela kedjan), den kan bara  förbättras här-och där?

Jag håller helt med att det är jä...ligt brottom för stora omställningar, men jag är inte så säker på att saker löses med "gordisk knyt lösningar" med svärdhugg... tyvärr. Vem skall hålla i svärdet och vem skall ta beslut och med vems mandat (efter vilka bedömningar)?

De kriterier Johan beskriver är fantastiska (en konkret verktyg åt det hållet är Cradle-to-Cradle, bla.a.), men såpass drastiskt och fort som man skulle önska går nog inte (inte heller med de mest genomtänkta och mest öppna och progresssiva krafterna heller idag)  utan att konsekvenserna blir gigantiska.  Inte utan att saker slår över och slår hårt på människor i utsatta situationer i ett samhälle.  Tänk bara på exemplet med sjukvården...
Jag tror att dagens samhällen är extremt komplexa (även i u-länder där folk har inte råd med den hysteriska prylkonsumptionen som vi i I-länder har).
Våra samhällssystem är tröga, gigantiska konstruktioner och de flesta verksamheter -stora som små- är extremt interlinkade (ihopflätade och ömsesidigt beroende)  och även sårbara i alla länk.
Resilience är inte så lätt när man börjar se lite bakom ytan.

Självfallet, kloka och hållbara lösningar MÅSTE vi ha, fast omställningen blir inte snabb, inte tillräkligt snabb..............

Jag är inte fatalist, inte ens tillräckligt dyster eller pessimist, men jag tänker ofta på att den snabbaste vägen är kanske en global totalkrasch, och att något nytt  då växer fram ur ruinerna. Kanske jag läser för många dystopiska SF böcker :-).

PONTUS ANDERSSON 2011-05-03        #17631
Zsofia Ganrot -->
Endast några få ekonomer förstår egentligen hur allt ska fungera och de flesta har säkert finansierats av de som tjänar på det hela. När man ändå spekulerar så är ju det en bra fråga hur vi kan gå ner i djupa kriser ungefär vart tionde år trots att västvärlden länge och fortfarande snor från naturens resurser inte bara på egna utan på andra kontinenter!
Men vi kan ju iallafall försöka lappa ihop de system som ofta bottnar i andra världskriget, det finns ju faktiskt många enkla val vi kan göra.
Som i mitt inlägg ovan och kommande kommentar:

Arne Hörberg-->
Svensk Mjölk hette en gång i tiden "Mjölkpropagandan" och såg bland annat till att ha mjölk och affischerna på plats i skolorna. (Vilka andra företag får ha det?) Idag behöver man vara lite mer kreativ o hitta på en egen "vetenskaplig" bokstavskombination.
Jag ser som sagt en framtid för mjölkproduktion men i en rimlig omfattning.
Citationstecknen runt vetenskapligheten berör tex. det faktum att de jämför D-vitamin berikad Komjölk med icke berikad soja/havredryck. Även Kalcium är en enkel sak att sätta till endera livsmedel men jag ska erkänna att det finns naturligt i komjölk precis som mycket annat som är där för att vara optimalt för en kalv och inte en vuxen människa. Det tog mig 10min att hitta detta fula knep och det skulle inte förvåna mig om det finns mycket mer att hämta. Man skulle ju kunna räkna på Komjölk med 3% fett som då har tillräckligt med egen fettlöslig D-vitamin men då springer kalorierna iväg och hur nyttigt verkar det nu vara med mjölkens mättade fett?

Sen får man ju inte glömma att även om köttets miljöpåverkan är bortallokerad i LCA studierna för mjölk så är produktionen i allra högsta grad sammanlänkad!

ARNE HöRBERG 2011-05-04        #17633
Pontus, Under diskussionen gör de en beräkning av sitt index även för mellanmjölk utan D-vitamin-berikning. Indexet blir då något lägre, men fortfarande nästan dubbelt så bra som sojadryck och apelsinjuice.

Om man hade tagit standard mjölk med 3% fett hade det väl troligen gett ett ännu bättre värde eftersom de räknar macronutrienterna (alltså bland annat fett) som en tillgång.

Kalorierna springer iväg med standardmjölk? även om man räknar näring /kalori är animaliska livmedel överlägsna.


Att köttets miljöpåverkan inte räknas i mjölken är väl självklart? lika självklart som att vi ska äta köttet från korna när de inte ger mjölk längre. Jag antar att de räknar med något slags medel svensk ko som ger 7000kg mjölk/år i 4år och sedan 300kg kött, samtidigt som hon släpper ut x kg metan och gårdens traktorer och annan klimat påverkan släpper ut x kg CO2/ko under dessa år. Sedan dividerar man dessa x ton CO2-ekvivalenter med 28 300kg livmedel

PONTUS ANDERSSON 2011-05-04        #17636
Arne -->
"The NDCI index for theoretically unfortified semi-skimmed milk would be 0.46 (data not shown), which is rather close to the NDCI index for fortified semi-skimmed milk (0.54, Table 2)."
Sojadrycken sattes till 0,25 i NDCI värde men hade alltså haft + 0,08 i ett D-vitamin schyst perspektiv och blir helt plötsligt 0,33.
Hur är de då med de andra näringsämnena? Studien använder SLV:s näringsdatabas och dennes sojamjölk lär ha några år på nacken då inte bara D-vitamin utan även Vitamin B2 och B12 samt Kalcium är i princip noll där de ska vara berikat. Inte ens i den berikade Sojadrycken i SLV:s databas har värden som stämmer med dagens utbud.
Vad blir värdet i en studie som inte är beställd av svensk mjölk och jämför med NNR månne? Det verkar bli minimal skillnad i sk. NDCI.

Dessutom är detta en icke-fråga då vi såklart får i oss mest mikro och makronäring genom den fasta födan. Det handlar dessutom snarare om vilket utrymme det finns för mindre lyckligt lottade världsmedborgare att ha en fullgod kost. Att ge spannmål och soja till kornas magbakterier istället för människor är då en oroväckande utveckling, korna ska såklart hålla sig till de 2/3 av jordbruksmarken som inte kan odlas utan istället betas.
Det skulle även dämpa majoriteten av de rödmarkerade planetära gränsvärdena som illustreras så fint i artikeln.

ARNE HöRBERG 2011-05-04        #17638
Pontus--> Frågan är hur mycket klimatpåverkan isolerade minaraler och vitaminer som används för berikning? troligen inte så stor. Den klimateffektivaste kosthållningen som samtidigt uppfyller NNR kanske är spannmål+soja+multivitamin, och det är troligen ingen hälsosam kost.

Ditt andra stycke håller jag dock fullständigt med om.

Men som sagt, åter till ämnet: Mat är ju något av det viktigaste och där tror jag mycket förbättringar går att göra genom att åter integrera växtodling med djurhållning samt att återföra växnäringen från våra avlopp till åkermarken.
Att låta kor bara äta gräs från betesmarker som inte lämpar sig för odling skulle såklart minska produktionen för bonden och ge ett högre pris på varan, vilket är bra då det kan leda till en rimligare konsumtion av kött. Detta skulle ordna sig om det fanns ett pris på miljöförstöringen som var globalt, så att bönder som ställer om produktionen på detta sätt inte blir utkonkurerade.

Jag tycker det är svårt att peka ut vissa affärsverksamheter som ohållbara, flyg och bilism är i stora drag ohållbara men till vis del behövs de, men kanske bara i 5-10% omfattning jämfört med idag.

PONTUS ANDERSSON 2011-05-04        #17640
Arne--> Spannmål, legum och multivitamin låter både nyttigt och hållbart, släng in lite grönsaker så har du en festmåltid! :)
Djuren är egentligen foderförädlare som länge har gett oss trevliga livsmedel, skillnaden idag är att det är ett nytt millenium och nu finns det innovativa produktutvecklare som kan foderförädla direkt i mejeriet och slipper omvägen genom kon i det exemplet.  
Hela poängen är ju att ta bort en mellanhand och effektivisera kedjan!
Lite vitaminer o mineraltillskott ger försumbar klimatpåverkan och ges idag även till korna genom kraftfodret. Mejeriindustrin borde fokusera mer på miljöfrågor som biologisk mångfald på ängar och cellulosaförädling. Hönor kan följa efter i äng-rutan och äta skalbaggar o fluglarver ur koblajan och vips har du ett skapligt kretslopp med både mjölk, ägg och två sorters kött. Dock kommer man inte ifrån den svenska vintern som kräver anpassning.

Håller även jag helt med om ditt andra stycke..

Visst är det svårt att peka ut endera saker som ohållbara, göra en förändring som träffar denna och inte få några förödande oförutsedda konsekvenser.
Men det lönar sig inte heller att stoppa huvudet i sanden och hoppas på det bästa. Vi svenskar är ofta undantaget som bekräftar regeln: Vår ekonomi går bra, inga jordbävningar, gott om naturresurser, gott om färskvatten, landhöjning som till viss del motverkar havsnivåhöjning osv..

Vi har råd att prova och misslyckas så låt omvärlden lära sig av våra steg in i framtiden oavsett om dem är lyckosamma eller ej.

MARTIN SAAR 2011-05-05        #17654
Hej Johan! Ett Ekojordbruk är oerhört maskininstensivt och det handlar inte bara om eget bränsle utan förmågan att hålla igång de maskiner man har och kunna köpa nya. Du skriver:"En ekologisk bonde med tillgång till maskiner som drivs av energi från den egna gården tror jag är mindre resurskrävande per producerad enhet mat än 100 % självhushållning, eller ett 100 % djurdrivet jordbruk."
Kommer det att finnas kapital för att hålla igång alla maskiner inom jordbruket (det är inte så stor skillnad om det är eko- eller kemikaliejordbruk) när vi går in i en rost och röta period, eller rättar sagt redan ser tecken på detta i vårt komplexa samhälle. Allt mer läggs på driften på bekostnad av långsiktiga investeringar för underhåll. (SJ, telekommunikationer, elnätet, vägar, skolbyggnader etc)
I en långvarig recession efter en finanskollaps där ekonomin nollställs till 1970 års prisnivå (N Foss) lär detta bli tydligt och besvärande. 
Det ekologiska jordbruket är ett första lilla steg där målet är ett permakulturjordbruk, där odling sker helt på naturens villkor. Oxå en av hörnpelarna för ett reselient jordbruk i omställningsrörelsen.

JOHAN ERLANDSSON 2011-05-05        #17655
Tack Martin! Ja, jag har för mig att jag läst att ekojordbruket till och med är mer maskinintensivt än kemikaliejordbruket, av naturliga anledningar. Det blir mer mekanisk bearbetning när man inte kan döda ogräs med gift antar jag.

Jag är ingenjör i botten och ligger inte allra längst till vänster på skalan mellan teknikpessimism och teknikoptimism, som du kanske märker. Och som vanligt vill jag hävda att valet av vad vi äter är bra mycket viktigare att ta tag i än hur vi odlar. Äter vi mindre kött och ost eliminerar vi mycket maskinanvändning.

Permakultur lär jag mig gärna mer om, vill veta mer om vilken potential det har för matförsörjning i stor skala. Vi har ju tema odling på Ecoprofile den här veckan, du skulle inte vilja skriva om permakulturodlingens matförsörjningspotential? Kanske finns det några som är självförsörjande med mat från permakulturodling så man kan få ett hum om vad som krävs (inte bara självförsörjande på grönsaker på sommarhalvåret).

MARTIN SAAR 2011-05-06        #17676
Vad kommer först ätandet eller odlandet?

Hej Johan! Är inte själv ngn hejare på Permakultur utan håller på att lära mig mer om denna urspungliga odling. Permakultur ingår som en viktig del i Transition Towns -rörelsen och Omställning Sverige. Ska själv gå några kurser! I Sverige har vi något som kallas kärngårdarc vilket ligger nära Permakultur. Finns mkt på nätet om du vill lära dig mer!
Det viktigaste inom Permakultur är att odla med naturen eller mer floskelaktigt på naturens villkor. Det handlar således inte om det tradionella sättet att omddana jordbruksmarken för standardgrödor oavsett om det är eko- eller kemikaliejordbruk.

Pratar man resilens så är permakultur som jag förstår det, enda alternativet om vi ska få fram mat/livsmedel. Och permakultur kan aldrig drivas storskaligt, dessvärre.  

"valet vad vi äter är viktigare än hur vi odlar"

Här tror jag du måste tänka om, vad kommer först ätandet eller odlandet. Direkt eller indirekt påverkan?

PONTUS ANDERSSON 2011-05-06        #17677
Martin Saar--->
Utan tvekan har permakultur större resiliens än monomulturer (motpolen) och idag är livsmedelsförsörjningen en nysning från nya kravaller, svält och höjda priser. Men de allvarligaste är ju helt klart att monokulturen i sig och Monsantos GMO-grödor i synnerhet är världens största och farligaste test.
Det behövs inte mycket för att vi står inför fakta att vi har mångdubbelt med människor jämfört med tillgänglig mat och då kommer politiken skallra och naturen exploateras utan hejd. Idag säkrar många länder sin försörjning genom att köpa billig jordbruksmark i Afrika: http://www.guardian.co.uk/environment/2010/mar/07/food-water-africa-land-grab

Om man ska bli riktigt pessimistisk så kan man snabbt jämföra den mänskliga förökningsgrafen med bakterier eller liknande som växer exponentiellt för att sedan falla abrupt.
Prins Charles av Wales talade i onsdags i Washington om livsmedelskrisen och fick stående ovationer. För några minuter sedan talade Hillary Clinton för FAO i Rom om livsmedelskrisen så det finns hopp.

PONTUS ANDERSSON 2011-05-06        #17679
Här har ni Hillary Clintons tal i mp3 om ni är intresserade: http://ht.ly/4OxtT
Frågan är bara hur hon ska kunna genomföra alla fina utsagor då amerikanska myndigheter länge och väl varit genomsyrade av kapitalistiska företag (läs Monsanto). Det är svårt nog att göra små förändringar så för att göra ett systemskifte så krävs nog tyvärr en systemkollaps i livsmedelskedjan först. Få saker om något har dödat fler människor än svält bottnat ur jordbruksproblem vare sig de är röta, väderrelaterade eller politiska (läs Mao Zedongs "great leap forward").

JOHAN ERLANDSSON 2011-05-12        #17717
Martin, jag är inne på Hans Roslings linje att vi måste ha lösningar för att försörja 10 miljarder människor med mat. Vi kommer bli så många och varje annan tanke kan sägas innebära att man indirekt stödjer folkmord. Jag vill kunna tro att det är möjligt med ekologisk odling med mindre grävande, maskiner som går på förnybar energi och minimering av näringsläckage i alla samhällssteg. Jag kan inte se att ett sådant jordbruk inte skulle kunna vara resilient. Men för att få ihop det krävs det att vi har en helt annan diet än vad som har blivit standard i rika länder idag, köttproduktion är alltför resurskrävande.

Gärna permakultur, men jag skulle vilja se lite beräkningar på hur stor avkastning det ger, hur stor yta som krävs för att försörja en person med mat osv först. Debatten konventionell/ekologisk odling har gått het här tidigare, och jag gissar att det är någon mix av konventionell/ekologiskt/permakultur parat med en förändrad diet som är lösningen för att försörja 10 miljarder människor med mat på ett hållbart sätt. Här är en länk till en text om ekologisk odling med mindre grävbehov som jag fick av Ivan Liljegren:

http://mediaglobal.org/article/2011-04-20/climate_smart_agriculture_the_future_of_global_food_security

Här har vi en länk om plöjfritt jordbruk:
http://www.ecoprofile.se/thread-1333-Binda-kol-i-jorden-har-stor-potential-for-minskade-vaxthusgasutslapp,-sager-Flavin-och-Rockstrom.html

Logga in för att svara


Produkter

Miljökonsult (1)
Återanvändande/upcycling (1)
Böcker (2)
Magasin (3)


Facebook



Bli medlem

Redan medlem? Logga in!

Ecoprofile har 2777 medlemmar. Bli medlem utan kostnad du också!

Förnamn

 
Efternamn

 
E-post


Lösen

 
Nyhetsbrev


Spamkontroll, skriv Green i rutan

 


Resor
Godstransporter
Till fots
Cykel
Moped & MC
Markbunden kollektivtrafik
Distansmöten
Bil
Båt
Flyg
Hotell & konferens
Resor övrigt
Energi
Klimatskal
Värmesystem & ventilation
Varmvatten
Hushållsel
Solenergi
Vindkraft
Vattenkraft
Olja, kol & gas
Kärnkraft
Bioenergi
Värmepumpar
Geotermik
Energi övrigt
Mat
Ekologiskt
Närproducerat
Egenodlat
Samlat
Jakt och fiske
Kött
Fisk och skaldjur
Från växtriket
Dryck
Mat övrigt
Övrig konsumtion
Elektronik
Byggmaterial
Inredning
Hobbyprodukter
Sport- & fritidsutrustning
Service
Kläder och textilier
Leksaker
Hudvård
Upplevelser
Övrig konsumtion
Samhälle & politik
Grundsyn på hållbarhet
Konsumtion och livsstil
Företagande
Ekonomisk tillväxt
Kultur & media
Samhällsplanering
Avfall och återvinning
Vatten
Avlopp
Jobb och arbetstid
Barn
Utbildning
Sparande och investeringar
Miljöpolitik
Bloggportalen