Första året på landet: ökad livskvalitet, höjd krisberedskap och en hel del överraskningar

Efter ett par decennier i Göteborg flyttade vi till en liten gård på landet i Torsby i norra Värmland. Här delar vi med oss hur det har gått för oss det första året, med ett särskilt fokus på krisberedskap. 

Krisberedskap en anledning till flytten

Orsakerna till flytten var flera, men en av dem var att vi såg en risk för en allt skakigare samhällsutveckling framöver och ville ha större kontroll över vårt eget öde. Efter att beslutet om att flytta togs har mycket av samhällsutvecklingen gått åt fel håll: Ryssland har angripit Ukraina, el-, bränsle- och matpriser har dragit iväg och viljan att betrakta kriserna inom klimat och biologisk mångfald som just kriser har blivit mindre och mindre.

Om vi som privatpersoner är väl förberedda på krissituationer blir det inte lika jobbigt för oss själva. Det känns också bra att samhället kan fokusera på att ta hand om de svagaste och inte på oss om en kris inträffar. Kanske kan vi till och med hjälpa någon som har behov av det? Krisberedskap är också ett sätt att hantera all osäkerhet i omvärlden mentalt - det känns bra att göra något! Dessutom går många krisberedskapsåtgärder hand i hand med en mer hållbar livsstil.

Som många andra så har vi båda lyssnat en hel del på Patrik Sellmans och Kalle Zackari Wahlströms krisberedskapspodd “I väntan på katastrofen”. Inspirerat av podden tog jag fram fram 43 checklistepunkter, indelat i 17 kategorier, för vårt eget krisberedskapsarbete. Kategorierna överensstämmer i stort med rubrikerna i denna artikel. En del checklistepunkter är lätta att bocka av, andra ingår i en tioårsplan. 

Vi hoppas fortfarande på och verkar för det bästa, men i vårt nya hem kan vi bättre förbereda oss för det värsta och på köpet få en högre livskvalitet!

Om gården och Torsby

Gården heter Älvbråten och har ett boningshus byggt 1914 på 108 kvadrat, en lada på 170 kvadrat, 2-3 hektar skog av blandad karaktär och cirka en halv hektar åker. Tomten ligger intill älven Ljusnan. Det är väl mer en å än en älv - men åar kallas älvar i Värmland. 

Bråte i namnet Älvbråten tror vi betyder att skogen en gång fällts eller bränts för att bereda plats för jordbruk. Nu har det mesta av skogen på tomten växt tillbaks igen.

Älvbråten ligger i byn Fensbol med ett par hundra hushåll, en dryg mil norr om Torsby tätort. Här har byskolan och lanthandeln lagts ner för ett tag sedan, men det finns lekplats, badplats, bastu, utegym, skidspår, bollek för barnen och majbrasa.


Bastuföreningens badplats vid Ljusnan

Alldeles norr om Fensbol ligger Hovfjället med naturreservat, vandringsleder och längd- och utförsåkning. 

Torsby tätort ligger vackert vid Frykens norra ände och har ett överraskande rikt serviceutbud. Från Torsby tätort i söder till Långflon i norr är det 14 mil med bil och det bor bara 12 000 personer i hela kommunen, så en bit utanför tätorten är detta verkligen glesbygd!

Ökad livskvalitet

Vi har många gånger konstaterat att det inte går att få allt i sitt boende. Det blir alltid något man förlorar. Det värsta med den här flytten är att flera nära och kära är kvar i Göteborg med omgivning. Vi har heller inte längre tillgång till Göteborgs stora kulturutbud och vi har blivit bilberoende, efter 15 bilfria år med cykelavstånd till det mesta.

Men samtidigt har vi kommit närmare andra nära och kära. Och vi har fått många härliga besök av nyfikna vänner! Kulturutbudet är förvisso mindre, men nog finns det! Det finns en bra biograf, ett aktivt bibliotek och några konserter om året. Västanå teater och Alma Löv med samtidskonst ligger inte långt bort. Bilberoendet lär vi få leva med, men förhoppningsvis kan vi minska det och byta till någon ännu energisnålare bil som vi producerar vår egen energi till.

En av de riktigt stora fördelarna är att vi nu har en egen trädgård att vistas i och utveckla. Vi kan laga mat ute, äta lunch, fika eller äta middag i skuggan av ett träd, gå barfota på en gräsmatta, vara omgiven av växtlighet och djurliv. Vi kan leka utelekar eller göra trädgårdsarbete. Det känns otroligt lyxigt!


Fikapaus


Midsommarfirande
 

En av fyra pionsorter som vi upptäckte växer i trädgården

Vi har dessutom gott om plats att röra oss på med lite egen skog, en älv och odlingsmark. Vi har ett charmigt litet hus, en lada som man kan hitta på spännande saker med, vackra omgivningar och naturen runt hörnet. På vintern finns snö och skid- och pulkaåkning direkt utanför dörren.

Skolan i Torsby är mycket bra och till och med den gamla katten trivs på landet och har fått en ny kattkompis. Jämfört med den lilla mörka lägenheten i Göteborg känns det som att vi nu bor i ett paradis! 


Gangster testar gräset

Relationer med grannar

Om krisen kommer är det en stor fördel om man kan hjälpa sina grannar och också få hjälp. Vi har redan fått mycket värdefull hjälp av grannar med att lösa akuta vatten- och elproblem och få igenväxt åkermark plöjd för odlingar. Än så länge har vi bara tagit emot hjälp men förhoppningsvis så kan vi hjälpa andra längre fram.
 

Grannen, som är ny på att köra traktor, hjälper till att plöja upp för friland och växthus

Hälsa och säkerhet

Frisk, stark och skadefri är bra att vara, särskilt om krisen kommer. Här har vi fått lättare att få vår dagliga motion genom trädgårdsarbete, huspyssel, vedproduktion, promenader och skidåkning. Trädgård och motion gynnar även den mentala hälsan. Vi har ordnat med grundläggande brandsäkerhet och försöker vara noga med säkerheten när vi gör farliga grejer, som att såga med motorsåg.

Ordning och reda

Om man vill vara förberedd på kriser är det bra med ett visst mått av ordning och reda. Dels blir det mer tid och energi över till förberedande aktiviteter, dels blir det lättare att hitta grejer om man behöver dem snabbt. Detta är kanske inte Johans starkaste sida, men med krisberedskap som drivkraft så går det i alla fall lite lättare att plocka i ordning ibland.

Inkomst

Det kostar med krisberedskap. Mycket är gratis, men en del kostar. För att kunna höja beredskapen snabbt underlättar det därför om man har en inkomst. Vi har båda jobbat kvar på distans på våra gamla jobb i början, men har nu delvis och helt lyckats gå över till lokala anställningar.

Information

Vi har skaffat oss en liten batteriradio och gott om batterier så att vi alltid kan lyssna på P4 om krisen kommer, även om vi är på resande fot.

Vi försöker informera och inspirera till krisberedskap, till exempel genom den här artikeln. I en kris blir det ju lättare för oss själva och alla andra ju fler som är förberedda.

Kommunikation

Om man vill kunna kommunicera med nära och kära när något inträffar och strömmen går så gäller på kort sikt att man har sin mobil laddad och kan ladda den. Så vi har en del powerbanks och också ett lite större batterilager.

Är krissituationen utdragen och omfattande kommer även mobilnät och internet att sluta fungera, kanske även satellitkommunikation. Hur kommunicerar man då? Det skulle kännas jobbigt att inte kunna få kontakt med nära och kära som är en bit bort om något inträffar. 

Vi har ingen lösning på det än men har i alla fall börjat nosa på något som kanske på sikt kan funka för nödkommunikation: Meshtastic. Det är små strömsnåla radiosändare som organiserar sig själva i ett nätverk och som man kan skicka korta textmeddelanden med. Man använder mobilen för att koppla upp sig till enheterna. Det krävs dock fri sikt mellan enheterna och de har inte jättelång räckvidd, så det är lite pyssel att bygga ett fungerande nätverk som täcker ett stort område.


LILYGO T-beam radioenhet för textmeddelanden

Uteliv

Ett tips för att kunna bocka av många checklistepunkter på en gång är att vara ute i naturen och övernatta då och då, året om. Utöver att det är ofta är fantastiska upplevelser så ger det god förberedelse både materiellt och erfarenhetsmässigt inom en lång rad krisberedskapsområden: kläder för alla väder, sovutrustning, matlagning, klara hygienen, kunna transportera sig, första hjälpen och mycket mer! 


Övernattning vid Stöpsjön i mars

Kläder och skor

Säg att man av någon anledning behöver lämna hemmet, eller om man inte är hemma och behöver ta sig hem och det inte finns något annat sätt att ta sig fram på än till fots eller på cykel, och det samtidigt är sämsta tänkbara väder ute: kallt, blåsigt och regnigt. Då är det bra om alla i familjen har kläder för det! Det kanske ska mycket till för att det här scenariot ska inträffa, men konsekvensen av att inte ha bra kläder om det händer kan bli riktigt dålig! Och man har oavsett bra nytta av kläder och kängor som står emot regn och kyla.

Rädda ladan

Boningshuset var i gott skick, även ytskikten, vilket vi är väldigt tacksamma för. Vi är inte särskilt intresserade av köks- och badrumsrenoveringar, tapetsering och målning. Det var skönt att flytta in i något som var klart och dessutom fint. Det fanns lite småsaker att fixa bara, som läckande toalett, svårstängda blandare, igensatta filter och drag vid fönster och golv i köket.

Däremot var ladan i dåligt skick. Den har sjunkit ned i marken och blivit sned. Ladan ligger i en svacka och man ser tydligt att den har sjunkit mer i den blötaste änden. Ladugårdsdelen i tegel är tyvärr bortom räddning. Däremot är den del av träkonstruktionen som är ovan mark i ett skick som gör att den är möjlig att rädda.


170 m2 lada som har sjunkit ned i jorden

Varför ska man då rädda en gammal lada? Jo, vi ser en massa spännande projekt man kan göra i den! Först och främst vill vi ha en kombinerad verkstad och teknikrum. Där ska framtida vedpanna och ackumulatortank stå, förbunden med boningshuset via kulvert. Solfångare och kanske solceller hamnar på taket som är åt söder. Sedan tänker vi oss ett gästrum ovanför verkstaden, och kanske på sikt en härlig sal i ladans mittdel! Man kan ju drömma i alla fall … Alltihop superisolerat med en halvmeter träfiberisolering såklart.

Vi har nu tagit första steget i räddningsaktionen: dränering för att få stabilare mark. Vi hyrde grävmaskin, lärde oss att köra den (har bara kört leksaksgrävmaskin förut) och gjorde det själva. Här blev det återigen rätt intensiv googling och snack med olika personer för att komma på hur man bäst dränerar.
 

Här ligger fiberduk, singel, dräneringsrör och mer singel

Ladan efter att dränering lagts

Nästa steg blir att ordna bättre fundament, byta ut ruttna syllar och räta upp alltihop med hjälp av stora domkrafter.

Röja upp

Ytan mellan boningshuset och älven har förr varit åkermark, tror vi, men har sedan länge växt igen. För att få bättre utsikt och kontakt med älven har vi rensat en del sly och byggt lite stigar. 


Bro vid groddamm vid röjd stig ned till älven

Har detta någon koppling till beredskap? Inte direkt, men indirekt eftersom ett hus med tillgänglighet till och utsikt mot en älv har chans att värderas högre av mäklare, och då kan vi kanske få möjlighet att ta lån för att investera i energilösningar som gör oss självförsörjande på energi.

Värme och varmvatten

Jag har beskrivit vårt energisystem och vad vi har för planer framåt tidigare, men i korthet är det vi har idag en vedspis kopplad till en liten ackumulatortank som också har en elpatron i sig. Vi har också en vedkamin i vardagsrummet. Så vi kan välja om vi vill värma hus och varmvatten med ved eller el. Under året så automatiserade vi elpatronen med smarta hem-systemet Home Assistant så att den går igång automatiskt om elpriset är lågt. Är priset högt blir det kallt och då får vi elda. 


Servomotor på vredet till varmvattenberedaren, uppkopplad via wifi till Home Assistant

Vi har lagt en del möda på att mäta vår energiförbrukning, även veden. Efter sommaren har vi vägt all ved vi burit in och då kan vi beräkna ganska exakt hur mycket vedenergi vi gjort av med. 
 

Vägning av ved med bagagevåg

Energiförbrukning

Energikostnad

Förbrukningen innan sommaren är grovt uppskattad, men efter sommaren ska det vara ganska sanningsenligt. Den höga vedförbrukningen i december berodde på att det var kallt, att det var dyr el i princip hela månaden så att vi inte värmde med el alls och att vi hade hög komfortnivå på värmen. Detta är stark motivation till energieffektiviseringsåtgärder!

Vi experimenterar fortfarande med vad som är den bästa metoden att elda. I en eldstad åt gången eller båda samtidigt? Ska elementen användas för att värma huset med vattnet i den lilla ackumulatortanken eller inte? Vilka element i så fall? Vi har också haft olika komfortnivåer, haft olika många rum uppvärmda hela eller delar av dagen. När vi på sikt går över till vedpanna och stor ackumulatortank blir allt detta enklare och vi får en jämnare temperatur i huset. Vedspisen har ju dock en enorm fördel: det går att laga mat på den! Det finns till och med ugn. Perfekt om det blir strömavbrott, och det är även perfekt nu när elen är dyr och man ändå eldar, då blir matlagningen gratis.

Till första vintern när vi var nyinflyttade, 2021/2022, fick vi köpa färdigtorkad ved för 700 kr/m3 inklusive frakt. En del av veden lyckades vi producera själva till vintern 2022/2023, cirka 5 m3. Resten, 12 m3, köpte vi otorkad i maj för 400 kr/m3 inklusive frakt. Vi har ambitionen att producera all vår ved själva framöver, en hel del av veden till 2023/2024 är redan producerad. Eftersom det är rätt tidsödande att producera ved och den arbetstiden hade kunnat användas till att dra in pengar så kommer vi inte räkna med att egen ved är gratis, utan att den alltid har en alternativkostnad. 

Alla brukar tröttna på vedhantering till slut och skaffa värmepump, men än så länge är det kul med elmotorsåg och vedklyvning med ny yxa. Bra motion och styrketräning! Förhoppningsvis blir också vedförbrukningen mindre och mindre allteftersom vi gör olika åtgärder för att energieffektivisera.

Huset är som väntat klent isolerat och det är en del drag, framförallt i köket. I september bytte vi tätningslister i fönstren och i december körde vi in en del träfiberisolering vid golvet där det har dragit. 

I gamla hus med självdrag har dock drag en viktig funktion, det är tilluften till huset som kommer den vägen. Så blir man för bra på att täppa till draget kan man få för dålig luft. Vi har därför skaffat ett par sensorer som mäter luftkvalitet, än så länge partiklar och flyktiga kolväten. Även dessa är kopplade till Home Assistant så att det är lätt att övervaka.

Vatten

Vattnet på gården tas från en grävd brunn som pumpas in i en liten källare under huset där vattenpump, vattenfilter och hydrofor står. Fyra gånger stod vi utan vatten detta första år. Det finns få saker som är så jobbiga som det!

Första gången hade vattnet frusit efter att vi varit bortresta över jul och det hade varit minus 15 grader några dagar. Att komma hem till ett hus utan vatten var smått panikartat. Vi hade dessutom vridit ned värmen alldeles för mycket så det var bara fyra grader i huset … Vi hade bara bott i huset ett par månader då, så vi hade inte lärt oss värmesystemet. 

Att förstå varför det inte kom något vatten i kranen var ett detektivarbete som var ett mycket effektivt sätt att lära sig hur vattenförsörjning i hus fungerar! Nu vet vi vad en hydrofor är till exempel… En intensiv kombination av googling, samtal med rörmokare, bröder och grannar, test av olika åtgärder och användning av den nyinförskaffade inspektionskameran gav till slut vid hand att vi fått en ispropp i inkommande vattenledning. 
 

Från vänster till höger: Vattenpump, vattenfilter och hydrofor

Detta var i mellandagarna och vi bad såklart rörmokaren att komma och lösa problemet. Då kom första insikten om skillnaden mellan att bo i stan och på landet. “Nej, men det där har du väl löst innan jag hinner komma dit”, blev svaret. Och så fick vi en detaljerad instruktion över telefon om hur vi skulle lösa isproppen. Grannen stod för rejäla verktyg. Det fungerade exakt som rörmokaren sade och problemet var löst ett par timmar innan vi skulle få gäster - utan kostnad!


Rejäla verktyg lånade av grannen

Nu har vi isolerat bättre runt vattenledningen och har också en frostvakt (en liten eldriven sladd som blir varm) så att det inte ska hända igen.

Andra gången vi stod utan vatten inträffade även då efter att vi varit bortresta, denna gång i början på sommaren. Vi hade bett den tillfrågade husvakten att vattna våra nya odlingar. Detta i kombination med låga grundvattennivåer och en läckande toalett blev för mycket för brunnen. Efter detta ordnade vi bevattning från älven och lagade den läckande toaletten.
 

Gammal pumpautomat som vi fick igång, för bevattning med älvvatten

Trots åtgärderna blev det ett tredje tillfälle då vi stod utan vatten. Det inträffade i slutet av sommaren då grundvattennivåerna var fortsatt låga. Vi hade inte haft tillräcklig koll på nivån i brunnen och en dag när vi sköljde mycket grönsaker så hamnade vattennivån under intagsnivån. Efter ett dygn hade nivån återhämtat sig och vi klarade oss sedan tills grundvattennivån blev normal igen genom att snåla med vattnet och hålla bättre koll på vattennivån.

Fjärde gången inträffade i december när vi trodde att det var massor av vatten i brunnen på vinterhalvåret. Det var det inte, och det bekräftades av uppgifter från SGU om låga grundvattennivåer även nu.

Utöver de gånger då vi stått utan vatten har vi även varit med om ett par tillfällen då vattnet har varit grumligt, vilket inte är särskilt trevligt alls. Vi har inte fullt ut förstått varför det händer, kanske är det när vi tappar mycket vatten på en gång.

Vi har byggt upp ett vattenförråd med 20-litersdunkar om vi av olika anledningar får problem med vattnet. Detta hade vi ordnat inför andra gången vi fick slut på vatten och det var väldigt skönt att ha! Men oj vilken hög vattenförbrukning vi har, det blir tydligt när man använder dunkar och man ser exakt hur mycket man gör av med. Toaletten är en riktig bov, tänk att använda 10 liter dricksvatten varje gång man har kissat… Det kanske vi får göra något åt. Om vi inte behöver använda brunnsvatten till toaletten så är nog en stor del av vattenproblematiken löst.

Toalett

Avloppslösningen för huset består av en enkammarbrunn och ett dike samt en ledning dit från huset av Höganäsrör som ligger lite huller om buller. I höstas fick vi stopp i ledningen, orsakat av att vi snålat med spolningen eftersom vi haft ont om vatten i brunnen, samt av att en rönn stod rakt ovanför ledningen och skickade in rötter i rören. Den här avloppslösningen har ingen bra rening av näringsämnen och patogener, det luktar från diket och kommunen kan en dag säga att detta inte duger.

Först övervägde vi om vi skulle ha en alternativ avloppslösning med näringsåtervinning och låg/ingen vattenförbrukning, men landade i att vi inte tar den kampen också. Vi tog in offert på en “vanlig” avloppslösning med trekammarbrunn och infiltrationsbädd. Men offerten var så saftig så vi har nu bestämt oss för att ändå tänka ett varv till. Kanske ska vi ändå ha en torr toalettlösning? Det skulle i så fall också till stor del lösa problemet med dålig tillgång till vatten när grundvattnet är lågt. Det gäller att hitta någon lösning som inte känns alltför äcklig och som inte innebär så mycket arbete att vi inte orkar med det när vi blir äldre eller om vi blir sjuka.

Mat

Maten handlar vi mest i affären. Kött och ägg köper vi från lokala gårdar. Vi har inte ambitionen att egna odlingar ska utgöra huvuddelen av vår matförsörjning om det inte är kris. Det tar tid att odla och har man heltidsjobb blir det besvärligt att ens komma i närheten av självförsörjning. Dock så skaffar vi oss kunskaperna och kan skala upp om det skulle behövas.

Vi har nu haft vår första odlingssäsong. Fensbol kan man säga ligger i norra spetsen av Fryksdalen som har rätt goda odlingsförutsättningar med växtzon 3 närmast Fryken. Men där Fryken tar slut, i Torsby tätort, rasar växtzonerna snabbt uppåt och redan i Fensbol en dryg mil norrut är det zon 5, vilket gör att man får anpassa sortvalen och jobba för att skapa bra mikroklimat.

En stor del av odlingsarbetet första året innebar att montera ett 18 kvadratmeter stort växthus. Det var mycket mer arbete än väntat, med hinkvis med småskruv och inte alltid glasklara instruktioner. Det blev inte klart förrän mitt i odlingssäsongen, vilket gjorde att skörden blev mindre än vad vi hade hoppats på. 
 

Vesuvio giallo, lagringsbar tomat, i växthuset

Men nu har vi ett växthus och för att vara första säsongen får vi kanske ändå vara nöjda. Vi odlade tomat, paprika, gurka och chili som kanske räckte till mellan några veckors och några månaders konsumtion. Tomat och paprika räckte längst. 
 

Slutskörd från växthuset

Vi har också anlagt frilandsodling med helt okej jord. Där odlade vi potatis, morot, grönkål, vitkål, rotselleri, purjolök, lök, ärter, bönor, kålrot, jordgubbar, pumpa och örter. Det räckte till någon månads konsumtion, några månader för potatis. Även om det inte är en hög självförsörjningsgrad så är det fantastiskt att kunna äta egenodlade grönsaker! Vi ska öka produktionen till nästa säsong och kanske blir det även ägg och kött vad det lider. I trädgården finns flera gamla äppleträd samt röda och svarta vinbär, hallon och krusbär. Lingon, blåbär och svamp finns i närliggande skogar. Så av detta har vi nu ett lager för hela året. 
 

Frilandsodling

Mjöl, matolja, socker, salt, mejeriprodukter (animaliska eller vegankopior), kaffe, te med mera lär vi heller aldrig producera själva ens i nöd, det får vi lita på att vi kan få tag på från lokala leverantörer eller ta från egna lager. Vi har börjat bygga upp ett matlager men har inte riktigt bestämt oss för ambitionsnivå än. Veckor, månader, år, livstid? 

Utöver tryggheten så är det väldigt bekvämt att det alltid finns rejält med mat hemma - det går alltid att laga en middag även om man inte har planerat och handlat för det! Och man behöver inte köpa så många olika matvaror i affären varje gång man är där.

Verkstad

Första månaderna på gården hade vi ingen verkstad alls och verktygen förvarades i ett av sovrummen i huset. Det är att göra det svårt för sig när det finns mycket att greja med, det blir ett väldigt springande efter verktyg. 

I ena änden av ladan finns något som vi tror kanske har varit ett gästrum en gång i tiden men som nu är väldigt förfallet. Allt lutar kraftigt och golvet består mest av jord. Vi kom på att vi kunde inrätta en tillfällig verkstad i detta ”gästrum”. Vilken skillnad det blev bara att få en bänk att jobba på (några hopsnickrade pallkragar med en gammal dörr ovanpå) och ett par lagerhyllor att samla verktygen i!
 

Tillfällig verkstadsbänk

På sikt blir nog verkstaden kvar på denna plats, efter att vi rätat upp och renoverat ladan. Vi ställer nog också vedpanna och ackumulatortank i samma rum, så räcker spillvärmen från dem för att värma verkstaden, om vi isolerar tillräckligt. 

Transporter

För att ta oss till busshållplatsen och göra utflykter i närområdet använder vi cyklar eller spark. För att transportera ved och timmer använder vi vår Velove Armadillo el-lastcykel. 

Tidig morgon på väg till skolbussen

Däremot är tyvärr 14 km enkel väg till Torsby tätort, där skola och mataffär finns, för långt för daglig hämtning på fritids med cykel, i synnerhet på vintern med mörker, snö och kyla. Så vi får åka bil nästan varje dag eftersom det inte går någon skolbuss hem som passar med fritidstiderna.

Vi valde en billig, relativt bränslesnål dieselbil med fyrhjulsdrift (0,55-0,65 l/mil verklig förbrukning), kör den så lite som möjligt och tankar med HVO100. Mer funderingar kring bilism på landet finns här!

Till Göteborg och Stockholm, som vi reser till ibland, använder vi oftast rälsbuss och tåg. Rälsbussen på Fryksdalsbanan går på diesel och krånglar en del men när det funkar är det ett väldigt fint sätt att resa! 

Det finns en av staten upphandlad flygförbindelse till Arlanda, som också den går på fossilt bränsle. Jag jobbar för elflygförbindelser, som är en mycket spännande möjlighet för landsbygden, men det ligger rätt många år bort.

El

El behövs till en massa saker i vårt hem. Men det finns två saker som elen är extra viktig för: Cirkulationspumpen flyttar vatten mellan kökspanna och ackumulatortank. Om den inte går så går det inte att elda, då kokar det i rören. Och så är det vattenpumpen. Utan el, inget vatten. Så därför har vi ordnat med batteridriven reservel med hjälp av tre elcykelbatterier och en inverter på 1 500 watt som gör om 48 volts likström till 230 volts växelström. Men vi har ännu inte ordnat så att pumparna har stickkontakt, så än kan vi inte driva dem om det blir strömavbrott.

Elcykelbatteri med spänningsomvandlare, för nödel

Biologisk mångfald

Att flytta från stan till landet innebär att man får se otroligt många fler arter i vardagen, från smått till stort. Vi har hunnit identifiera ett fyrtiotal fågelarter, vi har sett många insekter vi inte sett förut (bl a den rödlistade ängsmetallvingen), vi har räddat grodyngel från uttorkning under den torra våren, sett en bäver dyka, fått ett svalbo i ladan, haft besök av tranor, rävar, rådjur och älgar i trädgården och hört om grannens gäddinvasion i sin damm. Gräsmattan blev en äng där ormrot, åkervädd, daggkåpa, gråfibbla, prästkrage, ängssyra och vårbrodd dök upp. Vi har också blivit myggbitna, haft myror i köket och fått äpplena uppätna av rönnbärsmal… 
 

Gräsmattan som blev en äng

Den här rikedomen tycker vi såklart är härlig och vi främjar den genom att inte kalhugga skogen, låta delar av trädgården vara äng och låta ris och död ved ligga kvar i skogen och trädgården. En artrik miljö är också en resilient miljö, och artrikedom kan främja odlingarna t ex genom pollinering och bekämpning av skadedjur. Myggen, en mindre härlig del av mångfalden, tänker vi ta hjälp av fladdermöss och fåglar för att bekämpa, så vi ska sätta upp ett antal holkar till dem. Vi har också röjt en del i det igenvuxna skogspartiet allra närmast huset.

Reflektion

Detta första år var det otroligt många nya saker att göra och lära sig. Vi har nu varit med om en hel del överraskningar och fått koll på många saker vi inte kände till eller kunde något om. Vi har gjort tusen smågrejer som inte är nämnda ovan, köpt en massa grejer och vi har lärt känna de första grannarna. 

Ingen av oss är jättehändig, men vi förlitar oss mycket på vad Åsas lärare Micke på självhushållningskursen i Sunne ständigt förmedlade: “Man lär sig”. Det ligger en väldig trygghet i dessa ord!

Inför andra året ser vi fram emot lite färre överraskningar, att få en “riktig” odlingssäsong där vi kan göra saker i rätt tid samt att komma en bra bit med att renovera ladan. 

Flytten har skapat en tryggare bild av framtiden mitt i all oro i omvärlden - nu är det fler saker som vi har kontroll över själva och vi ska öka den kontrollen!

"viljan att betrakta kriserna inom klimat och biologisk mångfald som just kriser har blivit mindre och mindre."

Vilken vacker mening! Jag håller med även om jag tycker att ordet kris, på samma sätt som engelskans "crisis", snarare syftar på en kortvarig situation. Problemen med klimat och biologisk mångfald verkar bli ett svårt problem under många decennier framöver. 

Att så många vill förneka så betydande problem skulle kunna bero på dålig mental hälsa. Det gläder mig att tabut kring mental hälsa sakta bryts ned. En solstråle härvid är Anders Hansens serie Din hjärna, som kan ses på SVT Play till söndag 2 juli 2023. 

Din hjärna. SVT Play

crisis: a sudden change in the course of a disease, usually at which point the patient is expected to either recover or die.

Det är fler som har tipsat om den serien, får kanske ta och kolla! Har läst en av Hansens böcker, som var bra.